Att väcka minnen med livsberättelser

En viktig uppgift för vården är att se människan med alla erfarenheter, inte enbart färgas av konsekvenserna av demenssjukdomen.

Foto: Mostphotos

En bekant berättade att hennes mamma hade varit så orolig första tiden på äldreboendet. Kontaktpersonen försökte lära känna henne och kom fram till att hennes oro ofta bottnade i att hon var orolig att maten inte skulle räcka när hennes närstående kom hem. Personalen satte sig därför och gjorde inköpslistor med henne. När hon väl fått berätta vad som behövdes så blev hon lugn.

Man kan ha etiska perspektiv på att medarbetare låtsas att de ska gå och handla, men för denna kvinna medförde det att hon blev gladare och dagarna blev bättre.

Livsberättelsen
Många närstående äldre verkar känna behovet av livsberättelsen intuitivt. De sätter upp bilder från det gemensamma livet vid sängen. Detta gör också att personalen som vårdar se den gamle som en människa som levt ett aktivt liv.  Mer om hur vi kan arbeta för att samla ihop en personligt nedskriven livsberättelse kommer i ett annat avsnitt.

Många av våra äldre kan berätta om sig själva, även de som drabbats av demenssjukdom. Genom att lyssna, kan vårdpersonalen identifiera den äldres möjligheter och resurser. Personalen ska erbjuda vård som grundar sig på livsberättelsen och den enskildes önskemål.

Reminiscens – att väcka minnen
För att skapa välmående och väcka minnen kan det vara bra med fotografier av närstående och från skilda tillfällen. Men också tillgång till musik och annat som den äldre tycker om. För många har sånger, melodier, musikstycken en speciell innebörd som kan väcka minnen till liv.

Meningsfulla aktiviteter som den äldre själv väljer bidrar till en god hälsa och bromsar försämringar av minnet. Likaså kan saker och bilder från en svunnen tid sätta i gång tankeverksamheten.

Sång och musik kan ibland få till och med de som slutat prata att helt plötsligt leva upp och sjunga med. Det kan till och med återföra en person till nuet för en stund.

En väl grundad kontakt med närstående är ovärderlig i all vård av äldre. Naturligtvis under förutsättning att hen vill ha kontakt. Det förekommer tyvärr att vissa inte har någon släkt, men de kan ha en god vän eller någon annan person som betyder mycket, som kan fungera som ställföreträdare och involveras i vården.

Hur väl tar medarbetarna på äldreboendet hand om den kraft som finns i att arbeta med minnen?

Levnadsberättelse eller livsberättelse underlättar att lära känna en äldre människa när demenssjukdomen börjar göra avtryck i vardagen. Som vårdpersonal kan vi ha nytta av levnadsberättelsen som grund för samtal och för att lära känna människan som är beroende av vår omsorg. Det finns metoder, mallar och blanketter som stöd för medarbetare och närstående på äldreboendet.

Varje människa har rätt att stå i centrum i sitt eget liv. Vi formas av det liv vi levt och de erfarenheter vi gjort genom livet. Denna blogg har i stora delar tagit inspiration av sidan bpsd.se/livsberattelsen. För den som vill läsa mer rekommenderas boken ”Här är ditt liv, Greta Pettersson” av Bertha Ragnarsdottir.

Det berättas om en man som mestadels gick omkring och muttrade på sitt äldreboende. Personalen hade mycket svårt att nå fram och skapa kontakt med honom. I samband med ett helgdagsfirande verkade han dock blomma upp. Personalen dukade långbord och mannen blev engagerad i dukningen och såg på sina kläder att nu måste jag nog byta om. Han agerade sedan som en mycket god bordsvärd. Han skålade med alla och berättade historier och gav artiga komplimanger till damerna. Det framkom senare att han haft ledande befattningar och ofta stått värd för diverse viktiga middagar.

Livsberättelsen eller levnadsberättelsen är avgörande och mycket viktig i vården av den äldre. Många äldre drabbas av demenssjukdom men kan ändå berätta mycket om sig själva, uttrycka sin egen vilja, sin personlighet och berätta vad de tycker om. Livsberättelsen bör nedtecknas så snart som möjligt i samband med inflyttning på vårdboende. Allra bäst är om arbetet med att skapa en livsberättelse börjat redan tidigare då den äldre fick stöd av hemtjänsten.

Det räcker inte med att det står några korta rader om nära och kära och att ställa korta frågor. Gör inflyttningssamtalet till ett djupare samtal. Försök att få en utförlig bild av livet som barn och vuxen. Många kan berätta om skolan, kamrater, ensamhet, sorger och glädje om hantverk, om bilar, motorcyklar, musik, drömmar och önskningar. Närstående kan också bidra med mycket information. Att bygga relationer och lägga en grund för fortsatt samarbete med vårdtagaren och närstående är viktigt för att vården ska bli bra.

Äldre, även många av de som drabbats av demenssjukdom, kan berätta om sig själva. Genom att vårdpersonalen lyssnar på den gamle och vad denne berättar, kan dennes möjligheter och resurser identifieras. Livsberättelsen och den enskildes önskemål ska ligga till grund för den vård som bedrivs. I de fall hen inte kan berätta om sig själv, kan personalen genom att förmedla en god kontakt med närstående oftast få en bra bild av hur den äldre skulle ha velat ha det.

Varje människas levnadsberättelse är unik. Ingen annan har levt samma liv, haft samma upplevelser och intryck eller samma tankar och känslor, inför olika händelser i livet. Levnadsberättelsen kan ses som ett verktyg för oss som personal. Ett verktyg som hjälper oss att lära känna och bättre förstå en person genom dennes förflutna. Levnadsberättelsen ger oss kännedom om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde, även om vissa delar inte längre är lika viktiga. Den hjälper oss att skapa oss en bättre bild av personen bakom sjukdomen och det är denna person vi måste känna och förstå, för att kunna hjälpa.

Den nedtecknade levnadsberättelsen kan se olika ut och innehålla olika uppgifter. Grunden i en levnadsberättelse är dock att den handlar om viktiga händelser och personer under olika perioder av livet, såsom barndomen, vuxenlivet och ålderdomen. Levnadsberättelsen tar också upp olika personliga egenskaper och vanor, både sådant som gett glädje och välbefinnande och händelser som skapat sorg och smärta.

Levnadsberättelsen bör skrivas i samråd med den demenssjuke personen och dennes anhöriga och gärna så tidigt som möjligt efter att sjukdomen diagnostiserats. Att skriva ner både positiva och negativa upplevelser är viktigt för att få en helhetssyn och för att bättre kunna bemöta och förstå personen med demenssjukdom. Levnadsberättelsen kan i efterhand kompletteras med fler händelser och gärna med daterade fotografier.

Genom att ha god kunskap om den demenssjukes levnadsberättelse, kan vi som personal bättre stödja och trösta när minnet sviker och vardagen inte längre fungerar. I ett professionellt bemötande handlar det om att kunna bekräfta de minnen personen upplever, i stället för att tillrättavisa och påpeka felaktigheter. Med en god kännedom om personen bakom sjukdomen, är det ofta möjligt att lyssna och prata om det som har varit, lotsa den demenssjuke personen rätt genom minnena.

Reflektionsfrågor kring att väcka minnen med livsberättelser
Undersköterska:
• Vad kan ni göra för att lära känna människan som bor hos er?
• Använder ni er av hens livshistoria och minnen för att skapa kontakt och trivsel?
• Använder ni sång och musik för att få i gång samtal?
• Vad gör ni för att samla in den boendes levnadsberättelse?
• Har ni utvecklat ett gemensamt arbetssätt kring levnadsberättelsen?
• Fortsätter kunskapsinsamlingen under vårdtiden hos er?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad kan ni göra för att reminiscens och levnadsberättelser ska få en väsentlig plats i den vård ni bedriver?
• Har ni en bra struktur där ni hjälps åt att fånga levnadsberättelsen?
• Finns det material för att arbeta med reminiscens?
• Har ni tillgång till tidstypisk musik och använder ni musik spontant eller som en aktivitet i verksamheten?
• Vad gör ni för att skapa en struktur där levnadsberättelsen är viktig?
• Är medarbetarna intresserade av vem den boende är, vilket liv hen har levt och vilka erfarenheter denne har?

Närstående:
• Har ni fått vara med och berätta er närståendes levnadsberättelse?
• Har medarbetarna på äldreboendet visat intresse för vem din närstående varit i sitt tidigare liv?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-10-03 04:00 03 Ledarskap, 15 Handlingsberedskap
    Ledarskap, team och individ
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-29 04:00 09 Mat och måltid
    Trivsamma måltider och måltidsmiljöer
    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus