Ett äldreboende är ett hem

För de flesta av oss är ett hem ett ställe där vi känner oss bekväma, kan vara oss själva och känna trygghet. Många har sociala kontakter med grannar, vanan att gå till en viss butik, strövområden och natur som påverkar känslan av vad som är hemma. Ett hem innebär frihet att få bestämma själv.  Ofta är minnen, vanor och traditioner kopplade till hemmet.

Hemkänsla och trevnad
Möjligheten att bestämma själv riskerar minska ju mer vårdinsatserna ökar. I värsta fall kan de som vårdar i sig förorsaka ett lidande genom att inte se och vara lyhörd för den enskildes behov och önskningar.

Äldrevården genomgår en ständig förändring. Mycket har blivit bättre, men än finns mycket att göra. Ädelreformen innebar ett stort steg i övergången från fattigvård till en social rättighet. Avvecklingen av långvårdens avdelningar och psykiatriska demensvårdsavdelningar gav ökade möjligheter till ett värdigt liv. Kommunalisering av hemsjukvård i stora delar av landet har möjliggjort för det sociala och medicinska perspektivet att gå hand i hand.  

Rollförlust
Ett gott åldrande bygger på fyra hörnpelare
• Fysisk aktivitet
• Bra matvanor
• Meningsfullhet relaterad till att vara delaktig och behövd
• Social gemenskap

Det finns ett samband mellan hälsa och sociala relationer. För den som flyttar in på äldreboende förändras dessa. Den boende flyttar från en miljö där status, minnen och relationer är självklara till en mer anonym tillvaro. En konsekvens kan vara att möjligheten till spontana kontakter försvåras. I det tidigare hemmet har den boende själv valt umgänge och miljö, men vid inflyttningen minskar valfriheten och självständigheten. Äldreboendet är en institution och sätter ramar för den boendes möjligheter att fritt välja. Några väljer förstås ensamheten, men det är knappast ett önskvärt val, då det inte är bra för hälsan.

På många äldreboenden förekommer ett naturligt samtal mellan de boende. Man berättar minnen ur livet, skrattar, flörtar och grälar. På andra boenden breder tystnaden ut sig. Medarbetarna har en stor roll i att skapa en kultur där det naturliga samtalet får frodas. Många äldre har nedsatt hörsel, Då kan ljudet från TV, radio eller diskmaskin försvåra möjligheten att föra ett samtal.

Det finns många sätt att få i gång ett samtal med de boende. Ett sätt kan vara reminiscens. Genom att plocka fram gamla föremål så kan minnen och berättelser väckas till liv. Likaså kan boende matchas ihop i matsalen eller i andra sammanhang för att skapa förutsättningar för samtal.

Att duka för en finare middag där alla klär upp sig, kanske med bordsplacering och ett glas vin kan vara ett annat sätt att hjälpa de boende att bryta isen och finna något gemensamt att prata om. Likaså kan besök av djur eller barn få i gång samtal.
För många äldre som har varit föreningsaktiva, haft en yrkesroll och haft många sociala kontakter blir det en rollförlust. När vi åldras så läggs nya lager till livet, men vi har fortfarande kvar våra upplevelser och minnen från det vi var 17, 35 eller 50. De åldrarna finns också inom oss.

Livspartner
Har den boende en maka eller maka som fortfarande lever, kan de tvingas leva åtskilda till följd av omständigheter de inte själva kan rå över. Det är ofta upphov till många känslor. De har lovat varandra att hålla ihop tills döden skiljer dem åt. Men livet vi lever kan tvinga oss till andra beslut. Kraften räcker inte till att ta hand om den närstående. Den friskare partnern har under en lång tid försakat mycket för att den sjuke ska ha ett bra liv. Slutligen påverkar det den egna orken och hälsan. Den närstående kan vara kraftlös och tömd på energi och kanske till och med riskerar sin egen överlevnad.

Hos partnern kan finnas en sorg över att livspartnern sakta försämras. Försämrat minne eller ökad skröplighet kan innebära att möjligheterna att göra saker tillsammans minskar. Partnern besöker och kan då uppleva brister i omsorg eller bemötande, vilket i sin tur väcker oro och tvivel.

Närstående kan känna dåligt samvete över att inte vara tillräckligt mycket hos den boende. Det kan leda till svårigheter i relationen med boendets medarbetare. Medarbetare med fingertoppskänsla och förståelse för närståendes situation kan underlätta livet för de närstående. Att se den närstående som en välkommen resurs och skapa delaktighet kan vara ett sätt att bygga en förtroendefull relation.

Även om det finns skillnader mellan personer är det så att kvinnor ofta har något färre men djupare sociala relationer medan män har fler men ytligare sådana. Många har erfarenhet av att förlora nära vänner. Det är faktorer som kan påverka förutsättningarna för att umgås med andra.

Många som flyttar in tidigare efterfrågat serviceboende för att få sociala relationer. Biståndshandläggare kan då anse att behoven kan tillgodoses med hemtjänst. Det man bortser från i det fallet är den kvalitet ett samtal har som sker mellan människor i samma ålder.

För den boende blir det många samtal med medarbetare som tillhör en helt annan generation och som har andra referensramar. Det finns äldreboenden som arbetar med att skapa goda förutsättningar för samtal mellan de boende. Det kan komma volontärer utifrån som är mer ”åldersadekvata” dvs tillhör samma generation som de som boende.

Afasi
Jag läste ett inlägg som gjorde mig ledsen. En kvinna med expressiv afasi fick sitta med bajs på händerna då hon till följd av sin afasi svarade nej när hon menade ja då medarbetare frågade henne om hon ville tvätta händerna. Denna typ av okunskap gör att vården riskerar hamna i vanrykte. Om inte annat så borde det finnas en sjuksköterska med ansvar för enheten som inser att bajs på händerna medför en smittorisk.

Afasi innebär en förändrad språklig förmåga. Det innebär nedsatt förmåga att tala, förstå tal, läsa och eller skriva. Stroke är en vanlig orsak till afasi. Hjärntumörer och andra hjärnskador kan orsaka afasi. Afasi kan vara expressiv, dvs. handla om att det är svårt att hitta ord och det kan till och med som i fallet ovan innebära att personen säger tvärtemot vad de menar. Impressiv afasi innebär en svårighet att förstå vad andra säger. Ofta är afasin mildare och det kan innebära att det tar tid att hitta rätt ord och att uttrycka sig korrekt.

Personen blir lätt uttröttad. Som medarbetare kan du hjälpa genom att korta ner meningar, tala långsammare och tydligare än normalt. Använd händer och kroppsspråk för att förtydliga vad du säger. Håll ögonkontakt när du talar. Arbetsterapeuten kan ordna bildstöd och andra hjälpmedel om det behövs.
Den som drabbats av afasi lider nog ofta av oförmågan att göra sig förstådd eller att förstå. Om dessutom medarbetare i vården inte inser och tar hänsyn till att personen har afasi blir lidandet än värre.

Mobbing och utanförskap
I alla sociala sammanhang finns risk för kotterier och utestängning. Medarbetare måste vara vaksamma så inte boende utsätts för spe, hån eller mobbing från andra boende. Det förekommer att människor går över till barnspråk när de ska samtala med äldre. Om man frågar varför så är det ofta för att de tycker de gamla är ”gulliga”. För många som haft ett rikt språk kan det bidra till känslan av isolering. Är man van att prata om den politiska utvecklingen i världen, Nietzches teorier, motorsport, matlagning eller miljöförstöring så kan gulligull-samtal bidra till att man väljer tystnaden i stället.

Om boende utsätts för trakasserier, diskriminering, hårdhänt behandling, tvångsåtgärder eller på annat sätt behandlas illa är omsorgspersonal skyldig att skriva avvikelse. Det kan leda till att verksamheten gör en lex Sarah-utredning och ibland också polisanmäler händelsen.

Reflektion – vad är ett hem och hur förändras våra roller vid inflyttning
Omsorgspersonal:
• Vad är viktigt för att du ska trivas i ditt hem?
• Vad kan ni göra för att den som flyttar in ska känna sig välkommen?
• Har ni en kultur där de boende samtalar med varandra?
• Gör ni de närstående delaktiga i vården?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni rutiner och arbetssätt som underlättar för den som är nyinflyttad att orientera sig?
• Har ni någon uppföljning efter inflyttningen för att stämma av trivsel?
• På vilket sätt arbetar ni för att skapa ett socialt sammanhang för de boende?
• Hur arbetar ni med att skapa en förtroendefull relation med närstående?

Boende och närstående:
• Är äldreboendet trivsamt?
• Upplever ni att omsorgen ger er förutsättningar att bibehålla en god relation?
• Har ni en bra dialog med medarbetare och ledning?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-10-03 04:00 03 Ledarskap, 15 Handlingsberedskap
    Ledarskap, team och individ
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-29 04:00 09 Mat och måltid
    Trivsamma måltider och måltidsmiljöer
    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus