Vikariebemanning
Det är inte lätt att bemanna ett äldreboende. De som arbetar är inte helt utbytbara. Det handlar om att göra det bästa möjliga. Rätt planering av bemanningen påverkar kvaliteten i stor utsträckning. Det är enklare när det gäller planerad frånvaro och långtidsfrånvaro. Då går det att välja ut den vikarie som är mest lämpad. Vid sena sjukskrivningar så blir det lätt den som svarar i telefon eller via SMS som får vikariatet.

Vikarier arbetar ofta på flera äldreboenden för att få ihop lönen för månaden. Det är en osäker tillvaro och det innebär att det finns en konkurrens om de bästa vikarierna. För att behålla bra vikarier så måste vi måna om dem och visa att de är uppskattade. Med bra system och arbetssätt för att planera bemanningen blir förutsättningarna att få in rätt vikarie för lediga arbetspass mycket bättre.

Många äldreboenden har scheman där arbetstiderna mellan olika pass varierar mellan de olika turerna. Det spelar in vem som sköter bemanningen och hur det sker. Dels kan en bra bemanningsplanering hjälpa till att skapa kontinuitet så att vikarier lär känna de boende bra, dels kan verksamheten hålla igång fler vikarier istället för att några ska arbeta mer än heltid.

Det finns verksamheter som genom schemaläggningen skapar förutsättningar för deltagande i aktiviteter genom ”guldkantsturer” där några medarbetare inte är indragna i den direkta omsorgen utan i stället kan genomföra aktiviteter med de boende. En genomtänkt modell med planering av bemanning och aktiviteter som samspelar har betydelse för kvaliteten.

Planering av dagen
Det måste gå att följa upp att den enskilde erbjudits aktiviteter och att de får omsorg och omvårdnad av god kvalitet. Uppföljning av att aktiviteterna genomförts är en del av kvalitetsarbetet. Utan planering blir ofta ingenting gjort. Kvalitetsgranskningar av äldreomsorgen visar att många av brukarna inom äldreomsorgen upplever sig sakna social stimulans och samvaro. Möjligheterna till utevistelser är dessutom begränsade.

I studier som gjorts i bland annat Norge visar resultatet att när vården är strukturerad frigörs tid, alltså god planering sparar tid. För att alla boende ska få insatser av god kvalitet krävs planering. Ni måste komma överens om tidpunkt så att den som ska utföra insatser med de boende inte ska uppleva sig smita från andra sysslor.

Finns det inte struktur och dokumentation av vad som görs är risken stor att sådant som syns, smulor på bordet, åtgärdas medan det som inte syns, samtal med Agda, inte blir gjort. Att det finns en aktivitetsansvarig fråntar inte någon annan medarbetare ansvaret att aktivera de boende. Alla medarbetare måste känna ett ansvar för att de boende ska få de insatser som de har rätt till.

Många enheter använder digitalt stöd för sin dagliga planering. Andra gör enkla scheman på papper. Aktiviteter bör journalföras antingen i signeringslista eller journaltext.

Hospitalisering
Det händer något med oss när alla dagar är lika och andra planerar tiden. När maten är serverad, valet av kläder görs av någon annan och dagen mest blir en längtan efter kvällen när man får lägga sig och sova. Det påverkar välbefinnandet. Var uppmärksam för om någon av de boende visar tecken på institutionsskada. Därigenom går det att förebygga onödigt lidande.

Många som flyttar in på vårdboenden slutar planera sin tid. Den som är hospitaliserad har fått så pass mycket stöd att den inte klarar sig själv då eget ansvar krävs. Genom att andra styr över tiden blir personen handlingsförlamad eller ångestladdad inför nödvändiga val. Effekten är något som är välkänt från psykiatrisk långtidsvård, men blir densamma inom andra vårdinstitutioner där personalen styr planeringen.

Symtom på understimulering kan likna de som uppstår vid utbrändhet. Likaså kan det göra personen nedstämd, deprimerad eller uppfattas som zombieartad, sitta och gunga eller sova hela dagarna. Dessvärre finns det lite skrivet om hospitalisering.

Det är lätt att hamna i en situation där tidshorisonten är nästa måltid eller att gå och lägga sig i sängen. Att inte längre veta vilken dag det är kan bidra till förvirring och till att personen uppfattas som dement trots att det handlar om depression. Bristfällig demensutredning kan medföra att personer felaktigt placeras på demensboende. Läs mer i Socialstyrelsens riktlinjer för demensutredning.

Reflektion - daglig planering
Undersköterska och vårdbiträde:
• Fungerar schemaläggning och bemanning bra?
• Hur gör ni för att få behålla de bästa vikarierna?
• Har ni boende som visar tecken på understimulering?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Är bemanningen anpassad efter de boendes behov?
• Genomför ni egenkontroll så att ni ser att alla boende får det de ska utifrån genomförandeplanen?
• Vad gör ni för att identifiera personer som är understimulerade?

Boende och närstående:
• Är det omsättning på vilka som arbetar på enheten?
• Verkar den dagliga planeringen fungera?
• Får er närstående den vård som planeras och finns det dokumenterat?