Den som inte kan andas fritt får kvävningskänslor. Det skapar lätt otrygghet och därmed ångest. Kroppens förmåga att syresätta sig kan mätas med Saturationsmätare eller som det också heter, Pulsoximeter. Det går också att se andningsfrekvensen som bör ligga mellan 10 – 16 andetag per minut och att den boende tar tillräckligt djupa andetag så att luften byts i lungorna.

Munvården är en viktig del av andningsvården. Torra slemhinnor, hosta och slem kan påverka andningen. Ibland kan de som har problem med andningen behöva ha extra syrgas. På äldreboende används då oftast Syrgas-koncentrator. Förvaring av syrgastuber ställer stora krav på brandsäkerhet och är ofta olämpligt på ett äldreboende.

Den som lider av astma får anfall av svårigheter att andas. Ofta låter andningen som ett pipande väsande ljud. Den som lider av astma får ofta långvarig hosta i samband med förkylningar. Det som händer i kroppen är att slemhinnorna i luftvägarna svullnar och det blir svårt för luften att komma ner till lungorna. Det bildas även segt slem som ytterligare försvårar luftflödet.

Ibland finns det kopplingar till ämnen som den boende är allergisk mot. Det gör att svårigheterna kan öka när exempelvis vissa pollen finns i luften. Det kan då vara skäl att vädra lägenheten på kvällen då pollenhalten oftast är lägre då. För en del personer kan kall luft, stark doft eller cigarettrök vara utlösande faktor.

Aktivitet är alltid bra. För den som har astma kan det vara bra att ta luftrörsvidgande läkemedel före ansträngningen. De flesta äldre som har astma har haft sjukdomen sedan många år. De vet därför oftast själva vad som fungerar för dem. Ofta kan den astmasjuke ansvara för sin egen inhalator även på
äldreboendet.

En behandling som används vid astma är motståndsandning. Den astmasjuke har då ett munstycke, PEP, som ger motstånd att andas igenom. På det sättet uppehålls ett luftvägstryck i luftvägarna. Andra kan ha en andningsapparat CPAP som ger ett lufttryck i andningsvägarna över hela andningscykeln.
Undersköterska:
• Har du erfarenhet av att hjälpa personer med astmaanfall?
• Har ni fått utbildning i hur ni bäst hjälper den boende när astmaanfallet kommer?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni rutiner för hantering av inhalatorer, PEP och CPAP?
• Är luftmiljön på äldreboendet bra för personer med astma?
• Har undersköterskorna fått utbildning i att ta och rapportera vitalparametrar?
Boende och närstående:
• Har boendet bra ventilation?
• Förekommer det starka dofter på enheten?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen