Ett äldreboende är ett hem

Respekt, självbestämmande och att känna sig hemma är viktigt för välbefinnandet

Hemkänsla och trevnad

För de flesta av oss är ett hem ett ställe där vi kan känna oss bekväma, vara oss själva och känna trygghet. Ofta finns det också sociala kontakter med grannar, vanan att gå till en viss butik, strövområden och natur som påverkar känslan av vad som är hemma. Ett hem innebär också en frihet att få bestämma själv.  Ofta finns det minnen, vanor och traditioner kopplade till hemmet.

Möjligheten att bestämma själv minskar inte sällan ju mer beroende av vårdinsatser man blir. I värsta fall kan vården i sig förorsaka ett lidande genom att inte se och vara lyhörd för den enskildes behov och önskningar.
Äldrevården genomgår en ständig förändring. Mycket har blivit bättre, men ännu finns mycket att förbättra. Ädelreformen innebar ett stort steg i övergången från fattigvård till en social rättighet. Avvecklingen av långvårdensavdelningar och psykiatriska demensavdelningar gav ökade möjligheter till ett värdigt liv. Kommunalisering av hemsjukvård ger möjlighet för det sociala och medicinska perspektivet att gå hand i hand.  

Äldreboendets föregångare

I gamla tider fanns fattighus i de flesta socknar som tog hand om de som inte kunde ta hand om sig själva. I vissa socknar fick de fattiga vandra mellan gårdarna och bo på olika ställen. 1918 fick kommunerna ansvar att bedriva ålderdomshem. Ofta omvandlades fattigstugorna till ålderdomshem.

Före 1992, då ädelreformen genomfördes, bodde många äldre under flera år på sjukhusens långvårdsavdelningar. Inte sällan bodde de personerna på fyrbäddsrum. I demensvården som bedrevs av psykiatrin såg det ofta ännu värre ut. På Ulleråkers sjukhus kunde fler än 20 personer bo i samma rum enbart avskilda med skärmväggar. Ofta tog det inte så många månader innan personen som skrevs in med demenssjukdom var helt sängliggande med kontrakturer (felställningar) i lederna. Det var duschdagar och lavemangsdagar. Tider för att gå till sängs styrdes mer av personalens rutiner än den enskildes behov.  

Ålderdomshemmen hade å andra sidan bättre boenden, men tillgången till medicinsk kompetens var begränsad och ofta delade flera boende på toalett. Med Ädelreformen fick kommunerna ansvar för att ingen äldre människa skulle behöva bo på sjukhus. Alla skulle erbjudas en fullvärdig bostad och ha rätt till ett eget rum. Hjälpen och insatserna utgick mer från behoven hos var och en. Den äldre var inte längre en patient som måste foga sig i sjukhusets rutiner. Med stöd av socialtjänstlagen så fick människan som var i behov av stöd, rättigheter. Då var detta ett helt nytt sätt att se på den åldrande människan.  

Många kommuner kommunaliserade också hemsjukvården. I dag har de flesta kommuner ansvar för hemsjukvården. Det är endast i Stockholms län där hemsjukvården fortfarande sköts av regionen. En bärande tanke var att såväl sociala som medicinska behov skulle tillgodoses på ett sammanhållet sätt. Behoven hos de äldre har förändrats över tiden. Medellivslängden ökar och det är hälsosamma år som läggs till livet. Den medicinsktekniska utvecklingen innebär att det går att leva ett självständigt liv trots sjukdomar. Behovet av vård och omsorg har flyttats uppåt i åldrarna. Många kommuner har trygghetsbostäder där det går att få ett bra stöd dygnet runt utan att behöva flytta in på ett särskilt boende.  

Även äldreomsorgen påverkas av digitaliseringen. Trygghetslarm har funnits under många år. Nu kommer digitala låslösningar som gör att hemtjänsten kan låsa upp dörren med mobiltelefonen. I stället för att ge ett störande tillsynsbesök så erbjuder många kommuner tryggheten att titta till via webbkamera. Det finns även läkemedelsrobotar och maskiner som kan mata en person. Dessa har inte fått någon större spridning i vården än. När det gäller dokumentationen har den förbättrats och säkrats upp med datajournal och digital signering. Det finns också en möjlighet att dela väsentlig information mellan vårdgivare i NPÖ (Nationell patientöversikt). GPS-larm för personer med demenssjukdom är ett annat hjälpmedel som används i allt högre utsträckning.  

Genom att allt fler bostäder blir tillgängliga för människor med funktionsnedsättning så kan äldre bo kvar i sina bostäder. Tillgången på hjälpmedel har också ökat. I stället för att den äldre ska flytta så ger hemtjänst och hemsjukvård motsvarande insatser i hemmet. För många är det en stor fördel att få bo kvar i sin invanda miljö.  

En trend har varit att ge den enskilde mer makt över vård och behandling. Möjligheten att välja vårdboende har införts i stora delar av landet och i många kommuner finns också privata utförare av vården. Det här har också sporrat vården, såväl den kommunala som privata till att bli bättre. Olika utförare lär av varandra. Närstående har fått ökade möjligheter till insyn och påverkan. Det som nu kommer med Nära vård är en ambition att flytta ut kompetens och resurser från sjukhusen så att än mer vård ska kunna skötas i hemmiljö.  

Allteftersom har vården förbättrats. Trycksår och kateteranvändning har minskat. Arbetet med att förebygga fallskador blir allt effektivare. Ett arbete för bättre munhälsa har pågått under ett antal år och börjar ge effekter. Åtgärder mot undernäring sätts in tidigare. Tiden för sårläkning har mer än halverats på tio år till följd av förbättrad kunskap om sårvård och bättre material. Bättre sårvård innebär också färre amputationer och ökade möjligheter till ett fortsatt aktivt liv för den enskilde.

Alltmer resurser läggs på hälsobefrämjande arbete med fysisk aktivitet, bättre kost samt stimulans för de boende att vara fortsatt socialt och kulturellt aktiva. Antalet platser på äldreboenden minskar samtidigt som allt fler blir allt äldre. Många upplever att de som flyttar in på äldreboenden är sjukare och mer omsorgskrävande än tidigare. Vården i livets slutskede har också förbättrats och allt fler får dö där de önskar och med en väl avvägd medicinering som lindrar smärta och annat lidande i livets sista tid.  

Möjligheten att leva ett tryggt och självständigt liv vid funktionsnedsättning har förbättrats tack vare bättre möjligheter till kompensation. Ett exempel är GPS-larm som möjliggör utevistelse för personer med demenssjukdom. Utvecklingen av en kunskapsbaserad vård och omsorg om äldre, bland annat genom registrering och användning av data från nationella kvalitetsregister som Senior Alert och ”Svenska Palliativregistret”, är idag självklarheter, på många äldreboenden. Detta arbetssätt driver på för en ökad kvalitet i äldreomsorgen.

Det finns fortsatta utmaningar för äldreomsorgen. Om alltmer avancerad vård flyttas ut i hemmet och på äldreboenden så behöver läkare finnas tillgängliga dygnet runt. Detta för att undvika onödiga inläggningar på sjukhuset. Många av de inläggningar som sker idag beror på fallskador. Arbetet med att minska fallolyckor och frakturer måste fortsätta. Här talar statistiken sitt tydliga språk. På kommunnivå är skillnaderna stora och antalet varierar mellan 33 och 83 fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre.  

Likaså behöver utredning av och förebyggande insatser mot urininkontinens stärkas. Förebyggande arbete när det gäller alkoholmissbruk och våld i nära relationer är också viktiga. Ensamhet är ett annat stort problem för många.  
Många besök på våra akutmottagningar är relaterade till att äldre människor är undernärda. Detta kan också förebyggas med mer aktiva insatser. Den mer avancerade vården medför också att det finns fler aktörer som stödjer den äldre. Behovet av samordnad individuell planering ökar därför. Allra tydligast syns dessa behov i hemsjukvården.  

Idag har chefer i äldreomsorgen ofta många underställda. De har också en viktig uppgift att ha nära kontakt med de boende och närstående. Med en sådan organisation blir det svårt att se och finnas till för alla medarbetare. I ledarskap ligger att stödja sina medarbetare att öka kompetensen och utvecklas i yrkesrollen. Ledarskapet behöver stärkas i många organisationer.  

Tillgången på dietister, logopeder och farmaceuter behöver stärkas. Omvårdnadspersonalens kompetens inom rehabilitering, demensvård, kvalitetsutveckling och psykisk ohälsa behöver stärkas. Likaså skulle äldreboenden behöva ha fler sjuksköterskor med specialistutbildning. Sannolikt behövs också specialistutbildning för fysioterapeuter och arbetsterapeuter.  

Om det vore bäst för oss att bo kollektivt så skulle vi nog alla göra det. Det är inte lätt att dela utrymme med människor man inte själv valt att leva med. Inte sällan så innebär inflyttningen en rollförlust och att man tvingas in i en förändrad livsstil. För några innebär flytten positiva förändringar med nya sociala kontakter och att isolering bryts. Ensamhet är ibland ett motiv för att flytta till äldreboende. Även den som trivs på ett äldreboende kan känna sorg och saknad av det hem som tidigare funnits.

Vissa som flyttar in hittar nya eller gamla bekanta på boendet så att de kan känna en gemenskap. Inte sällan har boende och närstående en stor roll i att skapa trivsel. Många har ombonade rum med personliga tillhörigheter medan några helt saknar tillhörigheter som de haft med sig vid inflyttningen.
Små gester kan skapa en välkomnande atmosfär. Att rummet är välstädat, det finns en välkomstbroschyr i rummet som berättar om äldreboendet, medarbetare som hälsar välkommen och presenterar sig.

Reflektion kring vad ett hem är
Undersköterska:
• Vad är viktigt för att du ska trivas i ditt hem?
• Vad kan ni göra för att den som flyttar in ska känna sig välkommen och hemtam?
• Har ni aktiviteter som kan bidra till hemkänsla såsom bullbak?
• Vad har du för tankar kring hur äldreomsorgen utvecklats?
• Hur tror du ditt arbete kommer utvecklas under de kommande årtiondena?  
• Hur påverkar digitaliseringen vården?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni rutiner och arbetssätt som underlättar för den som är nyinflyttad att orientera sig?
• Hur informerar ni boende och närstående?
• Har ni någon uppföljning efter inflyttningen för att stämma av trivsel?
• Hur arbetar ni för att boendet ska möta framtiden på bästa sätt?
• Var har ni era styrkor och svagheter?  
• Vad tror ni att ni tänker om dagens äldreomsorg om 30 år?
Boende och närstående:
• Är äldreboendet trivsamt?
• Känner ni er som hemma?
• Ser ni några styrkor eller svagheter som utmärker just ert äldreboende?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-18 04:00 18 Arbetsmiljö och utveckling
    Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus