Spänningsfältet mellan medicinskt och socialt synsätt

Att samtidigt upprätthålla vårdhygien, medicinsk säkerhet, medkänsla och hemtrevnad kan vara en balansgång

Foto: Mostphotos

För äldreboenden innebär det en utmaning att kunna erbjuda de äldre både självständighet, hemtrevnad och vård som utgår från den boendes önskemål samtidigt som den lever upp till krav på vårdhygienisk standard, medicinsk trygghet och att även kunna tillgodose avancerade medicinska behov.  

I debatten kan man ibland se att läkare och sjuksköterskor med medicinskt perspektiv uttalar sig på ett sådant sätt som att de ser äldreboende som vårdavdelning med eget rum. Det sociala perspektivet ser äldreboendet som ett hem samlokaliserat för att kunna erbjuda hemmiljö med omsorg och trygghet.
Denna diskussion flyttar emellanåt in på äldreboendet och skapar då spänningar som nästan alltid går att överbrygga.  

ÄDEL-reformen kom som en reaktion på att människor emellanåt tvingades bo på fyrbäddsrum på opersonliga långvårdssjukhus i många år. Inte sällan låg dessa långvårdsavdelningar långt ifrån hemorten, vänner och närstående. Alltså en miljö som fortfarande gäller för många patienter på sjukhusavdelningar.

Sjuksköterskor på äldreboenden har ofta ansvar för ett relativt stort antal multisjuka äldre och kan inte bedriva intensivvård på äldreboendet. Det gäller därför att göra en riskbedömning och att inte påbörja behandlingar som kräver sjukhusets resurser.

Samtidigt sker en utveckling av behandlingsmetoder så att alltmer avancerad vård kan ske i hemmet på ett tryggt och säkert sätt. Detsamma gäller exempelvis vid vård i livets slutskede då äldreboendet kan ge vård av mycket hög kvalitet, ofta lika bra eller bättre än sjukhuset.  

En sjuksköterska på ett äldreboende beslutade om besöksförbud för en närstående efter att han råkat gå in i fel dörr när han och hans fru suttit i äldreboendets trädgård. Han skulle enbart gå in och nyttja toaletten i hennes lägenhet.

Sjuksköterskan fick förstås dra tillbaka sitt beslut då hon överskridit sina lagliga befogenheter, men det skapade obehag och misstro för den närstående. Det finns inget lagstöd att förbjuda någon att bjuda hem sin make efter ett litet misstag.

Människosyn
Om man skrapar på ytan så märker man vilken människosyn som råder på äldreboendet.

Det finns ett stort antal teorier som beskriver människan utifrån olika perspektiv exempelvis som biologisk eller social varelse. Psykologer har olika teorier om hur vi som människor fungerar och vad vi kan göra för att fungera bättre i olika sammanhang.

Med människosyn menar vi vad vi som människor eller organisation tror det är för krafter som styr det mänskliga handlandet.  Människosyn är också nära knuten till värdegrund. På det individuella planet så påverkar det vad vi strävar mot och vad vi ser som meningsfullt men också mitt värde i förhållande till andra människor. I en organisation eller företag så påverkar den hur vi ser på medarbetare, ledare och medarbetarskap i organisationen.

Många människor i Sverige ger uttryck för en humanistisk människosyn. Det uttrycks som att människor har en fri vilja och är ansvariga för sina handlingar. I vården pratar vi om alla människors lika värde och rätten till integritet. Väldigt mycket av de etiska grundvärderingar vi har som människor utgår ifrån vår människosyn.

Om vi utgår från den humanistiska människosynen och synen på människovärde så är vårt värde som människa något mycket mer än det vi presterar. Här finns också kopplingar till att behandla medmänniskor likvärdigt och rättvist. Ändå är det mycket vanligt att vår första fråga till en annan människa är vad denne jobbar med. Det är svårt att inte färgas av automatiska tankar eller fördomar om andra människor.

Vissa organisationer verkar ha en mekanisk människosyn. Medarbetare är utbytbara kuggar i ett maskineri. Synen bygger på en teori om att vi människor formas av yttre påverkan. Individuell utveckling är en anpassning till omständigheter och krav som ställs. Skickliga pedagoger kan forma hen så att arbetsuppgifter utförs på bästa sätt.

Ofta hör vi att människan är en fri varelse med egen vilja och fullt ansvar för sina handlingar. Men hur är det när vi organiserar vården? Om Anna är sjuk ringer vi in en vikarie, oftast är det den första som svarar som får jobbet. Innebär det då att Anna är ersatt på ett fullgott sätt? Det biologiska perspektivet på människan kan styra mot den mekaniska människosynen. Tvillingstudier studerar framför allt arv och miljö som grund för vilket liv vi lever.

I en organisation finns synliga och osynliga mekanismer som styr hur organisationen fungerar i olika sammanhang. Psykologisk kunskap kan användas för att få oss att agera på olika sätt i olika situationer, s.k. Nudging. För att förstå varför många människor mår bra och har hälsan trots en svår livssituation så utgår vi från salutogena teorier och för att förstå varför vi blir sjuka så är det mer ett patogent perspektiv.

Vare sig vi vill det eller inte så förmedlar vi värdegrunden medvetet och omedvetet i det vi säger och förmedlar i de vardagliga mötena på äldreboendet.

Logistiken i vården
Ibland får den boende vänta på hjälp med vissa medicinska insatser trots att de bäst skulle göras i samband med övrig omsorg. Det kan också saknas förvaringsutrymmen för medicinskteknisk utrustning trots att denna är fullständigt nödvändig för såväl trygg och säker vård som för medarbetarnas arbetsmiljö. Inte sällan blir utrustningen stående i någon korridor.  

Under senaste åren har sjukvården alltmer tagit överhanden. Mycket fokus hamnar på ”säkerhet” och därmed kring läkemedel och ronder med läkare. Hälso- och sjukvårdslagens trygg och säker vård blir viktigare än socialtjänstlagens skäliga levnadsnivå. Prioritering av att hantera läkemedel och göra bedömningar kring avvikande hälsotillstånd är att arbeta patientsäkert. Det blir som att dammsuga, det syns när du har gjort något. Det är inte heller så konstigt eftersom läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre.  

Vem bestämmer hemma hos den boende
Sammanfattningsvis behöver våra äldre mer inflytande över sin egen vardag. Detta ur såväl socialtjänstlagens som hälso- och sjukvårdslagens perspektiv.

Det finns inte en mall över hur äldre personer vill leva. Det finns en utvecklingskraft i personcentrerad vård och IBIC (individens behov i centrum) men det finns få möjligheter till verkligt inflytande och ett stort fokus på läkemedel. Vi är inte så framstående när det gäller komplement till läkemedelsbehandling. Det är lättare att ordinera antidepressiva än det ”goda samtalet” och en promenad med den äldre.

Medkänsla
Medkänsla är en värdefull kvalitet hos medarbetare. Vi behöver hjälpas åt att skapa en miljö där vårdarbetare kan bibehålla den. Personal med medkänsla har förmågan att förstå de boendes känslor.  

Empati är förmågan att uppleva och förstå andra människors känslor. Vi läser av sinnesstämningar och känslor hos människor vi umgås med. Detta är en grund för ett bra samspel mellan oss människor. Förmågan till inlevelse sker ofta till skillnad från smärta med en viss fördröjning. Det kan ta en stund innan vi fullt ut förstår vad en händelse har för betydelse för en medmänniska.  

En del använder empati och medkänsla som om det var samma sak, men det finns skillnad. Forskning visar att vi känner empati för dem vi tycker om men
inte alltid med okända eller dem vi ogillar. Där kan till och med känslor av skadeglädje uppträda. Vi som arbetar i vården måste ta oss förbi detta.
Våra personliga känslor inför en annan person får inte speglas i vårt bemötande.  Vi måste uppträda professionellt.

Att kunna möta och lyssna till den boende oavsett situation ökar förutsättningarna för att förstå den boende och dennes behov. I den professionella rollen behöver vi ha en balans mellan närhet och distans. Vi behöver kunna reflektera utifrån etik, värdegrund och den humanistiska människosynen samtidigt som vi skapar ett gott bemötande och en god samverkan. Det finns forskning som tyder på att empati kan slita på det psykiska välbefinnande och leda till utbrändhet då vi dras med i den lidandes känsloläge och mår väldigt dåligt av det.  

Det finns också en förfinad sorts empati som många som arbetar i vården tillägnat sig. Det är en medkänsla som inte innehåller något medlidande, enbart omsorg som ligger nära den föräldrar känner för sina barn. För den som lärt sig att känna medlidande så aktiveras hjärnområden som är kopplade till positiva känslor. Medkännande personer brukar beskriva sina känslor för den andre som värme och omtanke, motsatsen till skadeglädje.  

Många anser att det är omöjligt att känna in och förstå en annan människa utan att bry sig. Känsla, förståelse och omsorg är därför centrala i empati och medkänsla. För att kunna vara ett stöd behöver vi känna med men inte överväldigas över den andres situation och utsatthet. På det sättet är empati eller medkänsla som förhållningssätt en känslomässig balansgång. Empati och medkänsla får oss att agera osjälviskt.  

Det går också att se att empati har olika faser. Vår förmåga att känna empati, själva känslan med den andre och vårt agerande utifrån upplevelsen. Med det sättet att se det handlar det om vår fantasi alltså förmågan att sätta oss in i den andres situation och den omsorg vi visar om den andre.  

Reflektion kring behovet av socialt och medicinskt synsätt
Undersköterska:
• Hur ser ni på varandra och de boende som människor?
• Hur påverkar det ert sätt att arbeta?
• Hur upplever du att kraven på ditt yrkeskunnande förändrats över tid?
• Får du den kompetensutveckling du behöver för att hänga med?
• Pratar ni någon gång om empati eller medkänsla på jobbet?
• Har du kollegor som du upplever sakna empati eller är överempatiska?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Hur märks det att alla människor är lika värdefulla på äldreboendet?
• Finns det en gemensam människosyn uttryckt i skrift?
• Lyckas ni hantera balansgången mellan socialt och medicinskt synsätt på ett bra sätt?
• Går det att ha det hemtrevligt och medicinskt säkert på samma gång?  
• Uppkommer det situationer där medarbetare slits av de boendes lidande?

Boende och närstående:
• Hur märks äldreboendets människosyn för er?
• Upplever du att äldreboendet främst präglas av hemtrevnad eller är det vårdens behov som tar över?
• Upplever du att medarbetarna på boendet är empatiska?  

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-09-26 04:00 01 Kvalitet
    Ett äldreboende är ett hem
    info
  • 2022-09-22 04:00 01 Kvalitet, 02 Värdegrund
    Äldre har rätt till kvalitet i omsorgen
    info
  • 2022-09-19 04:00 19 Samhället utanför, 02 Värdegrund, 04 Bemötande
    Begravning och dödsbo
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-15 04:00 19 Samhället utanför
    Många äldre behöver personligt stöd med ekonomi och hjälp i livet.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-09-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 19 Samhället utanför
    Samverkan med närsamhället
    Foto-Knud-Nielsen-Mostphotos-webb
    info
  • 2022-09-08 04:00 19 Samhället utanför
    Förtroendet för vården
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus