Det händer att människor på äldreboenden blir deprimerade och inte vill leva längre. Ibland får äldre människor även förföljelseidéer eller upplever att personalen vill förgifta dem.  

Personen kan te sig dement, men i grunden egentligen ha en depression som leder till förvirring. Det har hänt att äldre människor hoppat från balkongen på äldreboenden. Om någon lider svårt av allvarlig psykisk störning och har ett “oundgängligt” behov av psykiatrisk vård och dessutom motsätter sig inläggning kan läkare skiva vårdintyg. Oundgängligt betyder att det finns inga andra alternativ. Ibland kan personen bli hotfull mot personalen.  

Oftast är det boendets läkare eller på jourtid beredskapsjouren som skriver vårdintyget. Beslut om tvångsvård tas sedan av psykiatriker. Det ska alltid vara en bedömning av två läkare varav en måste vara psykiatriker. Personer med demenssjukdom bedöms ytterst sällan fylla kriterierna för tvångsvård.

Vilken vård personen måste ha  ska vid bedömningen göras i relation till möjligheten för andra insatser på äldreboendet. Då behöver verksamheten gå igenom vilket stöd den äldre är i behov av, vilket stöd den får på boendet och hur stödet kan förbättras. Det kan handla om förstärkt bemanning, aktiviteter, förändrad medicinering och andra insatser som kan göras på enheten. Genom att en person som bor på äldreboende redan har en trygg miljö med personal dygnet runt så håller väldigt sällan kriterierna för psykiatrisk tvångsvård.  

Handledning av BPSD-team kan också vara en insats för att öka förståelsen för vad som gör att den äldre blir orolig eller arg. Ett BPSD-team är specialister på att förstå och hitta förhållningssätt till Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demenssjukdom. Att personalgruppen hittar ett tryggt sätt att förhålla sig till en orolig, irriterad eller rädd boende brukar i sig lugna ner situationen. Ibland kan man behöva förstärka bemanningen.  

Undersköterska: Hur arbetar ni med personer som är förtvivlade, skräckslagna eller kanske ger uttryck för självmordstankar? Har ni fått ärendehandledning någon gång? Finns det en fungerande rutin för hot- och våldssituationer på enheten?

Chef och legitimerad personal: Har ni bra rutiner för att hantera hot- och våld? Är de kända av alla medarbetare? Finns det rutiner för hur ni hanterar en boende som ger uttryck för självmordstankar? Finns det rutiner för hur ni hanterar behov av vårdintygsbedömning?  

Närstående: Har du en närstående som pratar om att ta livet av sig eller blir arg och hotfull? Har ni fått vara med och resonera kring hur sådana situationer bäst hanteras på boendet?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen