Sårvårdsrutiner

Bristande sårvårdsrutiner kan få svåra konsekvenser för den boende

Foto: Mostphotos

Sårvården har under de senaste decennierna blivit mycket bättre. Fortfarande händer det dock att äldre människor får svårläkta sår. Med rätt kunskap och bra sätt att arbeta går det att minska lidandet för den enskilde och snabba på läkningsprocessen. De bakomliggande orsakerna till sår påverkar valet av behandling. Dåliga sårvårdsrutiner kan innebära amputation som hade kunnat förebyggas. Det finns bra stöd i vårdhandboken för den som vill säkra upp sina rutiner. Risken för brister i sårvården är än större sommartid.

Sårvård handlar om att stimulera och underlätta kroppens egna läkningsmekanismer. Målet för all sårbehandling är att läka såret, minska patientens lidande och underlätta det dagliga livet för patienten. Därför måste behandlingen ses utifrån ett helhetsperspektiv. Patienter med sår ska ha en sårvårdsplan. Sårvården ska finnas beskriven i journalen men också i en pärm för att såret ska kunna hanteras exempelvis vid dataavbrott.

Risken för trycksår ökar om någon blir sängliggande. Det gäller att undersköterskor och joursjuksköterskor har ett bra arbetssätt och att det finns sårförebyggande material tillgängligt jourtid.

Sårvårdsplan
• Typ av sår (till exempel operationssår, trycksår, venöst eller arteriellt bensår, cancersår, brännskada).
• Sårets utseende och storlek. Ytliga sår kan ritas av med hjälp av plastfilm medan djupare hålor i stället fylls med gel för att mäta hur stort det är. Täck först sårytan med plastfilm, fyll med gel och aspirera tillbaka med tom spruta, hur många ml/cl rymmer sårhålan? Fotografering av såret är ett mycket bra verktyg, lägg då en linjal bredvid så att det syns hur stort det är.
• Sårsekret (grönt, gult, rödgult samt mängd som kommer)
• Lukt
• Smärta, Var? När? Hur mycket?
• Sårkanten (är den markerad, uppluckrad, förhårdnad eller som inväxt överhud?).
• Huden runt om såret (rodnad, ödem, eksem, svamp, uppluckrad eller normal?).
• Klinisk infektion

Planerad sårvård dokumenteras i journal och funktionsalmanacka. Om sårvård planeras till jourtid ska joursjuksköterskan informeras särskilt för att säkerställa att behovet är känt. Det ska göras en bedömning av om den enskilde ska ha speciell madrass.

Rutin i samband med omläggning
• Läs i journalen om omläggningen
• Dokumentera varje omläggning samt förändringar i status.
• Förändringar i omläggningen ska i normalfallet beslutas av patientansvarig sjuksköterska.

Sår och sårvård kan vara förenad med smärta. Undersökningar har visat att smärta ofta underskattas och att många får otillräcklig smärtlindring. Smärtskattningar kan göras med VAS-skala alternativt kan man använda Abbey Pain Scale om den boende inte själv kan kommunicera. Smärtan vid trycksår kan ofta uppfattas som skärande eller brännande.

Patientansvarig sjuksköterska har det övergripande ansvaret för att sårvården sköts korrekt.  Om det finns utbildad och kunnig personal kan hon delegera uppgiften. Svårare sår bör sjuksköterskan själv ansvara för. Sårinfektioner måste undvikas för att minska lidandet hos den som drabbats. Många gånger måste läkaren involveras i sårvården.

Handtvätt, handsprit, handskar och förkläden ska användas vid såromläggning. Om den boende har flera sår ska det smutsigaste såret behandlas sist. Byte av handskar ska ske mellan olika moment, som efter att förbandet har avlägsnats och om handskarna har kontaminerats det vill säga smutsats ner även om det inte är synlig smuts. All skyddsutrustning byts mellan vårdtagarna.

Sår ska alltid dokumenteras och sårjournal upprättas där det framgår var såren sitter, sårgrad och hur de ska behandlas. Sårjournalen följs upp, såren utvärderas därefter vid varje omläggning och förändringar av omläggningsmateriel noteras. Större sår kan med fördel fotograferas för att man ska kunna göra jämförelser över tid. Konsultation, experthjälp samt förslag på omläggningsmateriel kan vara nödvändigt.

Förvaring av omläggningsmaterial
Omläggningsmateriel ska förvaras hos den boende och får inte flyttas fram och tillbaka. Det är inte bra om för stora mängder omläggningsmateriel hamnar i lägenheten. Det kan vara bra att ha en speciell plastlåda med lock för förvaring av sårmateriel så att det håller sig rent. Om förbandssax används ska den bytas mellan omläggningarna så att den alltid är ren. Sårvårdsmaterial ska förvaras i skåp med dörrar eller i plastlåda med lock för att de inte ska förorenas innan bäst-före-dag.

Trycksår
Äldrevården förebygger trycksår allt bättre. Dessvärre händer det fortfarande att boende får sår till följd av missar hos medarbetare. Kunskaper om hur trycksår uppkommer och hur de kan förebyggas minskar risken. Snabbt insatta förebyggande insatser som tryckavlastning och vändschema kan förhindra onödigt lidande.

Trycksår kan uppstå på några timmar och därför är det viktigt att göra en riskbedömning och sätta in trycksårsförebyggande åtgärder redan i samband med inflyttningen till boendet om den boende har svårt att ändra läge själv. En hälsoplan upprättas och uppföljande riskbedömningar görs därefter kontinuerligt.

Cirkulationen i huden försämras när tryck uppstår till följd av att kroppstyngden trycker mot underlaget. Benutskott där huden är tunn är mest utsatt för trycksår. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer, men ett nedsatt immunförsvar och ett försämrat näringsintag leder till en ökad risk för trycksår. Skjuv, när någon glider ner mot underlaget i en säng eller stol, kan ge upphov till trycksår.

Nortonskalan som finns i Senior alert kan med fördel användas vid riskbedömningar. Där föreslås även förebyggande åtgärder. I hälsoplanen dokumenteras eventuella risker för trycksår och åtgärder. Sår beskrivs utifrån utseende, storlek, djup, sårgrad lokalisation och infektionstecken. Mål, åtgärder och utvärdering ska finnas med i hälsoplanen.

Har en skada väl uppstått kan det vara svårt att få såren att läka. Det kan ta månader och ibland år och i värsta fall går det inte att få såren att läka. Uppkomst av trycksår är en avvikelse som ska rapporteras.  

De viktigaste åtgärderna för att undvika trycksår är dagliga hudinspektioner och att hålla huden ren och hel. Vid behov ska huden smörjas med oparfymerad kräm. Den boende kan få hjälp med lägesändringar både i säng, stol och eventuell rullstol. Med vändschema kan se när den boende senast ändrade läge och hålla reda på när det är dags nästa gång. 30 graders vinkelposition från sida till sida några gånger nattetid och en bra trycksårsavlastande luftväxlande madrass är åtgärder som förebygger tryckskador. Till lägesändringar i säng behövs två kilkuddar. Hälarna som är särskilt utsatta kan avlastas genom att lägga en kudde under vaderna som lyfter hälarna från underlaget.

Alternativt kan så kallade Heelift hälskydd köpas in om det är stor risk för trycksår på hälarna eller om den boende har trycksår. Syntetiska fårskinn, urklippta eller munk-liknande hjälpmedel ska undvikas.

Om en boende är undernärd måste närings- och vätskebehov registreras och åtgärder vidtas. Exempelvis kan näringsdrycker med högt proteininnehåll minska risken för trycksår.

Svårläkta sår
Sårvården inom äldreomsorgen förbättras. Vi ser färre otäcka sår och sår som uppkommer läker i högre grad. Det gäller att hänga med i kunskapsutvecklingen.
Korrekt hanterad sårvård minskar såväl lidande som kostnader. Kunskap om sårvård ger god läkningseffekt.

Alla som arbetar inom vården måste ha kunskap som gör att de förstår när risken för sår ökar. Därutöver måste det finnas personer som är kunniga i att få hudskador och sår att läka.

För en skör människa så innebär sängläge under en helg exempelvis i samband med feber en höjd risk för trycksår. Antidecubitusmadrass och vändscheman kan sättas in med kort varsel.

Förr pratade man om kroniska sår, men nu vet vi att de flesta sår kan läka med rätt behandling. Sår som inte läker inom sex veckor kallas numer svårläkta sår. Svårläkta sår drabbar framför allt äldre multisjuka personer. Sårvård måste bedrivas i team. Idag är det lättare att kunna dokumentera när vi kan ta en bild som är mer beskrivande än att formulera en text.

Antibiotika förskrivs i onödan. Sårregistrering i ”Rikssår”. Ett strukturerat omhändertagande av patienten med diagnos, behandlingsstrategi och uppföljning av patienten leder till minskad antibiotikaanvändning.

Inte sällan har boende som får sår någon bakomliggande sjukdom. Diabetesfotsår finns ofta på fotsulorna. Personer med hjärtkärlsjukdom får ofta sår på tår, fotrygg eller häl. Den som har nedsatt rörelseförmåga får oftare trycksår och så vidare. Ibland äter den boende läkemedel som kan försämra läkningen och som därför tas i beaktande vid behandlingen av såret.

Livsstilsfaktorer som viktminskning och rökning kan påverka sår negativt. Likaså tror många patienter att de inte ska röra sig så mycket, men rörelse är bra både för sårläkning och aptit. Undantaget här är trycksår och diabetesfotsår där avlastning ofta är en del av behandlingen. Om patienten är rökare är rökstopp ett livsstilsval för att förbättra sårläkning.

Sårvård hanteras tvärprofessionellt. En väl utarbetad sårvårdsplan säkerställer att sårvården hanteras rätt veckans alla dagar.
Sjuksköterskan ska samverka med arbetsterapeut, läkare och fysioterapeut när det gäller behandlingen av såret. Ibland kan dietist föreslå kompletterande behandling till den direkta sårvården. Det kan krävas remisser för att säkerställa diagnos och få bästa behandling.

Korrekta rutiner för hantering av sårvårdsmaterial är av stor vikt. En svårighet att beakta är att få likvärdiga sårvårdsmaterial när man byter leverantör.

Reflektion - sårvård
Undersköterska:
• Får ni bra skriftliga instruktioner från sjuksköterskan om omläggningar?
• Har ni bra ställen att förvara omläggningsmaterial för de omläggningar ni sköter?
• Har ni koll på hållbarhetsdatum?
• Har ni rutiner för att informera legitimerad personal när ni ser tecken på rodnad eller begynnande sår på huden?
• Går ni igenom sängbäddning vid introduktion av vikarier?
• Har ni rutiner för att uppmärksamma om någon blir sängliggande och därmed har ökad risk att få trycksår?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni bra rutiner för sårvård och hantering av omläggningsmaterial?
• Samverkar ni i teamet för att uppnå bästa möjliga läkningseffekt?
• Görs det sårvårdsplaner?
• Har ni möjlighet att akut ordinera tryckförebyggande madrass och andra åtgärder om någon försämras och blir liggande?
• Har ni ett bra teamsamarbete avseende sår och sårvård?
• Har ni återkommande fortbildning om sår?
• Är er läkare engagerad i sårvården?

Boende och närstående:
• Vet du om det gjorts någon riskbedömning när det gäller trycksår?
• Har din närstående några svårläkta sår?
• Finns det en sårvårdsjournal?
• Har vikten följts upp de senaste månaderna?
• Minskar din närstående i vikt?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 19 Samhället utanför
    Samverkan med närsamhället
    Foto-Knud-Nielsen-Mostphotos-webb
    info
  • 2022-09-08 04:00 19 Samhället utanför
    Förtroendet för vården
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus