Att uppmärksamma och förebygga konsekvenser av benskörhet

Benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa och förändringar i benvävnadens uppbyggnad så att bentätheten försämras. Det medför att skelettet blir svagare och att risken för frakturer ökar. Särskilt de mest sjuka bland de äldre är en riskgrupp som bör utredas. Osteoporos i sig gör inte ont med konsekvenserna kan vara smärtsamma. Mikrofrakturer i ryggen och andra frakturer kan vara väldigt plågsamma. Benen riskerar bli svaga och sköra, vilket ökar risken för frakturer och benbrott. För äldre personer kan konsekvenserna av benskörhet vara särskilt allvarliga, eftersom kroppens förmåga att reparera och bygga ny benmassa minskar med åldern.

En kvinna som drabbades av detta fick små frakturer på ryggkotorna med en nästan outhärdlig smärta som följd. Smärtmediciner gav nästan ingen lindring och hennes liv blev mycket begränsad. Det var till och med så att hon övervägde att söka äldreboende, då hon inte kunde sköta sitt hem och sig själv. Med behandling mot osteoporosen kunde så småningom återgå till en mer normal livsföring.  

Vanliga konsekvenser av benskörhet

Minskad rörlighet Benfrakturer kan leda till nedsatt rörlighet och förlust av självständighet, vilket kan påverka den äldres förmåga att klara av vardagliga aktiviteter.

Ökad smärta Frakturer och benbrott kan orsaka smärta och obehag, vilket kan påverka den äldres livskvalitet.

Ökad sjukhusvård Benskörhet kan resultera i långa sjukhusvistelser och rehabilitering, vilket kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande för de äldre.

Förebyggande åtgärder på äldreboendet

Screening Genomför regelbundna screeningar och bedömningar av de äldres benhälsa. Detta kan inkludera bentäthetsmätningar och riskbedömningar för frakturer.

Läkemedelsgranskning Granska äldres medicinering för att identifiera eventuella läkemedel som kan påverka benhälsan negativt, såsom långtidsbehandling med kortikosteroider, antiepiletika, tyroxin. Justera medicineringen om det behövs.

Uppföljande läkarbesök Uppmuntra de äldre att följa upp sin benhälsa med läkare och att ta föreskrivna mediciner enligt instruktioner.

Utbilda av den drabbade Upplysa de äldre om vikten av att följa förebyggande riktlinjer och att vara medvetna om tecken på benskörhet.

Komplement till läkemedelsbehandling
- Läkemedelsgenomgång där läkemedel som ökar fallrisken sätts ut eller minskas i dos samt  
- Utredning av andra risker till fallskador som plötsliga förändringar i blodtrycket yrsel, blodbrist, oregelbunden hjärtrytm, syn eller känselnedsättning.  
- Fallförebyggande åtgärder i hemmet.  
- Hjälpmedel som exempelvis höftskyddsbyxor.  
- Individanpassad fysisk aktivitet för att öka balans, koordination och muskelstyrka i syfte att förebygga fall och därmed frakturer.  
- Rökstopp och försiktighet med alkoholintag.  
- Solexponering – regelbundna utomhusvistelser.  
- Äta kost med mycket kalcium.  

Genom att aktivt arbeta med att förebygga benskörhet och dess konsekvenser på äldreboendet kan man bidra till att förbättra livskvaliteten för de äldre och minska bördan av frakturer och sjukhusvård. Det är viktigt att integrera en holistisk och förebyggande syn på benskörhet i äldreomsorgen för att främja hälsa och välbefinnande hos de äldre.

Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) är det viktigt att behandla osteoporos aktivt. För den som redan fått en osteoporosfraktur är risken att få fler mer än 50 procent. Läkemedelsbehandling kan minska risken för nya frakturer avsevärt. Allt för få får behandling mot denna sjukdom.  

Många med osteoporos lider även av njursvikt eller KOL. De kan även ha läkemedel som ytterligare ökar risken för osteoporos. Konstaterad osteoporos bör alltid behandlas. Rekommendationerna gäller även för män.  

Vad är benskörhet?
Benskörhet är en sjukdom som innebär att benmassan minskar och benen blir sköra och mer benägna att brytas. Det är vanligare hos äldre personer, särskilt kvinnor efter klimakteriet.

Vad orsakar benskörhet?
Benskörhet kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, brist på kalcium och D-vitamin, hormonella förändringar, ärftlighet, rökning, alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet.

Vilka är symtomen på benskörhet?
Benskörhet är ofta en "tyst" sjukdom som inte ger några symtom förrän ett benbrott inträffar. De vanligaste frakturerna som är kopplade till benskörhet är handledsfrakturer, höftfrakturer och kotfrakturer.

Hur kan man förebygga benskörhet?
Förebyggande åtgärder inkluderar att äta en hälsosam kost rik på kalcium och D-vitamin, delta i regelbunden fysisk aktivitet, undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion. Diskutera eventuell medicinering med ansvarig läkare.

Hur diagnostiseras benskörhet?
Benskörhet kan diagnostiseras med en bentäthetsmätning (DXA) som mäter benens densitet. Din läkare kan också använda kliniska bedömningar och riskfaktorer för att bedöma din risk för benskörhet.

Vilken behandling finns för benskörhet?
Behandlingar för benskörhet kan inkludera läkemedel som ökar benmassan, kosttillskott av kalcium och D-vitamin, och fysisk träning. Diskutera lämplig behandling med din läkare. Se ovan i artikeln om komplement till läkemedelsbehandling,

Kan benskörhet förebyggas eller behandlas? Ja, benskörhet kan förebyggas och behandlas med rätt livsstilsval, kosttillskott och medicinering. Tidig upptäckt och förebyggande åtgärder är viktiga för att minska risken för benbrott.

Vem löper störst risk för att drabbas av benskörhet?
Kvinnor efter klimakteriet och äldre människor löper generellt större risk att utveckla benskörhet. Personer med en familjehistoria av sjukdomen eller vissa medicinska tillstånd kan också ha ökad risk.

Det är viktigt att vara medveten om benskörhet och dess riskfaktorer, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Genom att vidta förebyggande åtgärder och genomgå regelbundna undersökningar kan du minska risken för frakturer och bibehålla god benhälsa.

Reflektionsfrågor - benskörhet
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni några som har benskörhet på enheten?
- Fungerar det förebyggande arbetet?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Arbetar ni på något särskilt sätt med den här riskgruppen?
- Fungerar det bra med kosthållning, utevistelser och fysisk aktivitet?
- Hur stor del av de som har osteoporos får regelbunden träning?  

Boende och närstående:
- Hur ofta kommer de som bor på enheten ut?
- Finns det möjligheter till fysisk träning för de boende?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag