Kontakt och inflytande

Självbestämmande är grundläggande förutsättning i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Foto: Mostphotos

Åldrandet i sig innebär sämre förutsättningar att hävda sin självbestämmanderätt. Vårdpersonal har ett ansvar att vara lyhörda för den boendes önskemål. Det kräver att det finns en pågående diskussion kring hur medarbetare kan stärka den enskildes självbestämmande på äldreboendet.

Många äldre kan upprätthålla en god kontakt med närstående genom att fortsätta åka och hälsa på eller träffas i andra sammanhang vilket bör uppmuntras. När de boende mår bra och har en vettig sysselsättning som är planerad utifrån dennes intressen, känner personalen stolthet och tillfredsställelse samtidigt som närstående känner sig trygga med den vård som ges. Den äldre håller sig friskare. Samverkan mellan kontaktman och närstående är viktig för att den äldre ska få det så I bra som möjligt. Kontaktmannaskapet är därför något som ständigt behöver förbättras, förstärkas och utvecklas.

Det ska vara trivsamt för närstående att komma och hälsa på. Personalens personliga bemötande färgar stämningen på avdelningen. Livet är inte slut för att man flyttat in på boende ”man ska leva tills man dör”. De boende behöver inte sitta sysslolösa. Det krävs ofta inte mycket för att sätta lite fart på boendet. Det gäller att få personalen intresserade, att få dem att förstå att mycket handlar om deras engagemang. Ofta är det tidsbesparande i längden att ge sig tid till omtanke om den äldre. Vården blir inte bra om de som vårdar inte ger av sig själva. Vårdtyngden kan minska genom rätt insatser.

Kontaktmannens roll är central för den som flyttar till ett boende, att det finns en kontinuitet och att den äldre i möjligaste mån får behålla sin kontakt. Samtidigt ska kontakten kännas bra för den äldre och om den inte fungerar är det bättre att byta kontaktman. Kontinuitet är viktig för den äldre och dennes möjlighet att kunna behålla sin identitet och sina intressen. Den närstående ska veta vem som är kontaktman och kunna nå denne.

En bra relation mellan kontaktman och den äldre är förutsättningen för att närstående ska känna sig trygga och den boende få en bra tillsyn och vård. Kontaktmannens arbete ska förläggas så att det går att skapa kontinuitet och ska i möjligaste mån sköta intimhygien och andra sysslor som rör den enskilde.

Kontaktmannen ska ha ankomstsamtal med anhöriga vid inflyttning till vårdboendet och lära känna vårdtagaren och dennes levnads - och hälsohistoria. Kontaktmannen ska ta reda på hur den äldre vill ha det, vanor och ovanor, vad vårdtagaren tycker om respektive inte tycker om. Kontaktmannen skaffar sig information om vad den äldre tycker om att göra och har det övergripande ansvar för att se till att den äldre kan delta i olika aktiviteter. Det kan även innebära att på egen hand göra kortare utflykter tillsammans med den äldre. Kontaktmannen ska se till att övrig personal får information om den nya vårdtagaren. Ansvaret för att den äldre har det den behöver av hygienartiklar, kläder och annat i sker i överenskommelse med närstående.

Under det senaste decenniet har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den enskildes inflytande. Vi har fått en ny Patientlag till följd av patientmaktsutredningen. Det pratas om personcentrerad vård, individens eller äldres behov i centrum och andra åtgärder för att stärka den boendes rätt att bestämma. En kunnig och engagerad kontaktman är guld värd för att förverkliga detta.

Kunskaperna om bemötande av människor som är ilskna och hotfulla har utvecklats under det senaste decenniet. Med kunskaper om lågaffektivt bemötande går det att undvika konflikter i verksamheten.

Vårdpersonal möter emellanåt människor som är irriterade, frustrerade, arga eller till och med aggressiva. De kan använda hotfullt kroppsspråk, glåpord och härskartekniker för att ge eftertryck åt sina åsikter eller krav. Ofta är det människor som inte själva mår bra och som känner sig maktlösa inför sin livssituation. Den som skäller eller hotar upplever oftast inte problemet själv. Det är hos oss andra som problemet uppstår då
vi känner obehag eller blir rädda.  

Det finns en maktobalans mellan den som vårdar gentemot den boende och deras närstående. Det gör att medarbetare behöver ha verktyg och handlingsberedskap för att agera vuxet i en konflikt. Inte sällan är vi också medaktörer i ett förlopp där någon annan blir arg. Det kan handla om vårt kroppsspråk, det vi säger eller gör. Många har lärt sig naturliga sätt att avleda och skapa trygghet som gör att situationen lugnar ner sig. Enkla knep kan vara att backa undan lite, sänka blicken och undvika ögonkontakt.  

Att vara den ”vuxna i rummet” handlar om ett rätt bemötande. Vi är professionella och de människor vi möter kan många gånger vara i ett känslomässigt underläge av olika anledningar. Att bemöta någon på ett lågaffektivt sätt som vid tillfället har en bristande förmåga till att styra över sina känslor kan med stor sannolikhet förebygga eller minska beteendet.  

Många har nog erfarenhet av situationer då en trygg person spridit lugn i en kaotisk situation. Konsten är att anpassa bemötandet efter den situation som uppstått. I vissa situationer kan beröring, ögonkontakt eller att stå nära någon upplevas hotfullt. Att bemöta någon med respekt och ett lugn och med ett medvetet kroppsspråk gör att den personen kan ”spegla sig” i bemötandet och det ger ofta en lugnande effekt. Det är också av stor vikt att vi själva har en förmåga att kunna kontrollera våra egna känslor i denna situation där fokus ligger på att bemöta den som är i affekt och inte på personens beteende.  

En planering av dagen som är känd för samtliga kan skapa trygghet genom att händelser är förutsägbara. När det finns information kring måltider, besök utifrån och olika aktiviteter har det en lugnande verkan. Mycket ljud och rörelser kan väcka irritation och ilska hos sårbara personer. Att informera ger de boende möjlighet att välja, och att kunna välja bort att ofrivilligt behöva delta.

Det finns metoder för att hantera härskartekniker, förebygga konflikter och hantera klagomål på ett professionellt sätt. Det finns också metoder för att träna sig att inte ta åt sig för mycket av det som sägs. Med rätt beredskap är det lättare att ta kloka beslut i pressade situationer. Det gäller att skapa en allians med den boende och dennes närstående så att vi kan arbeta tillsammans för att göra vården så bra som möjligt för den boende.  

Om det är en boende eller närstående som återkommande blir arg så kan det finnas skäl att göra handlingsplaner som stöd för personalen. Det kan också behövas handledning som stöd för att agera rätt men också för att bearbeta händelser som varit. Det gäller att bryta mönstret annars kan de känslomässiga utbrotten bli förväntade händelser som triggas i gång omedvetet av medarbetarna.  

Inte sällan så hamnar vi i förändringsdiskussioner. Den boende ska flytta till en annan enhet. Läkare behöver sätta in mer läkemedel och så vidare. Det kan sluta med att den boende blir hårt medicinerad och avtrubbad. Ibland kan det sluta i fallskador med frakturer som närstående anmäler till IVO och där boendet slutligen får allvarlig kritik för sin hantering av situationen.  

En mer framgångsrik metod är att utgå ifrån att fundera kring hur vi som medarbetare kan ändra vårt förhållningssätt för att arbeta med den boende och dennes närstående. Genom att kartlägga händelseförloppet kan vi få viktiga ledtrådar.

Reflektionsfrågor kring kontakt och inflytande  
Undersköterska:
• Fungerar kontaktvägar mellan dig som kontaktman och de närstående?
• Har ni vikarierande kontaktmän när ordinarie kontaktman är ledig under en period?
• Händer det att ni ställs inför ledsna eller arga närstående?
• Har ni ett bra sätt att hantera situationerna?
• Har du någon kollega som är duktig på att hantera konflikter?
• Finns det något du kan lära av kollegan?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Utvärderar ni hur kontaktmannaskapet fungerar för de boende?
• Hur stöttar ni kontaktmän som har svårt att hantera sin roll?
• Fungerar det med ersättare när ordinarie kontaktmän är frånvarande under en period?
• Har den enskilde möjlighet att byta kontaktman om personkemin inte fungerar? Har ni bra sätt att arbeta med händelseanalys? Finns det bra rutiner för hot- och våldssituationer?
• Har ni tillgång till handledning som stöd då ni har behov av det?

Boende och närstående:
• Finns det en trygg medarbetare som har huvudansvaret för er närstående?
• Finns det forum där ni som närstående får möta chef och legitimerad personal?
• Bjuds ni in till läkarsamtalen?
• Hur ser verksamheten på besök?
• Är du som närstående välkommen på kvällsbesök?
• Får de äldre bestämma över sig själva?
• Får de kontinuerlig information om sitt hälsotillstånd och aktuella?
• Har du eller din närstående gett uttryck för frustration eller ilska?
• Hur klarade medarbetarna av att bemöta det?  

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-10-03 04:00 03 Ledarskap, 15 Handlingsberedskap
    Ledarskap, team och individ
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-29 04:00 09 Mat och måltid
    Trivsamma måltider och måltidsmiljöer
    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus