All vård bör utgå från ett funktionsbevarande arbetssätt. Det innebär att den enskilde stimuleras till att klara så mycket som möjligt själv för att behålla förmågan att klara vardagen. Detta är ofta mer tidskrävande för personalen i det korta perspektivet, men spar såväl tid som livskvalitet i det långa perspektivet. Funktionshöjande eller rehabiliterande arbetssätt tar också tid i början men spar tid i det långa loppet.  

Personer som bor på äldreboende har ofta drabbats av stroke eller andra sjukdomar som medför begränsningar i vad de klarar av. I efterförloppet till många sjukdomar följer en funktionsnedsättning. Den som fått en funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att återta funktioner eller att få hjälp att med eller utan hjälpmedel lära sig sätt att hantera vardagen. Rehabilitering sker dels genom vardagsrehabilitering, dvs. att den enskilde själv gör så mycket som möjligt av aktiviteterna i det dagliga livet elle genom funktionshöjande insatser som ordineras av arbetsterapeut eller fysioterapeut.  

Fysioterapeut och arbetsterapeut gör en ADL-bedömning (Aktiviteter i Dagliga Livet) vid inflyttning och utformar individuella träningsprogram. ADL-bedömningen utgör grund för i vilken omfattning den inflyttade behöver hjälp och vad den inflyttade kan klara självständigt. Ofta handlar det också att en fysioterapeut utformar ett träningsprogram eller att arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel. Arbetsterapeut och fysioterapeut handleder också övriga medarbetare så att de arbetar på ett sätt som bidrar till rehabiliteringen. I andra fall kan det innebära att kommunen hjälper till att anpassa bostaden för att den enskilde ska kunna bo kvar.  

För att insatserna ska ge bästa effekt bör de vara tidiga, samordnade och allsidiga. Rehabilitering kan ske i hemmet, som dagrehabilitering eller vid vistelse på särskild enhet för detta. Var rehabiliteringen sker beror på hur behoven och förutsättningarna i hemmet ser ut.  

Genom arbetsinstruktioner eller delegering kan viss träning överlåtas till undersköterskor. Det kan exempelvis handla om att återta förmåga till förflyttning, personlig vård, träning av psykiska funktioner, handträning, ståträning, styrketräning och balansträning.   

Funktionshöjande arbetssätt eller som det också kallas, specifik rehabilitering, är relaterad till sjukdom och medicinsk behandling. Det kräver kunskap om normala funktioner, aktuell sjukdom och behandling och kräver specifik kompetens och kan endast utföras av legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut/fysioterapeut. I vissa ärenden kan denna uppgift delegeras eller ordineras. Legitimerad personal har ett ansvar att följa upp, utvärdera och dokumentera ordinerad behandling.  

Undersköterska: Får ni tydliga arbetsinstruktioner när det gäller funktionshöjande arbetssätt för era boende? Delegeras arbetsuppgifterna? Har ni signeringslistor så att ni påminns om att genomföra ordinerad behandling?

Chef och legitimerad personal: Arbetar ni aktivt med rehabilitering så att den boende kan återta funktioner som den förlorat vid tidigare sjukdomsperiod? Hur är följsamheten till ordinationer från arbetsterapeut och fysioterapeut i relation till andra ordinationer exempelvis läkemedelsordinationer? Om det skiljer, vad beror skillnaden på?

Närstående: Arbetar personalen så att din närstående bibehåller funktioner som exempelvis att äta eller klä sig? Tränar de även för att återfå funktioner som förlorats?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen