Kunskapsutvecklingen inom sårvården går fort. Hänger du med?

Sårvården inom äldreomsorgen blir allt bättre. Vi ser allt färre otäcka sår och sår som uppkommer läker i allt högre grad. Att vårda svårläkta sår kräver tålamod, expertis och ett helhetsperspektiv på patientens hälsa. Framsteg inom sårvård gör det möjligt att erbjuda effektivare behandling och bättre livskvalitet för dem som drabbas av svårläkta sår. Det är viktigt att följa de senaste rönen och bästa praxis inom området för att erbjuda bästa möjliga vård för patienter med svårläkta sår.

Foto: Mostphotos

Svårläkta sår


Skriven med inspiration från RiksSår, Vårdhandboken och föreläsning  
https://www.youtube.com/watch?v=hqVT2WhbMRY

Min erfarenhet och bedömning är att sårbehandling är ett undanskymt område, vi jobbar lika lite med det som med inkontinensmaterial. De innebär inte sällan ett stort lidande för patienten på flera plan. Korrekt hanterad sårvård minskar såväl lidande som kostnader.  

Alla som arbetar inom vården behöver vara vaksamma på risker för sår och ha kunskap som gör att de förstår när risken ökar. Därutöver behöver det finnas personer som är kunniga i att få hudskador och sår att läka.  

För en skör människa så innebär sängläge under en helg exempelvis i samband med feber en höjd risk för trycksår. Antidekubitusmadrasser och vändscheman kan behöva sättas in med kort varsel.  

Förr pratade man om kroniska sår, men nu vet vi att de flesta sår kan läka med rätt behandling. Sår som inte läker inom sex veckor kallas numer svårläkta sår. Svårläkta sår drabbar framförallt äldre multisjuka personer. Sårvård måste bedrivas i team. Idag är det lättare att kunna dokumentera på ett enkelt vis när vi kan ta en bild som är mer beskrivande än att formulera en text.  

Antibiotika förskrivs i onödan. Sårregistrering i ”Rikssår”. Ett strukturerat omhändertagande av patienten med diagnos, behandlingsstrategi och uppföljning av patienten leder till minskad antibiotikaanvändning.  

Inte sällan har boende som får sår någon bakomliggande sjukdom. Diabetesfotsår finns ofta på fotsulorna. Personer med hjärtkärlsjukdom får ofta sår på tår, fotrygg eller häl. Den som har nedsatt rörelseförmåga får oftare trycksår och så vidare. Ibland äter den boende läkemedel som kan försämra läkningen och som därför behöver tas i beaktande vid behandlingen av såret.

Livsstilsfaktorer som viktminskning och rökning kan också påverka sår negativt. Likaså tror många patienter att de inte ska röra sig så mycket, men rörelse är bra både för sårläkning och aptit. Undantaget här är trycksår och diabetesfotsår där avlastning ofta är viktig. Om patienten är rökare är rökstopp ett viktigt livsstilsval för att förbättra sårläkning.  

När sårvården ska planeras behöver därför många faktorer finnas med. Tidigare sår, hur såret uppkom, var det sitter är sådant som behöver finnas med i planeringen. Vissa sår är smärtsamma och den boende kan behöva ha hjälp med smärtlindring också.  

Sårvård behöver hanteras tvärprofessionellt och det är viktigt att professionell sårvård även sker på jourtid. Sjuksköterskan behöver samverka med arbetsterapeut, läkare och fysioterapeut när det gäller behandlingen av såret. Ibland kan dietist komma med förslag på kompletterande behandling till den direkta sårvården. Det kan också behövas remisser för att säkerställa diagnos och få bästa behandling.  

Korrekta rutiner för hantering av sårvårdsmaterial är också av stor vikt. En svårighet att beaktta är att få likvärdiga sårvårdsmaterial när man byter leverantör.

Utmaningar och framsteg i sårvården


Läkning av svårläkta sår kan vara en tålamodsprövande och utmanande uppgift. Det är viktigt att alltid utgå ifrån bakomliggande bidragande orsaker. Sårvården kräver ofta noggrann övervakning för att undvika komplikationer och främja läkning.

Utmaningar med sårvården:


Infektionsrisk: Svårläkta sår är mer mottagliga för infektioner på grund av deras öppna natur. Infektioner kan fördröja läkningsprocessen och leda till allvarliga komplikationer.

Smärta och obehag: Svårläkta sår kan vara mycket smärtsamma och orsaka obehag för patienten. Att hantera smärtan är en viktig del av vården.

Långsam läkning: Vissa sår tar lång tid att läka, och det kan vara utmanande att behålla tålamod och motivation hos både patienten och vårdgivaren.

Underliggande hälsoproblem: Genom att läkningsprocessen är kopplad till de bakomliggande faktorerna är det viktigt att även ha en välfungerande behandling för dessa.

Framsteg inom sårvård:


Modernt sårvårdsmaterial: Framsteg inom materialvetenskap har lett till utvecklingen av avancerade sårvårdsmaterial som är utformade för att främja läkning och minska risken för infektioner. Detta inkluderar antimikrobiella förband och andra produkter med specifika egenskaper för olika typer av sår.

Bildteknik: Bättre bildteknik hjälper till att diagnostisera underliggande problem och skapa mer precisa behandlingsplaner.

Multidisciplinärt arbetssätt: Svårläkta sår kräver ofta samarbete mellan olika medicinska specialiteter. Genom att samverka över proffessionsgränser kan vi påskynda läkningsprocesserna.

Patientutbildning: Utbildning av patienten om sårvård och förebyggande åtgärder är en viktig del av behandlingen. Det hjälper patienten att delta aktivt i sin egen vård och förebygga återkommande sår.

Forskning och utveckling: Pågående forskning inom området för sårläkning leder till ständiga förbättringar och nya behandlingsmetoder.

Reflektionsfrågor - svårläkta sår
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni bra rutiner för kontakt med sjuksköterska när ni upptäcker hudrodnad eller sår?
- Har ni rutiner för att uppmärksamma om någon blir sängliggande och därmed har ökad risk att få trycksår?
- Får ni bra instruktioner för hantering av hudvård av sjuksköterskan?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni ett bra teamsamarbete kring sår och sårvård?
- Har ni återkommande fortbildning kring sår?
- Skapar ni sårvårdsjournaler tillsammans för att få bästa behandling av sår?
- Är er läkare engagerad i sårvården?
- Skrivs det remisser för konsultation kring svårläkta sår?
- För ni statistik över er sårvård?

Boende och närstående:
- Har din anförvant några svårläkta sår?
- Finns det en sårvårdsjournal?
- Har ni fått frågor kring tidigare erfarenheter av sår?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-06-17 04:00 12 Personlig omvårdnad, 05 Planering, 13 Hygien
    Hur känslan av att få känna sig fin påverkar välbefinnandet på äldreboende
    Bild: Pixabay
    info
  • 2024-06-16 04:00 13 Hygien
    Så upptäcker du smittspridning snabbt och implementerar effektiv kohortvård på äldreboendet
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-15 04:33 14 Läkemedelshantering
    Har ni många läkemedelsavvikelser?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-13 04:00 04 Bemötande, 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 05 Planering
    Så planerar omsorgspersonal meningsfull egen tid för boende på äldreboendet
    Foto - Frugan - Mostphotos
    info
  • 2024-06-10 04:00 09 Mat och måltid
    Så ger balansen mellan mat, motion och medicin livskvalitet vid diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-03 04:00 03 Ledarskap, 18 Arbetsmiljö och utveckling, 08 Förebyggande o lokaler
    Sammanhanget mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet på äldreboendet - Hur en god arbetsmiljö främjar patientsäkerheten
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev