Läkemedelsadministrering

Varje boende måste känna sig trygg i att de läkemedel de får är rätt läkemedel och att tidpunkten är rätt.

Foto: Mostphotos

Delegering
Inom äldreomsorgen delegeras framför allt läkemedelshantering. Samtidigt är läkemedelsavvikelser en vanlig avvikelse. Utbildning, uppföljning av kunskap och trygga rutiner har stor betydelse för riskerna för avvikelser.

Delegering innebär att en person med formell utbildning (exempelvis sjuksköterska eller fysioterapeut) ger en person utan formell utbildning men med reell kompetens (undersköterska, boendestödjare, personlig assistent e.d.) rätten att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Den vanligaste delegeringen handlar om läkemedelshantering.
Delegering kan handla om sondmatning, såromläggning, injektioner, stödstrumpor, speciell träning, hantering av kateter med mera.
Delegering av injektioner som insulin och blodförtunnande injektionsläkemedel kräver särskild utbildning och undervisning. Oftast är det sjuksköterska som delegerar, men det förekommer även att exempelvis fysioterapeut delegerar arbetsuppgifter.

Delegering är ett förtroendeuppdrag och den som delegerar ska förvissa sig om att den som tar emot delegering förstår och kan utföra uppgiften korrekt. Kontroll kan ske genom kunskapsprov eller att sjuksköterskan är med när uppgiften utförs. Den som tar emot en delegering är hälso- och sjukvårdspersonal när delegerade arbetsuppgifter utförs och står då under Socialstyrelsens tillsyn. Man är skyldig att säga ifrån sig delegering om man känner sig osäker. I ansvaret ingår att anmäla eventuella avvikelser och att kontakta sjuksköterskan om något blir fel.

Delegering kan ske över vårdgivargränser, exempelvis från specialistsjukvård till undersköterska i hemtjänsten. Ingen får ta emot delegering utan att ha arbetsledningens godkännande för att utföra uppgiften.

I kommunalt finansierad vård har den Medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvar för att delegeringar tillgodoser patientsäkerhetskraven. Varje vårdgivare ska ha dokumenterade rutiner för hur delegeringar hanteras i verksamheten.

Demensförbundet, Demens ABC tillhandahåller en webbaserad film, ett utbildningsmaterial för delegering av läkemedel till vårdpersonal. Personalen kan genom att svara på frågor efter att ha sett filmen få ett intyg på genomförd utbildning. Utbildningen kompletteras med genomgång och frågor av ansvarig sjuksköterska, vilket kan fungera som ett delmoment vid delegering. Det finns andra aktörer som erbjuder motsvarande tjänst.

Första gången en sjuksköterska ska ge delegering till en person bör personen få göra ett skriftligt prov i sjuksköterskans närvaro för att säkerställa att grundläggande kunskaper finns. Delegeringsutbildningen bör innehålla utbildning i basal hygien och hur man ska agera i akuta situationer exempelvis för att få kontakt med sjuksköterska.

Om något händer som gör att sjuksköterskan inte känner fullt förtroende för den som fått delegering ska delegeringen återkallas. En sjuksköterska får inte känna sig pressad att ge delegering exempelvis inför sommarvikariat. Det gäller att planera verksamheten så att det fungerar utan att nyanställda vikarier måste få delegering.

Ordinationsunderlag
Tillgång till korrekta ordinationshandlingar är ett bekymmer för några verksamheter. Telefonordinationer, tillfälliga ordinationer och vid behovs läkemedel ska finnas med. Fungerande samverkan med boendets läkare är nödvändig. Fel i läkemedelshanteringen är allvarliga avvikelser som kan få svåra konsekvenser för den boende.  

Ordinationsunderlaget är en originalhandling. Många allvarliga fel har uppstått då sjuksköterskor skrivit av ett ordinationsunderlag eller då underlaget är otydligt. Ett felplacerat kommatecken kan innebära att den enskilde får en tio gånger för stark dos av läkemedlet.

Normalt är det läkare som ordinerar och förskriver läkemedel. Distriktssköterska med förskrivningsrätt kan förskriva vissa läkemedel. Därutöver finns det ofta ”Generella direktiv” där sjuksköterskan utifrån egen bedömning kan ordinera. Det kan handla om att ge Paracetamol vid huvudvärk och liknande ordinationer.

Ordinationsunderlag ska vara aktuella. Vid insättning eller utsättning av läkemedel ska underlaget uppdateras. Många har färdigförpackade dospåsar. När ändringar görs måste sjuksköterskan byta ut det gamla underlaget. Det ska då göras både i anslutning till personalens signeringslista och i journalen alternativt i det digitala signeringssystemet.

Om den boende inte är inlagd i Pascal ska vårdcentralen tillhandahålla nya ordinationsunderlag. Pascal är en digital portal som har information om alla dosläkemedel. Det är en fördel för verksamheten och bidrar till tryggare vård om boende har dosläkemedel och finns med i Pascal.

Vid dosleverans ska dospåsarna kontrolleras av sjuksköterska så att det som ligger i förpackningarna stämmer överens med det som är ordinerat och att alla eventuella ändringar finns med.

Rutinerna ska också fungera för att få in tillfälliga ordinationer som exempelvis kan komma via telefon från läkaren.

Naturläkemedel
För några är naturläkemedel ett mildare alternativ som fungerar. Det finns ofta aktiva substanser i naturläkemedel som kan interagera (samreagera) med övriga läkemedel som den boende äter. Läkaren måste därför informeras och godkänna naturläkemedlen.

Det förekommer att boende vill äta naturläkemedel av olika slag. För äldreboendet måste det finnas rutiner för hanteringen. Naturläkemedel är läkemedel tillverkade av  växter eller annat i naturen. I grunden kommer alla läkemedel från naturen på ett eller annat sätt. Det finns ett släktskap mellan teer, kryddor och läkemedel. Många teer och kryddor har någon form av medicinsk effekt om man tar dem i tillräckligt stor mängd.

Alla måste förstå vilka biverkningar som kan uppkomma när naturläkemedlet äts tillsammans med andra läkemedel. I värsta fall ökar fallrisk eller blödningsbenägenhet. Ett exempel är att vissa naturläkemedel leder till ökad risk i samband med Waranbehandling®.

Naturläkemedel bör journalföras precis som andra läkemedel och läkaren ska informeras. Det förekommer att boende önskar Valeriana till kvällen för att komma till ro. Det kan vara ett mindre riskfyllt alternativ till starkare sömnmediciner.

Det händer att närstående kommer med naturläkemedel och där det är svårt att få den boendes samtycke. I den situationen hamnar vården i en knepig situation genom att närstående inte har rätt att besluta över en boende i medicinska frågor. Å andra sidan händer det att boende tar sig ett glas vin eller en whisky till natten som kan ha betydligt mer effekt. Alla rekommenderas att vara måttfulla när det gäller intag av alkohol. Den boendes självbestämmande är vägledande för vilka beslut som tas.

Komplement till läkemedel
Vår livsstil påverkar vilka läkemedel vi äter. Det finns ofta bra komplement till läkemedelsbehandling. Kost, motion och aktiviteter kan förbättra hälsan avsevärt vid många tillstånd om det är anpassat till den boende. Kost och motion är två faktorer.

En aktiv livsstil kan minska onödig läkemedelsanvändning. Med en gedigen läkemedelsgenomgång kan det oftast finnas bättre läkemedelsbehandling då vissa läkemedel är olämpliga för den som blir äldre. I många regioner finns ”kloka listan” eller motsvarande som beskriver vilka läkemedel som är olämpliga i samband med åldrandet. Den boende kan tillsammans med teamet många gånger finna alternativ som ger positiva hälsoeffekter.

Vid flera tillstånd finns det komplement till läkemedelsbehandling. Att äta rätt och motionera är bra för alla, inte enbart i samband med diabetes. Här finns kunskap som inte alltid förmedlas fullt ut av vården. FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) ordineras ofta i primärvården.

Mycket går att göra för att minska behovet av läkemedelsbehandling. Kost och aktivitet påverkar som beskrivits i tidigare kapitel.
När det gäller ångestdämpande och sömnmedicin kan ofta aktiviteter, samtal och annat minska behoven. Därmed minskar risk för biverkningar och exempelvis fall.  

Blodförtunnande läkemedel
Många äldre får behandling med blodförtunnande läkemedel såsom Waran, Fragmin och Trombyl. Det är viktigt att känna till behandling med blodförtunnande då exempelvis en fallolycka kan medföra inre blödningar. Blodförtunnande läkemedel används exempelvis för patienter med förmaksflimmer för att förhindra blodpropp i hjärnan (stroke) och i artärerna, samt för att förhindra hjärtinfarkt. Det används även för att förebygga venösa proppar som djup ventrombos (DVT) och lungemboli.

Behandling med blodförtunnande (antikoagulantia) medför risker.  Det ökar risken för blödning exempelvis i samband med fallskador. Likaså behöver tandhygienist och tandläkare informeras.  Behandlingen gör att blodet inte levrar sig, vilket innebär att det kan ta längre tid innan det slutar blöda.

Läkemedlen sätts ofta in tillfälligt efter operationer men kan ges temporärt i samband med att sjukvården sätter nål för dropp. Ett vanligt skäl för långtidsbehandling är ofta ökad risk för proppbildning. Det kan vara exempelvis hjärtat som pumpar ojämnt.

Det läkemedel som innebär mest risker i vården av äldre är Waran®. Det är samtidigt mycket effektivt för de som verkligen behöver det. Det är livsviktigt att den som äter det får exakt rätt dos. För att se till att effekten på blodet är rätt måste den boende ta regelbundna blodprover och dosen justeras ofta för någon eller några veckor åt gången. Användningen av Waran® har under senare år i stor utsträckning ersatts med Eloquis® som inte kontrolleras med blodprover.

Det finns det andra läkemedel som används exempelvis Fragmin® eller Innohepinjektioner®, Eloquis® eller Trombyl®. Att känna till ökad blödningsrisk kan vara livräddande exempelvis i samband med fallskador. Speciell om huvudet slagit i. Likaså om den boende blöder näsblod eller har blod i urin eller avföring. En del som behandlas får stora blåmärken i huden. Det måste rapporteras till sjuksköterskan så att behandlingen kan följas upp korrekt.

Blödningsrisken kan öka ytterligare om den som äter antikoagulatia samtidigt äter vissa naturläkemedel men även receptfria läkemedel som Ibuprofen® och Naproxen®. Läkaren ska alltid informeras om den boende äter naturläkemedel. Det finns risker med att den boende inte får i sig sina läkemedel. Därför ska sjuksköterskan kontaktas om den boende kräks eller av andra skäl inte får i sig sina läkemedel.

Reflektion - läkemedelshantering
Undersköterska:
• Har du blivit delegerad någon uppgift?
• Var utbildningen du fick i samband med delegering bra?
• Har du eller någon kollega fått delegeringen återkallad någon gång?
• Kontrollerar ni mot ordinationsunderlaget innan ni ger läkemedel?
• Händer det att ordinationsunderlagen inte stämmer?
• Händer det att boende vill ha hjälp att ta naturläkemedel?
• Får ni information om vilka boende som har behandling med blodförtunnande läkemedel?
• Arbetar ni med några komplement till läkemedelsbehandling? ¨

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Händer det att ni återkallar delegeringar?
• Kan det finnas press att ge delegering till vikarier exempelvis inför sommaren?
• Har ni en enhetlig utbildning och uppföljning av delegerad personal?
• Fungerar samarbetet med läkaren väl?
• Har ni aktuella ordinationsunderlag för alla boende där ni har ansvar för läkemedelshanteringen?
• Fungerar rutinerna för “vid behovs läkemedel” bra?
• Finns det alternativa behandlingar som efterfrågas?
• Hur arbetar ni för att begränsa behoven av “vid behovs läkemedel”?
• Följer ni upp användningen av ångestdämpande vid behovsmedicinering?

Boende och närstående:
• Bedömer du att undersköterskorna får bra fortbildning och handledning av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter?
• Får ni information i samband med att läkemedelsordinationer förändras?
• Använder sig äldreboendet av kost, motion och andra alternativ till läkemedelsbehandling?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-10-03 04:00 03 Ledarskap, 15 Handlingsberedskap
    Ledarskap, team och individ
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-29 04:00 09 Mat och måltid
    Trivsamma måltider och måltidsmiljöer
    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus