Hälsofrämjande, funktionsbevarande arbetssätt, ADL - en funktionsbevarande omsorg

Träning och aktivitet ska vara ett naturligt dagligt inslag i verksamheten. Äldreboendet har ett ansvar att arbeta rehabiliterande. Vissa vidgar det och talar om hälsofrämjande arbetssätt. Det handlar om en individanpassad funktionsbevarande omsorg. Det handlar om att göra träning i vardagen till ett naturligt inslag i omsorgen. Att så långt möjligt sköta toalettbesök, påklädning, munhygien, måltider och även delta i aktiviteter som engagerar och stimulerar. Utifrån ADL-bedömning kan arbetsterapeut och fysioterapeut utforma individanpassad träning. Kontrakturprofylax, funktionsbevarande arbetssätt och vardagsrehabilitering är viktiga inslag i omsorgen om våra äldre.

Foto: Mostphotos

En närstående berättade att när hennes mor flyttade till äldreboende fick hon inte använda de hjälpmedel hon var van vid. I stället för att få gå i sakta mak till matsalen så blev hon körd i rullstol. Hon såg att de vackra orden inte betyder något när man ser verkligheten.

Rehabiliterande förhållningssätt


I äldreomsorgen är det av största vikt att se varje individ som en unik och resursstark individ, oavsett ålder eller hälsotillstånd. Ett rehabiliterande förhållningssätt är en filosofi som betonar möjligheten att förbättra livskvaliteten och självständigheten hos äldre personer, oavsett eventuella fysiska eller kognitiva begränsningar. I denna artikel ska vi utforska vikten av ett rehabiliterande förhållningssätt i äldreomsorgen och hur det kan bidra till att skapa en meningsfull och värdig ålderdom.

Vad är rehabiliterande förhållningssätt?


Rehabiliterande förhållningssätt i äldreomsorgen är en filosofi som ser till att äldre personer har möjlighet att återfå eller behålla så mycket av sin fysiska, psykiska och sociala funktion som möjligt. Det bygger på principen att åldrandet inte innebär nödvändig nedgång eller hjälplöshet, och att äldre personer har rätt att leva sina liv så självständigt som möjligt.

Grundläggande principer för rehabiliterande förhållningssätt


Individcentrerat: Varje äldre person är unik med sina egna behov, mål och preferenser. Ett rehabiliterande förhållningssätt anpassar vården och stödet efter den enskilda individen.
Funktion och livskvalitet: Målet är att förbättra eller bibehålla äldre personers funktion och livskvalitet, snarare än enbart att hantera sjukdomar eller åldersrelaterade problem.
Självständighet: Att främja självständighet och självbestämmande är en central aspekt. Äldre personer bör ges möjlighet att vara delaktiga i beslut om sin egen vård och livsstil.
Helhetsperspektiv: Ett rehabiliterande förhållningssätt inkluderar både fysisk, psykisk och social rehabilitering. Det ser till att alla aspekter av en persons välbefinnande tas om hand.

Hur arbetar vi med ett rehabiliterande förhållningssätt i äldreomsorgen


Individuella rehabiliteringsplaner: Varje äldre person bör ha en individuell rehabiliteringsplan som tar hänsyn till deras specifika mål och behov. Denna plan bör regelbundet ses över och justeras.
Utbilda medarbetarna: Personalen inom äldreomsorgen behöver utbildning och träning i att använda ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta inkluderar att utveckla färdigheter för att motivera och stödja de äldre i deras rehabiliteringssträvanden.
En aktiv miljö: Äldreboenden bör sträva efter att skapa en aktiv och stimulerande miljö. Detta kan inkludera fysiska aktiviteter, sociala evenemang och möjligheter för de äldre att delta i beslutsfattandet om sin egen vård och dagliga rutiner.
Respektfull kommunikation: Öppna ärliga och respektfulla samtal mellan medarbetare, äldre personer och deras familjer är grundläggande. Att lyssna på de äldre och ta hänsyn till deras önskemål och preferenser är en viktig del av ett rehabiliterande förhållningssätt.

Med ett rehabiliterande förhållningssätt förbättras kvaliteten


Förbättrad livskvalitet: Äldre personer som får stöd med ett rehabiliterande förhållningssätt kan uppleva en ökad känsla av välbefinnande och självständighet.
Minskat behov av sjukvård: Genom att fokusera på att förbättra hälsa och funktion kan rehabilitering minska behovet av akut sjukvård och omsorgsinsatser på äldreboendet.
Bevarad värdighet: Att ge äldre personer möjlighet att delta aktivt i sin egen vård och livsstil bevarar deras värdighet och självkänsla.

Ett rehabiliterande förhållningssätt i äldreomsorgen är en investering i äldre personers hälsa och välbefinnande. Det ger dem möjlighet att åldras med värdighet, självständighet och en högre livskvalitet. Det är en filosofi som fokuserar på möjligheter snarare än begränsningar och som ger äldre personer chansen att leva sina liv fullt ut,

Att stödja utan att ta över


Redan på åttitalet pratade man om LEON-principen i vårdutbildningar. Vi skulle arbeta med lägsta effektiva omhändertagandenivå. Genom att stödja den boende att själv göra det den klarar av hjälper vi den boende att bibehålla funktioner. Det kan exempelvis vara att knäppa knappar som är finmotorisk träning för händerna. Då vi arbetar så från början när en person flyttar in blir det naturligt såväl för oss som den boende.

Ibland finns det en gråzon mellan funktionsbevarande och funktionshöjande arbetssätt. Om en person genomgått en höftoperation kan gångträning handla om att återfå gångförmågan. För andra kan det snarare handla om att bibehålla förmågan genom att träna gå till toaletten eller till den gemensamma matsalen.

Alla som arbetar ska arbeta funktionsbevarande med samtliga som bor där oberoende av vilka sjukdomar och övriga medicinska behandlingar som pågår. Funktionsbevarande arbetssätt är en del av kulturen där det fungerar som bäst, där  stödja i stället för att hjälpa är ett förhållningssätt.

Funktionsbevarande insatser


• träna förmågan att gå till toalett, kök, matsal.
• sköta sin hygien i den omfattning som fungerar
• kläderna läggs fram så att den enskilde själv kan klä sig.
• hjälp att komma ihåg toalettbesök
• vardagssamtal för att bibehålla språket
• Så långt möjligt sköta sin munhygien
• Den boende bör få bibehålla normal rörelseförmåga (basal kontrakturprofylax)
• Den boende bör få sitta på sängkanten dagligen.
• I ett funktionsbevarande arbetssätt ligger att stödja den boende att hitta och genomföra aktiviteter som engagerar och stimulerar.

Funktionshöjande arbetssätt


Ett funktionshöjande arbetssätt används när någon tillfälligt tappat förmåga eller funktion. Det kan exempelvis vara efter en sjukhusvistelse. En stroke eller en fraktur kan medföra att möjligheterna att klara vardagens sysslor har försämrats. Många gånger går det att återfå förmågan att klara det man klarade tidigare med rätt upplagd träning och stöd att träna i vardagen.

All vård bör utgå från ett funktionsbevarande arbetssätt. Det innebär att den enskilde stimuleras till att klara så mycket som möjligt själv för att behålla förmågan att klara vardagen. Funktionshöjande eller rehabiliterande arbetssätt tar tid i början, men spar såväl tid som livskvalitet i det långa perspektivet.  

Många boende har drabbats av stroke eller andra sjukdomar som medför begränsningar i vad de klarar av. I efterförloppet till många sjukdomar följer en funktionsnedsättning. Den som fått en funktionsnedsättning kan få stöd med att återta funktioner eller att få hjälp att med eller utan hjälpmedel lära sig sätt att hantera vardagen. Rehabilitering sker dels genom vardagsrehabilitering, dvs. att den enskilde själv gör så mycket som möjligt av aktiviteterna i det dagliga livet eller genom funktionshöjande insatser som ordineras av arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Därigenom kan äldreboendet på ett bra sätt arbeta med exempelvis vardagsrehabilitering efter en höftledsoperation.

Kontrakturprofylax


I Vårdhandboken kan vi läsa att kontrakturer uppstår när en led inte används normalt. Kontraktur innebär att det blivit felställningar i en led. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna kortare med risk för felställningar. Om det blivit felställning så försämras möjligheterna att använda leden för att exempelvis gå.

Rörelse och belastning är en förutsättning för att behålla funktionen i muskler och skelett. Om en boende har ett amputerat underben innebär den försämrade rörelseförmågan att det blir svårare att träna upp gång med en protes. Boende som haft en stroke kan ha nedsatt förmåga att sträcka ut och böja sina leder till följd av exempelvis halvsidesförlamning.

Den boende ska få tydlig information om vikten av att bibehålla rörligheten i lederna och att kontrakturer ska undvikas. Medarbetarna instrueras i hur de ska hjälpa den boende att bibehålla rörligheten och rutiner så att uppgiften blir utförd. Ofta är det bra att ha en signeringslista för uppgiften som kan genomföras flera gånger per dag.

Det går att anpassa användningen av hjälpmedel så att de hjälper den boende att naturligt sträcka ut exempelvis en kvarvarande benstump nedanför knäleden efter amputation. Att dagligen ligga en stund på mage kan bidra till att den boende sträcker ut höftböjarna så att rörelseförmågan i höfterna bibehålls.

Det är en viktig uppgift att förebygga onödig försämring av de boende. Att kunna bibehålla funktioner i kroppen och självständighet bidrar till såväl psykiskt som fysiskt ökat välbefinnande. Stillasittande och orörlighet ökar risken för många sjukdomstillstånd.

När den boende utför dagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä sig eller förflytta sig så blir det ett naturligt träningsmoment som bidrar till att minska risken för såväl felställningar som andra hälsoproblem. Väl anpassade hjälpmedel som används rätt kan bidra till att bibehålla rörelseförmåga. För den som inte är aktiv finns en risk att självkänslan minskar och att tilltron till att klara av vardagliga aktiviteter minskar.

Nedsatt rörlighet i lederna till andra problem såsom smärta, svamp och sår. Många äldre är alltför stillasittande vilket i sig riskerar medföra nedsatt rörlighet i lederna. Rörelseträning i vardagen kan ordineras även utan föregående amputation eller stroke. För medarbetare är det därför nödvändigt att såväl motivera till som att hjälpa med rörelseträning och kontrakturprofylax.

ADL


Fysioterapeut och arbetsterapeut gör en ADL-bedömning (Aktiviteter i Dagliga Livet) vid inflyttning och utformar individuella träningsprogram. ADL-bedömningen utgör grund för i vilken omfattning den inflyttade får hjälp med och vad den inflyttade kan klara självständigt. Exempelvis kan fysioterapeuten utforma ett träningsprogram eller arbetsterapeuten förskriva hjälpmedel. Arbetsterapeut och fysioterapeut handleder övriga medarbetare så att de genom sitt arbete bidrar till ett rehabiliterande förhållningssätt. I hemvården kan det innebära att kommunen hjälper till att anpassa bostaden för att den enskilde ska kunna bo kvar i det egna hemmet.

För att insatserna ska ge bästa effekt bör de vara tidiga, samordnade och allsidiga. Rehabilitering kan ske i lägenheten, som gruppaktiviteter eller i särskild lokal. Var rehabiliteringen sker beror på hur behoven och förutsättningarna ser ut.

Genom arbetsinstruktioner eller delegering kan viss träning överlåtas till undersköterskor. Det kan exempelvis handla om att återta förmåga till förflyttning, personlig vård, träning av psykiska funktioner, handträning, ståträning, styrketräning, balansträning och gångträning.  

Funktionshöjande arbetssätt eller specifik rehabilitering är relaterad till sjukdom och medicinsk behandling. Det kräver kunskap om normala funktioner, aktuell sjukdom och behandling och kräver specifik kompetens och kan endast utföras av legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut. Uppgiften kan ibland delegeras eller ordineras. Legitimerad personal har ett ansvar att följa upp, utvärdera och dokumentera ordinerad behandling.

ADL funktion och syfte


ADL, eller Aktiviteter i Dagligt Liv, är grundläggande vardagliga aktiviteter som alla människor behöver kunna utföra för att leva självständigt och upprätthålla en god livskvalitet. Inom äldreomsorgen är ADL-bedömningar en viktig del av att utvärdera och stödja äldres hälsa och välmående. Här är varför det är så viktigt att genomföra ADL-bedömningar:
1. Personcentrerad vård: Genom att utföra ADL-bedömningar kan vårdpersonalen förstå varje äldres unika behov och förmågor. Detta möjliggör personcentrerad vård som anpassas efter individen och inte en generisk standard.
2. Tidig upptäckt av problem: ADL-bedömningar kan identifiera tidiga tecken på fysiska eller kognitiva problem. Det gör det möjligt att ingripa tidigt och förhindra att små problem utvecklas till allvarliga hälsoutmaningar.
3. Målriktad vårdplanering: Resultaten från ADL-bedömningar hjälper till att skapa en målriktad vårdplan som syftar till att förbättra eller upprätthålla den äldres förmåga att utföra dagliga aktiviteter.
4. Kvalitetsförbättring: ADL-bedömningar kan användas för att utvärdera effekterna av vård och behandling. Om ett träningsprogram inte ger önskade resultat kan vården justeras.
5. Stöd till anhöriga: För familjemedlemmar och vårdgivare kan ADL-bedömningar ge insikter om vad deras äldre nära och kära behöver hjälp med. Detta kan underlätta planering och omsorgsbeslut.
6. Forskning: Data från ADL-bedömningar är värdefullt för forskning och utveckling. Det bidrar till en bättre förståelse av äldres hälsa och behov.

ADL-bedömningar omfattar vanligtvis aktiviteter som personlig hygien, på- och avklädning, äta och dricka, toalettbesök, rörlighet och förmågan att ta mediciner. Bedömningarna kan variera i omfattning och detalj beroende på vårdmiljö och individuell situation. ADL-bedömningar är en grundläggande del av äldreomsorgen som syftar till att främja äldres självständighet, välmående och livskvalitet. Genom att förstå och stödja de boendes dagliga behov kan vi ge den omsorg och respekt de förtjänar.

Reflektion - hälsofrämjande, funktionsbevarande arbetssätt
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad gör ni i arbetsgruppen för att alla ska komma ihåg att arbeta funktionsbevarande?
• Har den boende du är kontaktman för fått en bedömning av fysioterapeut eller arbetsterapeut om det finns behov av funktionshöjande arbetssätt?
• Arbetar du och dina kollegor funktionsbevarande?
• Finns arbetssättet dokumenterat i en instruktion eller i genomförandeplanen?
• Har ni signeringslistor så att ni påminns om att genomföra ordinerad behandling?
• Har ni bra rutiner för rörelseträning?
• Får ni nödvändig handledning och fortbildning för att kunna utföra kontrakturprofylax?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad gör ni för att skapa en kultur där funktionsbevarande arbetssätt är normen?
• Har arbetsterapeut och fysioterapeut bra förutsättning att ge stöd till den enskilde och att kompetensutveckla medarbetarna?
• Arbetar ni aktivt med rehabilitering så att den boende kan återta funktioner som den förlorat vid tidigare sjukdomsperiod?
• Har ni bra rutiner för kontrakturprofylax och annan rörelseträning?
• Hur är följsamheten till ordinationer från arbetsterapeut och fysioterapeut i relation till andra ordinationer exempelvis läkemedelsordinationer?
• Om det skiljer, vad beror skillnaden på?

Boende och närstående:
• Fungerar det funktionsbevarande arbetssättet?
• Arbetar personalen så att din närstående bibehåller funktioner som exempelvis att äta eller klä sig?
• Tränar de för att återfå funktioner som förlorats?
• Ser ni till att hålla kroppen i trim?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Aktuellt i media
  • 2024-04-11 04:00 05 Planering
    The right to be the center of one's own life
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-08 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Do the residents receive support with a function-enhancing working method?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-04 04:00 11 MTP
    Are you keeping up with the technical development?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-02 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Dry mouth can create difficulties in daily life.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-03-28 04:00 05 Planering
    Is your business primarily planned or event-driven?
    info
  • 2024-03-25 04:00 19 Samhället utanför, 04 Bemötande, 02 Värdegrund, 06 Dokumentation
    Do you work with life stories and awakening memories?
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev