Digitala verktyg kan gagna de boende

En artikel i Kommunal Hälsa berättade om en app som utvecklats i samarbete mellan ett företag och det nationella kvalitetsregistret för svårläkta sår, Rikssår. Principen bygger på att en sjuk- eller undersköterska loggar in i systemet, matar in ett antal variabler om patienten och tar en bild. Datan överförs till en plattform där behandlarna kan följa den enskilde patientens sårläkningsprocess genom bilderna och diskutera fram rätt behandling. Om teamet som arbetar med sårbehandling behöver hjälp i komplicerade fall kan experter från Rikssår kopplas in som stöd digitalt.  

Undvika onödiga hembesök

Många kommuner erbjuder idag tittkamera istället för hembesök på nattetid. Detta har medfört att de äldre kan sova lugnt och inte behöver ligga och vänta på att nattpatrullen kommer, eftersom de inte kommer om det inte är nödvändigt.  

Sensorer som varnar vid fallolyckor eller läkemedelsautomater som påminner om när det är dags att ta läkemedel används också. Robotar som matar en person har funnits några år. Det finns också duschrobotar som kan tvätta håret och toaletter som tvättar användaren med vatten Istället för att använda papper. Det som är positivt är att det kommer larm om något händer och att det kan öka självständigheten för den som önskar. Det är dock viktigt att inte maskiner ersätter mänsklig kontakt. Den boendes välbefinnande måste vara i fokus.  

Egenkontroll

Digitala signeringslistor ökar följsamheten när det gäller ordinationer av läkemedel och andra insatser i äldrevården. Vid besök på ett nybyggt äldreboende  fanns TV-skärm och Webbkamera på varje rum. Den boende kunde därmed lätt ha videosamtal med sina närstående och de närstående kunde vara delaktiga i samband med vårdplaneringar och annat på boendet utan att rent fysiskt behöva vara på plats.   

Även mobiltelefoner och läsplattor används bland annat för att signera utförda insatser, men också för att tillhandahålla digitala levnadsberättelser och göra genomförandeplanen lättillgänglig för medarbetarna.

När SKR tog tempen på hur vårdens medarbetare ser på digital teknik visade sig att sjuksköterskor är mest positiva, men att även undersköterskor har en positiv inställning till teknikanvändning i vården.  

Välfärdstekniken är ännu ofta rätt dyr, men med fler användare och ökad konkurrens kommer prisbilden att förändras. Verksamheten behöver göra riskanalyser för vad teknikinförandet medför framförallt när det gäller kvalitet och värdegrund.  

Reflektionsfrågor - digital teknik
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni någon digital teknik idag på ert boende?
- Vad skulle ni behöva för att ytterligare förbättra vården av era äldre?
- Har du själv idéer på produkter som skulle kunna förbättra vården?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni diskuterat den digitala utvecklingen tillsammans?
- Kan ni påverka vilken teknik som ska användas inom boendet?
- Hur är attityden till ny teknik på er enhet?
- Finns detta område med i er kompetensutvecklingsplan för enheten?

Boende och närstående:
- Hur dokumenterar verksamheten?
- Används webbkamera eller annan utrustning för att hålla kontakten med er när ni inte kan besöka verksamheten?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen