Intervju med Janina Blomberg ÄTUP

Janina Blomberg bestämde sig för att använda sin kunskap till att göra måltiderna i äldreomsorgen bättre.   

Janina är kostvetare och kom för snart 10 år sedan i kontakt med måltider inom äldreomsorgen när hon arbetade på Fazer Food Services. Där fick hon möjlighet att på närmare håll få inblick i hur måltidsutbudet på äldreboenden såg ut och hur komplex situationen kring måltider inom äldreomsorgen kan vara. Några år senare kom Livsmedelsverket ut med nya rekommendationer för äldreomsorgen vilket sammanträffade med att Janina initierade och utvecklade en ny måltidslösning för äldreomsorgen - i samarbete med Ersta Diakoni.   

Konceptet var bland det första i landet med att erbjuda ett komplett utbud av små proteintäta minimål som komplement och/ersättning till lunch- och middagsrätter. Målet var att minska förekomsten av undernäring bland äldre. Under åren med att sälja och utveckla måltider till både privat och offentlig äldreomsorg såg Janina att det inte räcker att fokusera på maten. Det är så mycket runtom den äldre som påverkar möjligheten att få i sig tillräckligt mycket näring.

Janina såg tydligt att en av de viktigaste delarna som måste lösas för att förebygga undernäring är att höja kunskapen om mat, måltider och nutrition bland vård- och
omsorgspersonal samt andra som finns nära de äldre.

I samband med att företaget hon arbetade för blev uppköpt och hon skulle inte få samma möjligheter att fokusera på måltider i äldreomsorgen i det nya företaget. Hon insåg att hon hittat något hon verkligen brann för och som hon ville fortsätta jobba med. Tidigare i livet när hon drev folkhälsoprojekt på Hjärt-lungfonden kring övervikt hade hon haft samma känsla, nu känner hon sig hemma igen i en värld med fullt fokus på prevention och folkhälsa. Full med idéer startade hon tillsammans med en före detta kollega företaget ÄTUP. Att vi startat det här som ett företag är också högst medvetet då vi vet hur svårt det är att få långsiktighet och bestående förändring utifrån tillfälliga projekt som i stort sett alltid rinner ut i sanden.

Sedan februari 2021 har Janina satsat heltid på att utveckla och bygga upp ÄTUP och de digitala kunskapslyft som företaget erbjuder. Tack vare att kunskapslyften är helt digitala kan vård- och omsorgspersonalen ta tills sig utbildningen precis när det passar varje individ. Sedan finns även gruppuppgifter som kan genomföras på t ex APT-möten. Vi ser att man loggar in alla tänkbara tider på dygnet vilket är precis vad vi sett framför oss när vi kom på idén till att skapa digitala utbildningar, berättar Janina.

När jag arbetade på Fazer höll vi ofta utbildningar och inspirationsaktiviteter för våra kunder men det var alltid svårt för personal att komma loss. Nu når vi alla – där det passar dem, säger Janina.

Jag vet att alla inom vården vill väl och gör ett fantastiskt jobb. Men om man inte har grundkunskapen, stöd och bra verktyg så är det svårt att implementera nya rön och kunskaper från t ex myndigheter. Ambitionen är att höja lägstanivån i landet. Tidigare har verksamheter skickat ett kostombud som har små möjligheter att i realiteten påverka sina kollegor eller måltidssituationen för de äldre när de kommer tillbaka till sin vardag. För att uppnå en förändring behöver alla i äldreomsorgen ha utbildning och det behöver dessutom finnas ett nära samarbete och en förståelse mellan äldreomsorgen och de enheter som levererar maten. Om grundläggande kunskaper saknas så hjälper
inga rutiner i världen för att skapa bra måltider för de äldre.

Sigtuna kommun är ett exempel som valt att utbilda alla sina medarbetare, även vaktmästare, för att skapa bättre förutsättningar. Det finns ofta en frustration över bristande samarbete mellan måltidsverksamhet och äldreomsorgen. Bristande kunskap både inom omsorgen och i storköken kan få direkt påverkan på de äldres hälsa. Enkätsvar visar nu att de som genomgår utbildningen tar till sig ny kunskap och upplever sig ha nytta av utbildningen. Det är för tidigt att mäta effekten för de boende. De följer upp Senior Alert, nattfastan samt upplevelser under måltiden. Kommunen skickar även ut en digital enkät som ÄTUP erbjuder – vilken mäter kunskapen före och efter kunskapslyftet för att följa upp utbildningen.

ÄTUP:s digitala utbildningslösning ligger helt rätt i tiden. Undersköterskor och andra inom vården blir alltmer vana att få fortbildning digitalt. Samhället satsar på att öka kunskaperna inom äldreomsorgen med extrapengar för kvalitetsutveckling inom såväl ”Äldreomsorgslyftet” som inom ”God och nära vård”. Kunskaper handlar inte enbart om måltiderna utan även vad experter med olika professioner runt den boende kan bidra med för att skapa bättre förutsättningar.  Exempelvis genomsyras hela ÄTUP:s kunskapslyft av exempel från en kognitionsexpert som ger råd och förslag på hur man kan locka och stimulera äldre som ofta är kognitivt sköra att få i sig mer mat och dryck. Ett annat exempel utifrån kognitionskunskap är att det ofta kan vara bättre att inte fråga utan enbart ställa fram mat eftersom kognitiv svikt ofta gör det svårt att välja.

Den viktigaste fördelen med de digitala kunskapslyften är att man får med sig hela personalgruppen – alla får en gemensam kunskap. Alla blir uppmärksamma och kan se tecken på undernäring och vikten av att rapportera detta vidare eller att servera mellanmål i olika sammanhang. Exempel från ÄTUP:s kunder visar också att samarbetet mellan olika enheter inom kommunen eller hos vårdgivaren ökar. När alla har samma grundkunskap ökar möjligheten till gemensam utveckling avsevärt. Det är tydligt att de kommuner som använder kunskapslyften också använder det som ett verktyg för utveckling. Det är också syftet säger Janina – att man inte bara ska gå en kurs utan istället passa på att använda det digitala kunskapslyftet som ett redskap att följa i sin kvalitetsutveckling. Vi ger många förslag i innehållet om att koppla in det man lär sig i sina rutiner – så det verkligen leder till förändring.

Man höjer också statusen på yrkesgrupperna genom att lägga in fortbildning i arbetet i högre omfattning. ÄTUP ger också ett värde för medarbetaren även om de söker nya jobb någon annan stans. Den som genomgår utbildningen får ett diplom. När 70% av medarbetarna genomgått utbildningen får verksamheten respektive vårdgivaren diplom. Hittills har utbildningen främst riktats mot äldreboende. Nu lanseras även tjänsten för hemtjänst och snart för anhöriga med flera. Målet är att nå och höja kunskapen hos all runt den äldre.

En intressant del i kunskapslyftet förtydligar något som annars lätt kan misstolkas när man läser myndigheters riktlinjer. Till exempel pratas det ofta från myndigheterna om vikten av delaktighet. Ett exempel är budskapen om att äldre ska ha möjlighet att delta i matlagning (Livsmedelsverkets riktlinjer för äldreomsorgen, 2018). Boende på äldreboende kan sällan vara med och laga mat då det i de allra flesta fall inte tillagas någon mat på enheten av många olika skäl. I ÄTUP:s kunskapslyft ges istället exempel på hur man kan tolka budskapen på ett mer realistiskt och adekvat sätt – som att de boende som har förmåga och vill kan delta i mindre aktiviteter som att kanske duka bordet, hacka grönsaker, vika servetter eller dylikt. Det vill säga – delaktighet anpassad för den enskilde. För många kan erbjudande om delaktighet snarare innebära ökad stress i måltidssituationen.

Ett annat spännande exempel i kunskapslyftet handlar om sinnen och hur de påverkas med åldern. Man får följa en av Nordens ledande forskare om äldres sinnen, Karin Wendin, som ger exempel på den senaste forskningen. Till exempel att luktsinnet är det vi förlorar först medan det bästa alternativet för att öka aptiten är att den som serverera maten pratar positivt om den och beskriver smak, doft, textur och utseende.

Bakgrundsfakta
Det är sällan brist på mat som bidrar till undernäring. Snarare brist på kunskap om näringsintag. Inte sällan får det till konsekvens att mat till och med måste slängas. Vissa mätningar antyder att upp till 30 % av maten slängs. Portionernas storlek och näringsinnehåll är viktiga. Även mattiderna måste anpassas efter de äldres behov. För de äldre skapar det onödigt lidande med försämrad livskvalitet samt även ökade sjukvårdskostnader och risk för att läkemedelsbehandling inte ger önskad effekt.

Man uppskattar att 40 000 äldre är undernärda i Sverige. Många är medvetna om riskerna med övervikt och fetma. När vi blir äldre förändras förutsättningarna och undernäring utgör ofta ett hälsoproblem. Visst finns det äldre som har dålig ekonomi, men ofta handlar det om bristande kunskap hos de äldre och de som ger dem stöd i vardagen. Minskad aptit och biverkningar från läkemedel kan vara andra bidragande faktorer. Även depression och demens kan bidra till minskad matlust. Som äldre innebär det en ökad risk att drabbas av fallskador, trycksår och många andra hälsoproblem. Undernäring försvårar även sårläkning för de äldre.
Här är en fantastisk möjlighet för alla i äldreomsorgen.

Faktaruta om undernäring
• Sammanlagt kostar undernäring omkring dubbelt så mycket som övervikt.
• Undernäring är en mycket vanlig grund till andra tillstånd och risker. Till exempel är fallolyckor nära kopplade till undernäring
• Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att seniorer blir inlagda på sjukhus – ofta med lång konvalescens och rehabilitering. Längre vid undernäring. Ungefär 14 miljarder kronor – nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i livskvalitetsförsämringskostnader – uppskattas samhällets kostnader förknippade med fallolyckor bland äldre till.
• Undernäring bidrar till äldreomsorgens brister”
Dålig näringsstatus och inaktivitet har sannolikt bidragit till de tragiskt höga dödstalen inom äldreomsorgen under covid-19-pandemin. (Dagens Medicin 26 mars 2021)
• En undernärd person blir kvar på sjukhus ca 3,4 dagar längre än en välnärd och kostar 10 000 kr mer per vårddygn.
• Förutom den typen av kostnader är undernäring an vanlig orsak till att behöva hjälp från hemtjänst och äldreboende. En plats på äldreboende kostar 1 miljon kronor per år. Full hemtjänst kostar 250 000 kronor per år. Förutom samhällskostnader handlar det här om onödigt lidande för individen.

Källor:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8fc10e31edc4496b885a5e943e8bec86/r200901-fallolyckor-aldre-0901.pdf
www.socialstyrelsen.se
https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/undernaring-bidrar-till-aldreomsorgens-brister/
Faxén-Irving mfl, Journal of Frailty and Aging 2021
Sjuksköterskors behov av mer utbildning inom nutrition
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1390359/FULLTEXT01.pdf)

Fakta om ÄTUPs kunskapslyft
• ÄTUPs kunskapslyft utgår ifrån de styrdokument som äldreomsorgen ska följa samt Livsmedelsverkets riktlinjer för måltider inom äldreomsorgen.
• Kunskapslyften är helt digitala
• Innehållet förmedlas med illustrativa och tilltalande filmer, en blandning av olika experter och med fokus på att förändra beteenden.
Allt är forskningsbaserat och följer myndigheters riktlinjer och krav

Läs gärna mer även på ÄTUP:s hemsida https://www.atup.se/

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-18 04:00 18 Arbetsmiljö och utveckling
    Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus