Människosyn
Det finns ett stort antal teorier som beskriver människan utifrån olika perspektiv exempelvis som biologisk eller social varelse. Psykologer har olika teorier om hur vi som människor fungerar och vad vi kan göra för att fungera bättre i olika sammanhang. Om man skrapar på ytan så märker man vilken människosyn som råder.

Med människosyn menar vi vad vi som människor eller verksamhet tror det är för krafter som styr det mänskliga handlandet.  Människosyn är nära knuten till värdegrund. Individuellt så påverkar det vad vi strävar mot och vad vi ser som meningsfullt liksom mitt värde i förhållande till andra människor, även kollegor, ledare och medarbetarskap.

Många människor i Sverige ger uttryck för en humanistisk människosyn. Det uttrycks som att människor har en fri vilja och är ansvariga för sina handlingar. I vården pratar vi om alla människors lika värde och rätten till integritet.

Väldigt mycket av de etiska grundvärderingar vi har som människor utgår ifrån vår människosyn.
Om vi utgår från den humanistiska människosynen och synen på människovärde så är vårt värde som människa något mycket mer än det vi presterar. Här finns kopplingar till att behandla medmänniskor likvärdigt och rättvist. Ändå är det mycket vanligt att vår första fråga till en annan människa är vad denne jobbar med. Det är svårt att inte färgas av automatiska tankar eller fördomar om andra människor.

En del verksamheter har en mekanisk människosyn. Medarbetare är utbytbara kuggar i ett maskineri. Synen bygger på en teori om att vi människor formas av yttre påverkan. Individuell utveckling är en anpassning till omständigheter och krav som ställs. Skickliga pedagoger kan forma människan så att arbetsuppgifter utförs rätt.  

Ofta hör vi att människan är en fri varelse med egen vilja och fullt ansvar för sina handlingar. Men hur är det när vi organiserar vården? Om Anna är sjuk ringer vi in en vikarie, oftast är det den första som svarar som får jobbet. Innebär det då att Anna är ersatt på ett fullgott sätt? Det biologiska perspektivet på människan kan styra mot den mekaniska människosynen.

I verksamheten finns synliga och osynliga mekanismer som styr hur den fungerar i olika sammanhang. Psykologisk kunskap kan användas för att få oss att agera på olika sätt i olika situationer, s.k. Nudging. För att förstå varför många människor mår bra och har hälsan trots en svår livssituation så utgår vi från salutogena teorier och för att förstå varför vi blir sjuka så är det mer ett patogent perspektiv.

Vare sig vi vill det eller inte så förmedlar vi värdegrunden medvetet och omedvetet i det vi säger och förmedlar i de vardagliga mötena.

Logistiken i vården
Planeringen kan medföra att den boende får vänta på hjälp med medicinska insatser trots att de bäst skulle göras i samband med övrig omsorg. Det kan saknas förvaringsutrymmen för medicinskteknisk utrustning trots att den är fullständigt nödvändig för såväl trygg och säker vård som för medarbetarnas arbetsmiljö. Ibland blir utrustningen stående i någon korridor.  

Under senaste åren har sjukvården alltmer tagit överhanden. Mycket fokus hamnar på ”säkerhet” och därmed läkemedel och ronder med läkare. Hälso- och sjukvårdslagens trygg och säker vård riskerar bli viktigare än socialtjänstlagens skäliga levnadsnivå. Prioritering av att hantera läkemedel och göra bedömningar om avvikande hälsotillstånd är att arbeta patientsäkert. Det blir som att dammsuga, det syns när du har gjort något. Det är inte så konstigt då läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre.  

Människosyn
Det finns ett stort antal teorier som beskriver människan utifrån olika perspektiv exempelvis som biologisk eller social varelse. Psykologer har olika teorier om hur vi som människor fungerar och vad vi kan göra för att fungera bättre i olika sammanhang. Om man skrapar på ytan så märker man vilken människosyn som råder.
Med människosyn menar vi vad vi som människor eller verksamhet tror det är för krafter som styr det mänskliga handlandet.  Människosyn är nära knuten till värdegrund. Individuellt så påverkar det vad vi strävar mot och vad vi ser som meningsfullt liksom mitt värde i förhållande till andra människor, även kollegor, ledare och medarbetarskap.
Många människor i Sverige ger uttryck för en humanistisk människosyn. Det uttrycks som att människor har en fri vilja och är ansvariga för sina handlingar. I vården pratar vi om alla människors lika värde och rätten till integritet. Väldigt mycket av de etiska grundvärderingar vi har som människor utgår ifrån vår människosyn.
Om vi utgår från den humanistiska människosynen och synen på människovärde så är vårt värde som människa något mycket mer än det vi presterar. Här finns kopplingar till att behandla medmänniskor likvärdigt och rättvist. Ändå är det mycket vanligt att vår första fråga till en annan människa är vad denne jobbar med. Det är svårt att inte färgas av automatiska tankar eller fördomar om andra människor.
En del verksamheter har en mekanisk människosyn. Medarbetare är utbytbara kuggar i ett maskineri. Synen bygger på en teori om att vi människor formas av yttre påverkan. Individuell utveckling är en anpassning till omständigheter och krav som ställs. Skickliga pedagoger kan forma människan så att arbetsuppgifter utförs rätt.  
Ofta hör vi att människan är en fri varelse med egen vilja och fullt ansvar för sina handlingar. Men hur är det när vi organiserar vården? Om Anna är sjuk ringer vi in en vikarie, oftast är det den första som svarar som får jobbet. Innebär det då att Anna är ersatt på ett fullgott sätt? Det biologiska perspektivet på människan kan styra mot den mekaniska människosynen.
I verksamheten finns synliga och osynliga mekanismer som styr hur den fungerar i olika sammanhang. Psykologisk kunskap kan användas för att få oss att agera på olika sätt i olika situationer, s.k. Nudging. För att förstå varför många människor mår bra och har hälsan trots en svår livssituation så utgår vi från salutogena teorier och för att förstå varför vi blir sjuka så är det mer ett patogent perspektiv.
Vare sig vi vill det eller inte så förmedlar vi värdegrunden medvetet och omedvetet i det vi säger och förmedlar i de vardagliga mötena.
Logistiken i vården
Planeringen kan medföra att den boende får vänta på hjälp med medicinska insatser trots att de bäst skulle göras i samband med övrig omsorg. Det kan saknas förvaringsutrymmen för medicinskteknisk utrustning trots att den är fullständigt nödvändig för såväl trygg och säker vård som för medarbetarnas arbetsmiljö. Ibland blir utrustningen stående i någon korridor.  
Under senaste åren har sjukvården alltmer tagit överhanden. Mycket fokus hamnar på ”säkerhet” och därmed läkemedel och ronder med läkare. Hälso- och sjukvårdslagens trygg och säker vård riskerar bli viktigare än socialtjänstlagens skäliga levnadsnivå. Prioritering av att hantera läkemedel och göra bedömningar om avvikande hälsotillstånd är att arbeta patientsäkert. Det blir som att dammsuga, det syns när du har gjort något. Det är inte så konstigt då läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre.  
Vem bestämmer hemma hos den boende
Sammanfattningsvis har våra äldre rätt till inflytande över sin egen vardag. Det ur såväl socialtjänstlagens som hälso- och sjukvårdslagens perspektiv. Det finns inte en mall över hur äldre personer vill leva. Det finns en utvecklingskraft i personcentrerad vård och IBIC (individens behov i centrum) men det finns få möjligheter till verkligt inflytande och ett stort fokus på läkemedel. Vi är inte så framstående när det gäller komplement till läkemedelsbehandling. Det är lättare att ordinera antidepressiva än det ”goda samtalet” och en promenad med den äldre.
Medkänsla
Medkänsla är en värdefull kvalitet hos medarbetare som bidrar till att de förstår de boendes känslor. Empati är förmågan att uppleva och förstå andra människors känslor. Vi läser av sinnesstämningar och känslor hos människor vi umgås med. Det är en grund för ett bra samspel mellan oss människor. Förmågan till inlevelse sker ofta till skillnad från smärta med en viss fördröjning. Det kan ta en stund innan vi fullt ut förstår vad en händelse har för betydelse för en medmänniska.  
En del använder empati och medkänsla som om det var samma sak, men det finns skillnad. Forskning visar att vi känner empati för dem vi tycker om men inte alltid med okända eller dem vi ogillar. Där kan till och med känslor av skadeglädje uppträda. Vi som arbetar i vården måste ta oss förbi detta. Våra personliga känslor inför en annan person får inte speglas i vårt bemötande.  Vi måste uppträda professionellt.
Att kunna möta och lyssna till den boende oavsett situation ökar förutsättningarna för att förstå den boende och dennes behov. I den professionella rollen ingår en balans mellan närhet och distans. Reflektion utifrån etik, värdegrund och den humanistiska människosynen sker samtidigt som vi skapar ett gott bemötande och en god samverkan. Det finns forskning som tyder på att empati påverkar det psykiska välbefinnande och leda till utbrändhet då vi dras med i den lidandes känsloläge och mår väldigt dåligt av det.  
Det finns en förfinad sorts empati som många som arbetar i vården tillägnat sig. Det är en medkänsla som inte innehåller något medlidande, enbart omsorg som ligger nära den föräldrar känner för sina barn. För den som lärt sig att känna medlidande så aktiveras hjärnområden som är kopplade till positiva känslor. Medkännande personer brukar beskriva sina känslor för den andre som värme och omtanke, motsatsen till skadeglädje.  
Många anser att det är omöjligt att känna in och förstå en annan människa utan att bry sig. Känsla, förståelse och omsorg är därför centrala i empati och medkänsla. För att kunna vara ett stöd måste vi känna med men inte överväldigas över den andres situation och utsatthet. Därmed är empati eller medkänsla som förhållningssätt en känslomässig balansgång. Empati och medkänsla får oss att agera osjälviskt.  
Det går att se att empati har olika faser. Vår förmåga att känna empati, själva känslan med den andre och vårt agerande utifrån upplevelsen. Med det sättet att se det handlar det om vår fantasi alltså förmågan att sätta oss in i den andres situation och den omsorg vi visar om den andre.  
Reflektion - behovet av socialt och medicinskt synsätt
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vilken människosyn märks mest hos er?
• Har kraven på yrkeskunnande förändrats över tid?
• Har du kollegor som du upplever sakna empati eller är överempatiska?  
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Hur märks det att alla människor är lika värdefulla på äldreboendet?
• Finns det en gemensam människosyn uttryckt i skrift?
• Lyckas ni hantera balansgången mellan socialt och medicinskt synsätt?
• Uppkommer det situationer där medarbetare slits av de boendes lidande?
Boende och närstående:
• Hur märks äldreboendets människosyn för dig?
• Upplever du att äldreboendet främst präglas av hemtrevnad eller är det sjukvårdens behov som tar över?
• Upplever du att medarbetarna på boendet är empatiska?  
Vem bestämmer hemma hos den boende
Sammanfattningsvis har våra äldre rätt till inflytande över sin egen vardag. Det ur såväl socialtjänstlagens som hälso- och sjukvårdslagens perspektiv. Det finns inte en mall över hur äldre personer vill leva. Det finns en utvecklingskraft i personcentrerad vård och IBIC (individens behov i centrum) men det finns få möjligheter till verkligt inflytande och ett stort fokus på läkemedel. Vi är inte så framstående när det gäller komplement till läkemedelsbehandling. Det är lättare att ordinera antidepressiva än det ”goda samtalet” och en promenad med den äldre.

Medkänsla
Medkänsla är en värdefull kvalitet hos medarbetare som bidrar till att de förstår de boendes känslor. Empati är förmågan att uppleva och förstå andra människors känslor. Vi läser av sinnesstämningar och känslor hos människor vi umgås med.

Det är en grund för ett bra samspel mellan oss människor. Förmågan till inlevelse sker ofta till skillnad från smärta med en viss fördröjning. Det kan ta en stund innan vi fullt ut förstår vad en händelse har för betydelse för en medmänniska.  

En del använder empati och medkänsla som om det var samma sak, men det finns skillnad. Forskning visar att vi känner empati för dem vi tycker om men inte alltid med okända eller dem vi ogillar. Där kan till och med känslor av skadeglädje uppträda. Vi som arbetar i vården måste ta oss förbi detta. Våra personliga känslor inför en annan person får inte speglas i vårt bemötande.  Vi måste uppträda professionellt.

Att kunna möta och lyssna till den boende oavsett situation ökar förutsättningarna för att förstå den boende och dennes behov. I den professionella rollen ingår en balans mellan närhet och distans. Reflektion utifrån etik, värdegrund och den humanistiska människosynen sker samtidigt som vi skapar ett gott bemötande och en god samverkan. Det finns forskning som tyder på att empati påverkar det psykiska välbefinnande och leda till utbrändhet då vi dras med i den lidandes känsloläge och mår väldigt dåligt av det.  

Det finns en förfinad sorts empati som många som arbetar i vården tillägnat sig. Det är en medkänsla som inte innehåller något medlidande, enbart omsorg som ligger nära den föräldrar känner för sina barn. För den som lärt sig att känna medlidande så aktiveras hjärnområden som är kopplade till positiva känslor. Medkännande personer brukar beskriva sina känslor för den andre som värme och omtanke, motsatsen till skadeglädje.  

Många anser att det är omöjligt att känna in och förstå en annan människa utan att bry sig. Känsla, förståelse och omsorg är därför centrala i empati och medkänsla. För att kunna vara ett stöd måste vi känna med men inte överväldigas över den andres situation och utsatthet. Därmed är empati eller medkänsla som förhållningssätt en känslomässig balansgång. Empati och medkänsla får oss att agera osjälviskt.  

Det går att se att empati har olika faser. Vår förmåga att känna empati, själva känslan med den andre och vårt agerande utifrån upplevelsen. Med det sättet att se det handlar det om vår fantasi alltså förmågan att sätta oss in i den andres situation och den omsorg vi visar om den andre.  

Reflektion - behovet av socialt och medicinskt synsätt
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vilken människosyn märks mest hos er?
• Har kraven på yrkeskunnande förändrats över tid?
• Har du kollegor som du upplever sakna empati eller är överempatiska?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Hur märks det att alla människor är lika värdefulla på äldreboendet?
• Finns det en gemensam människosyn uttryckt i skrift?
• Lyckas ni hantera balansgången mellan socialt och medicinskt synsätt?
• Uppkommer det situationer där medarbetare slits av de boendes lidande?

Boende och närstående:
• Hur märks äldreboendets människosyn för dig?
• Upplever du att äldreboendet främst präglas av hemtrevnad eller är det sjukvårdens behov som tar över?
• Upplever du att medarbetarna på boendet är empatiska?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen