Daglig planering

Den dagliga planeringen på äldreboendet är grunden för att det som överenskommits i vårdplan och genomförandeplan verkligen genomförs

Foto-Frugan_Mostphotos-webb.jpg

Det måste gå att följa upp att den enskilde erbjudits aktiviteter och att de får omsorg och omvårdnad av god kvalitet. Uppföljning av att aktiviteterna genomförts är en del av kvalitetsarbetet. Utan planering blir ofta ingenting gjort.

Kvalitetsgranskningar av äldreomsorgen pekar på att många av brukarna inom äldreomsorgen upplever sig sakna social stimulans och samvaro. Möjligheterna till utevistelser är dessutom begränsade.

I studier som gjorts i bland annat Norge visar resultatet att när vården är strukturerad frigörs tid. Struktur sparar tid. För att alla boende ska få insatser av god kvalitet behövs planering. Dels behöver ni bestämma när det är lämplig tid, dels komma överens så att den som ska utföra insatser med vårdtagare inte ska uppleva sig smita från andra sysslor.

Finns det inte struktur och dokumentation av vad som görs är risken stor att sådant som syns, smulor på bordet, åtgärdas medan det som inte syns, samtal med Agda, inte blir gjort. Vissa verksamheter gömmer sig bakom att det finns en aktivitetsansvarig, men det är otillräckligt. Alla medarbetare på ett äldreboende måste känna ett ansvar för att de boende ska få de insatser som de har rätt till.

Många enheter använder digitalt stöd för sin dagliga planering. Andra gör enkla scheman på papper. Aktiviteter bör journalföras på något sätt. Vissa arbetar med signeringslistor och andra skriver i sociala journalen.

Egen tid
Egen tid och socialt innehåll i omsorgen är en kvalitetsfaktor på äldreboendet. Den boende har rätt att bli erbjuden meningsfulla aktiviteter under det som kallas ”egen tid”. Det är viktigt att verksamheten utvärderar och utvecklar innehållet i den ”egna tiden”. Likaså måste det dokumenteras för att kunna ta vara på det som fungerar och utveckla det vidare.

”Egen tid” innebär att den boende extratid varje vecka tillsammans med sin kontaktman. ”Egen tid” schemaläggs och under den schemalagda tiden utförs någon aktivitet som är vald och avpassad efter just den personens intressen, önskemål, behov och förmågor. Personalen har många arbetsuppgifter. Det är lätt att prioritera sådant som hör till människors grundläggande behov såsom tvätt, städning, mat och fysisk omvårdnad, d.v.s. det som är synligt, som syns om vi gör eller avstår från att göra.

De människor som kommit längre i sin demensutveckling kan ha svårt att delta i en gruppaktivitet. Om det inte finns schemalagd egen tid, får de ingen tid alls av personalen med undantag av omvårdnadssituationer. Alla människor har ett behov av ett mellanmänskligt samspel. För personer som inte kan delta i en gruppaktivitet riskerar det att utebli.

Vården ska vara rättvis och här riskerar några att inte få del av aktiviteter. Vi måste uppmärksamma de som är stillsamma och inaktiva. Annars riskerar vi att de som pockar på uppmärksamhet får all uppmärksamhet. Att inte ge uppmärksamhet till en person riskerar att påskynda att den går in i sig själv och blir mer isolerade och introverta.

Under ”egen tid” är uppmärksamheten fokuserad på personen med demens genom att kontaktpersonen gör något tillsammans med den enskilde som denne upplever positivt. Vid val av aktivitet så utgå från individens personlighet, livshistoria, tidigare vanor, intressen, önskningar och behov. Det viktiga är inte att det är en aktivitet i ordets rätta bemärkelse, utan det är att kontaktpersonen är nära, ser och bekräftar personen.

Exempel på aktiviteter som kan förekomma under ”egen tid” är många, som utflykt med kaffekorg, gå till blomsteraffären, torget, läsa, titta på kort, fotbad, taktil stimulering, badkarsbad o.s.v. Aktiviteten ska utgå ifrån vem personen är, vad har hen gillat och gillar nu. Vad orkar personen? Det kan vara en aktivitet att bara sitta ner tyst med någon eller att göra något med sina händer medan den boende ser på.

Att sitta tyst tillsammans med någon kan ge chansen till koncentration. Plötsligt kommer ett ord från någon som inte sagt något på länge. Ni tittar på kort tillsammans och plötsligt kommer en kommentar om något foto. En blomma eller en kantarell kan väcka minnen och vara grund för samtal. Det blir kontakt på en annan djupare nivå. Att arbeta med ”egen tid” handlar mer om inställning än tid. Börja i blygsam omfattning med en halvtimma. Gör ett schema där tiden planeras in. I demensvård måste det alltid finnas viss flexibilitet. Byt tid mellan de boende om det inte passar. Gör en kort dokumentation om vad ni gjort under ”egen tid”.

Med dokumentation blir det värdefulla arbete som utförs för att den boende ska må bra synligt. Vi behöver verktyg i vården och ”egen tid” kan vara det verktyg som behövs för att komma i gång med aktivitet liksom för att se personen/individen.

Hospitalisering
Det händer något med oss när alla dagar är lika och andra planerar tiden. När maten är serverad, valet av kläder görs av någon annan och dagen mest blir en längtan efter kvällen när man får lägga sig och sova. Det påverkar välbefinnandet. Tänk på att uppmärksamma om någon av de boende visar tecken på institutionsskada. Därigenom går det att förebygga onödigt lidande.

Många som flyttar in på vårdboenden slutar planera sin tid. Den som är hospitaliserad har fått så pass mycket stöd att den inte klarar sig själv då eget ansvar krävs. Genom att andra styr över tiden blir personen handlingsförlamad eller ångestladdad om hen tvingas göra val. Effekten är något som är välkänt från psykiatrisk långtidsvård, men blir densamma på andra vårdinstitutioner där personalen styr planeringen.

Inte sällan innebär boende på äldreboende understimulering. Symtom på understimulering kan likna de som uppstår vid utbrändhet. Likaså kan det göra personen nedstämd eller deprimerad. Ibland kan personen uppfattas som zombieartad, sitta och gunga eller sova hela dagarna.

Det är lätt att hamna i en situation där tidshorisonten är nästa måltid eller att gå och lägga sig i sängen. Att inte längre ha koll på vilken dag det är kan bidra till förvirring och till att personen uppfattas som dement då hen egentligen är deprimerad. Det händer att personer felaktigt placeras på demensboende till följd av bristfällig demensutredning. Läs mer i Socialstyrelsens riktlinjer för demensutredning.

Dessvärre finns det lite skrivet om hospitalisering. Det vore intressant att få andras reflektioner kring hur det ser ut och vad vi kan göra för att hjälpa.

Reflektionsfrågor kring daglig planering
Undersköterska:
• Vad gör ni för att skapa en bra planering på enheten?
• Följer ni den uppgjorda planen?
• Får de boende de insatser som ni kommit överens om i genomförandeplanen?
• Utvärderar ni er planering?
• Hur hanterar ni ”egen tid” för boende vars kontaktman frånvarande?
• Har ni koll på att alla får egen tid?
• Vad gör ni för att få den boende delaktig i planeringen?
• Har ni boende som visar tecken på understimulering?
• Vad kan ni göra för att få dem mer aktiva?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad är målet med den dagliga aktiviteten på ert boende?
• Hur ser er dagliga planering ut på enheterna?
• Genomför ni egenkontroll så att ni ser att alla boende får det de ska utifrån genomförandeplanen?
• Hur följer ni upp att alla får ”egen tid”?
• Hur får kontaktmannen introduktion i arbetet med ”egen tid”?
• Dokumenteras ”egen tid” på ett bra sätt och framgår det vad tiden har använts till?
• Vad gör ni för att identifiera personer som är understimulerade?

Boende och närstående:
• Verkar den dagliga planeringen fungera?
• Får er närstående den vård som planeras och finns det dokumenterat?
• Får din närstående “egen tid” av god kvalitet?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-04 04:00 16 Sjukdom och död
    Konsten att ta hand om ett dödsbo
    Affektionsvärde och faktiskt värde kan skilja sig åtSusanne Lj. Westergren
    info
comments powered by Disqus