Äldre och diabetes

Behandling av diabetes är en kombination av mat, motion och medicin. Många äldre har diabetes men det är inte alltid man väljer att sätta in läkemedelsbehandling. Det är extra viktigt att kontakta sjuksköterska när en boende med diabetes får feber, då vissa läkemedel kan behöva sättas ut. Var vaksam på såriga fötter och andra symtom av diabetessjukdomen.

Foto: Mostphotos

Det är angeläget att upptäcka diabetes även hos de mest sköra äldre och att ställa diagnos, trots at det inte alltid resulterar i insättande av läkemedel. Behandling av diabetes ska vara individanpassad. När den återstående livslängden blir kortare blir det viktigaste att undvika besvärande symtom av sjukdomen. Vid sidan av läkemedel är kosten och fysisk aktivitet inslag i behandlingen.

Tecken på diabetes


Viktnedgång, avsaknad av aptit, såriga fötter, stora urinmängder, svampinfektioner framför allt i underlivet och trötthet kan vara tecken på diabetes.  
Undersökning av fotstatus är än mer angeläget hos de äldsta. Fotvård bör ske hos specialist. Om sena komplikationer, såsom minskad känsel i fötter och underben uppstått måste vi upptäcka och om möjligt behandla dessa. Personer med diabetes har en förhöjd risk för att utveckla såväl Vaskulär demens som Alzheimers. Depression är vanligare hos personer med diabetes. Det finns anledning att regelbundet göra ögonbottenscreening, då ögonskador är vanliga.

Om den äldre riskerar bli uttorkad exempelvis i samband med feber ska sjuksköterska kontaktas. Viss tablettbehandling ska sättas ut vid uttorkning, nedsatt njurfunktion eller akut infektion för att inte orsaka skador. Den boende och närstående ska givetvis informeras om att läkemedlen sätts ut tillfälligt.

Blodsockerkontoller - vad är ett normalt blodsocker


Läkare och sjuksköterska gör en bedömning av hur ofta blodsockerkontroller ska göras. Det beror på om den boende har snabbsvängande blodsocker. Uppföljningar och omprövningar av behandling ska göras när vid behov och därutöver en årlig uppföljning. Ofta tas då provet HbA1c.

Hos en frisk person ligger normalt blodsocker mellan 4 – 6 mmol/L. Det brukar anges som fP-Glukos. Gränsvärdena för när sjuksköterska ska kontaktas vid blodsockerprovtagning kan skilja något mellan olika vårdgivare men kan ofta vara om det understiger 5 mmol/L eller överstiger 20 mmol/L

Risken för lågt blodsocker är en varningssignal. Blodsocker kan behöva kollas upp nattetid. Lågt blodsocker ökar risken för fallskador. Det kan också förväxlas med kognitiva störningar eller psykiska symtom, vilket kan föranleda behandling med psykofarmaka på felaktig indikation. Lågt blodsocker kan orsaka både hjärtarytmier och plötslig död.

Betablockerare kan maskera symtom på lågt blodsocker. Vid låga blodsockernivåer kan en vaken patient kan få 4 bitar druvsocker, ett glas mjölk och en smörgås, honungsvatten eller 1 dl juice. Ambulans tillkallas om patienten är medvetslös. Om det är möjligt kan Glukagon 1 mg ges subkutant eller intramuskulärt i avvaktan på att ambulans kommer.

Höga blodsockervärden leder till ökad törst, trötthet och ökad urinproduktion. Insulinbehandlade boende har ofta ordination för hur högt blodsocker ska hanteras.
Blodsockerkontroller ska alltid tas vid symtom på akut infektion, nytillkommen sjukdom, nedsatt födointag och kortisonbehandling.  Därutöver tas blodsocker vid symtom på höga eller låga blodsockerhalter. Symtom kan vara förvirring, sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal, buksmärta, kräkningar, oklart falltrauma, kramper, medvetslöshet, törst, stora urinmängder, upprepade urinvägsinfektioner, svampinfektioner och oklar trötthet.

Diabeteskost


Normalt finns det ingen anledning till att boende med diabetes ska ha annan kost andra. Måltider och mellanmål bör fördelas jämnt under dagen och nattfastan får inte överstiga 11 timmar. Personer med diabetes bör hålla nere intag av tårta, godis söta drycker. För den som har insulinbehandlad diabetes är kvällsmål betydelsefullt.

Boende med diabetes i äldrevården ska ha en hälsoplan där diagnos och typ av diabetes dokumenterats. Näringsstatus ska göras för att bland annat utreda om den boende har svårt att äta eller dricka till följd av funktionsnedsättning. Likaså hur vikten påverkats senaste halvåret och om personen är underviktig. Det ska vidare framgå vem som är ansvarig sjuksköterska och läkare samt behandling, målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck. Övriga diagnoser bör också finnas med.

Vikt, riskbedömning av fötter, kontroll av injektionsställen görs regelbundet. Det ska framgå vilka kontroller som planeras.

Fotstatus


Undersökning av fotstatus är än mer angeläget hos de äldsta. Den som hjälper till med personlig vård behöver vara uppmärksam på torr och skör hud samt att fötterna ser välskötta ut. Sjuksköterska bör undersöka fötterna regelbundet för att bedöma cirkulation, känsel m.m.

Fotvård bör ske hos specialist. Om sena komplikationer, såsom minskad känsel i fötter och underben uppstått måste vi upptäcka och om möjligt behandla dessa. Personer med diabetes har en förhöjd risk för att utveckla såväl Vaskulär demens som Alzheimers. Depression är vanligare hos personer med diabetes. Det finns anledning att regelbundet göra ögonbottenscreening, då ögonskador är vanliga.

Hälsoplan vid diabetes


Det är viktigt att även den boendes hälsomål finns med i planen, såsom önskan att förändra livsstilen samt kostönskemål. Likaså om den boende ska ha anpassad kost. Hälsoplanen utformas i samråd med ansvarig läkare.

Fysisk aktivitet är grundläggande i diabetesvården, så planering av och eventuell individanpassning av den fysiska aktiviteten ska också finnas med.

Läkaren har en viktig del i uppföljningen av diabetesvården och nästkommande planerade återbesök behöver finnas med i planen. Likaså vad som behöver förberedas inför läkarbesöket.

Den boende bör engageras så långt möjligt. Helst bör den diabetessjuke och närstående få individanpassad utbildning. Där kan också frågor om komplikationer såsom exempelvis högt eller lågt blodsocker tas upp.

Det ska framgå vem som är ansvarig sjuksköterska och läkare samt behandling, målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck. Övriga diagnoser bör också finnas med. Vikt, riskbedömning av fötter, kontroll av injektionsställen görs regelbundet. Det ska framgå vilka kontroller som planeras.

Reflektion - diabetes
Undersköterska och vårdbiträde
• Har ni bra rutiner för omhändertagande av personer med diabetes?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
• Finns det medarbetare som kan kontrollera blodsocker alla arbetspass?
• Har alla boende med diabetes en särskild hälsoplan för sjukdomen?
• Finns det tillgång till diabetesfotvård?

Boende och närstående:
• Serveras kvällsmål?
• Erbjuds bra fysisk aktivitet?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2023-09-25 04:00
    Hot och våld i vården
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2023-09-23 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Intrycket när man kommer till ett äldreboende kan variera väldigt mycket.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2023-09-21 04:00 05 Planering, 07 Riskhantering
    Akuta händelser
    Foto-Tommy-Alvén-Mostphotos
    info
  • 2023-09-19 04:26 02 Värdegrund, 15 Handlingsberedskap
    Att värna tystnadsplikten är en viktig del för att skapa förtroende.
    info
  • 2023-09-14 04:00 16 Sjukdom och död
    Att inte kunna andas fritt skapar otrygghet
    info
  • 2023-09-13 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Behov av vila, avslappning och beröring
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus