Alla äldreboenden har boende som lever med demenssjukdom

De som bor på äldreboenden har ofta en demenssjukdom som påverkar deras liv. Med kunskap om demensen kan vi underlätta vardagen och minska risken för oro och ångest. Sjukdomsutveckling och symtom är relaterade till vilken typ av demens den boende har. Med kunskap, bemötande och anpassade aktiviteter så går det att skapa en bra vardag.

Foto: Mostphotos

Jag fick en kommentar på en tidigare artikel. Älskar detta du skriver exakt så här är det så här ska det va....jobbar på en demensboende och där följer vi deras rytm inte skapa en massa rutiner för personalens skull ingen dag är den andra lik. Få leva tills man dör....på sitt sätt...ha en bra dag Ingela  

Vid misstanke om demens ska alltid en gedigen utredning göras av läkare


Vid misstanke om demenssjukdom görs en basal demensutredning. Den bygger på sjukdomshistoria, nuvarande situation, funktions-och aktivitetsförmåga, samtal med närstående, test av tankeförmåga och provtagning. Vid behov genomförs en datortomografi av hjärnan. Undersökningen behöver göras för att utesluta andra sjukdomstillstånd som kan orsaka kognitiv svikt.  

Om det fortfarande inte går att fastställa diagnos görs ytterligare utredning i form av neuropsykologiska test, magnetröntgen, lumbalpunktion och eventuellt en funktionell hjärnavbildning med SPECT.  

Många olika typer av demenssjukdomar


Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewi body demens och Parkinssons sjukdom med demens beror på att hjärnceller förtvinar och dör. Vid Alzheimer är hjäss- och tinninglober angripna, vid frontallobsdemens är pann-och tinninglober påverkade, vid Lewi Body demens och Parkinssons sjukdom med demens är det den vita substansen i hjärnan som förtvinar. Dessa sjukdomar har oftast ett smygande förlopp. Vaskulära sjukdomar i hjärnan har däremot oftast ett snabbt förlopp. Blodproppar och strypt syretillförsel i hjärnan kommer plötsligt ofta efter en stroke.   

Demens orsakad av exempelvis Syfilis, HIV, alkoholmissbruk och demens orsakad av lösningsmedel kallas för sekundära demenssjukdomar. Det är sjukdomar som kan men inte alltid nödvändigtvis övergår till ett demenstillstånd.  

Därutöver kan blanddemens ses hos en del. Demenssjukdomar orsakar ett stort lidande för den enskilde och dennes närstående, men är också förenat med stora samhällskostnader. En tidig utredning är viktig för att snabbt kunna sätta in åtgärder.  

Bemötande och förhållningssätt vid arbete med människor som lever med demenssjukdom


Olika demenssjukdomar kräver olika förhållningssätt. Det kan påverka både den boende i sociala kontakter på enheten, närstående och medarbetare. Orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom behöver utredas. Ibland kan det vara bra att ta in handledning från exempelvis ett BPSD-team för att få perspektiv på hur medarbetare kan bemöta den boende för att omsorgen ska bli bättre.  

Aktiviteter viktiga för människor med demenssjukdom


Meningsfulla dagliga aktiviteter och individuell fysisk träning i form med exempelvis vikter, gång-balans- och rörelseträning förbättrar vardagen för personer med demenssjukdom. Om en person trots åtgärder behöver läkemedelsbehandling med ångestdämpande eller antipsykotiska läkemedel ska behandlingstiden vara kort. Effekt och biverkningar utvärderas inom ett par veckor.  

All vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bygger på ett personcentrerat förhållningssätt och att arbetet runt personer med demenssjukdom bedrivs  tvärprofessionellt. Med personcentrerad omvårdnad menas att personen och inte sjukdomen som sätts i fokus. Personcentrerad omvårdnad förväntas leda till en minskning av antipsykosläkemedel.  

Utformning av boendet


Ett äldreboende för människor med demenssjukdom bör vara utformat på ett sätt som främjar deras välbefinnande, säkerhet och självständighet så mycket som möjligt. Här är några nyckelfaktorer att överväga:

Säkerhet: Äldreboendet bör vara utformat med tanke på att demenssjuka människor kan vara sårbara och glömska. Det behöver finnas förutsättningar att se till att boende inte obemärkt försvinner från äldreboendet och kommer till skada. Det är också viktigt med brand- och säkerhetssystem. Ofta kan färgsättning underlätta att orienterigen liksom bilder på den boende utanför lägenhetsdörren. Långa korridorer bör undvikas då de kan trigga så kallat vandrarbeteende.

Hemliknande miljö: Boendet bör efterlikna en hemliknande miljö istället för en institutionell känsla. Det kan inkludera små avdelningar eller lägenheter med gemensamma sällskapsrum, trädgårdar, vardagsrum och egen möblering för att skapa en känsla av trygghet och familiaritet.

Tydlig och lättförståelig layout: Det är viktigt med en tydlig och lättförståelig layout, eftersom personer med demenssjukdom ofta kan ha svårt att navigera och upprätthålla orienteringen. Det kan innefatta tydliga skyltar, färgkodade områden eller olika teman som hjälper till att identifiera olika delar av boendet.

Anpassad inredning och utrustning: Inredningen bör vara anpassad för att underlätta livet för personer med demenssjukdom. Till exempel kan det vara användbart med kontrastrika färger, tydlig belysning, antireflexmaterial och möbler utan skarpa hörn för att minska risken för olyckor och förbättra synligheten. Dessutom kan utrustning som minnesstöd, som bilder, symboler eller whiteboardtavlor, vara till nytta.

Aktivitets- och stimulationsmöjligheter: Ett äldreboende för människor med demenssjukdom bör ha aktivitets- och stimulationsmöjligheter som främjar välbefinnande och stimulerar både fysiskt och mentalt. Det kan inkludera gemensamma aktivitetsrum, trädgårdar, hobbysalar och aktivitetsprogram som är anpassade till individernas intressen och förmågor.

Personcentrerad vård: Vårdpersonalen bör ha särskild kompetens och kunskap om demenssjukdom och vara utbildade för att kunna tillgodose de boendes individuella behov. Det är viktigt att erbjuda personcentrerad vård som främjar en känsla av värdighet och självständighet för de boende.

Många äldreboenden är inte byggda med nuvarande kunskap om hur en god vårdmiljö för människor med demenssjukdom bör se ut. Det går ändå att göra mycket för att anpassa boendet till de med demenssjukdom. De som bor på boendet är i olika stadier av demenssjukdom, men det kan vara viktigt att tänka på att boendet bör anpassas till dem som kommit längst i sjukdomsutvecklingen. Dessa tenderar ofta att bli mer högkänsliga för olika sinnesintryck. Skarpa ljud, plottriga färgsättningar, stökig möblering kan innebära att deras funktionsförmåga försämras snabbare då deras hjärnor inte klarar av synintrycken.

Vackert serverad mat stimulerar till att äta själv, men en brokig dukning kan störa förmågan till orientering och därmed måltidsron. Gärna tydlig funktionsmöblering så att inte TV-tittande stör under måltiden e.d. Inte slamra med porslin under måltider m.m. Ett sätt att bibehålla dygnsrytm kan vara att dimma belysningen successivt inför sänggåendet. Blommor som utsmyckning är vilsamt för ögat medan "modern konst" kan skapa oro.

Hjälpmedel vid demenssjukdom


Människor med demenssjukdom använder ofta samma hjälpmedel som andra boende.

Det finns en rad olika hjälpmedel som människor med demens kan ha nytta av. Här är några exempel:

Minnesstöd: Detta kan innefatta kalendrar, klockor eller digitala appar som hjälper personer med demens att hålla reda på tiden och datumet. Det kan också inkludera påminnelseappar eller ljudinspelningar för att påminna om viktiga händelser, medicinering eller dagliga rutiner.

GPS-spårare: Personer med demens kan ha nytta av GPS-spårare som kan fästas på kläder eller bäras som armband eller halsband. Dessa hjälper till att hålla koll på var personen befinner sig och kan vara användbara om de går vilse eller inte hittar hem.

Elektroniska lås: Elektroniska lås där den boende kommer in i sin egen lägenhet genom att bära en tagg som låser upp dörren då den boende kommer i närheten.

Bild- eller färgkodade hjälpmedel: Dessa kan vara till hjälp för personer med demens att känna igen och hitta saker. Till exempel kan färgkodade nyckelbrickor eller bilder på lådor som visar deras innehåll underlätta för dessa personer att hitta det de behöver.

Tvåvägskommunikationsenheter: Detta kan vara användbart för att ge personer med demens möjlighet att kommunicera med sina vårdgivare eller anhöriga på ett enkelt sätt, även om de inte kan använda en vanlig telefon. Detta kan också vara ett sätt att begränsa risken att bli uppringd av bedragare

Kläder för människor med demenssjukdom
Det finns även speciella kläder som är speciellt utformade för personer med demenssjukdom. Dessa plagg är oftast utformade för att underlätta klädning och göra det bekvämare för personer med demens att hantera kläder.
- Det kan vara kläder med enkel knäppning såsom magnetknappar eller kardborreband istället för traditionella knappar.
- Kläder med breda öppningar: Kläder med breda öppningar, som till exempel vid hals eller ärmar, kan underlätta för personer med demens att ta på och av kläderna.
- Kläder utan lösa delar: Kläder utan lösa snören, band eller accessoarer minskar risken för att personen kan fastna eller snubbla på dessa.
- Kläder i mjuka och bekväma material: Mjuka och bekväma material, som bomull eller fleecetyg, kan vara mer behagliga för personer med demens att bära.
- Kläder som har tydliga märkningar, till exempel färgkodning eller märken för att indikera framsida och baksida, kan underlätta för personen att klä sig själv.
- Det kan vara bra att använda kläder som klarar 60 graders tvätt.
Det finns också andra kläder som kan underlätta vården exempelvis så kallade bodys som kan bidra till att underlätta hanteringen av inkontinenshjälpmedel.


Det är viktigt att notera att hjälpmedlen bör anpassas individuellt efter personens behov och förmågor. Hjälpmedel får aldrig upplevas som tvång av den enskilde.

Utbildningar för den som vill veta mer


Det finns bra utbildning när det gäller demens. Ett exempel är Demens ABC som tillhandahålls av Demenscentrum.  

Det händer mycket på demensområdet. Detta gäller såväl när det gäller vad vi kan göra för att bromsa förloppet. Om några år kanske det finns en demensrobot som kan ställa säker diagnos tidigt.  

Reflektionsfrågor - demenssjukdom
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har du genomgått demenscentrums demensutbildning?
- Har ni ett bra stöd av legitimerad personal?
- Vad upplever du som svårast i omsorgen om människor med demenssjukdomar?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni ett bra teamsamarbete kring boende med demenssjukdomar?
- Har ni några svaga punkter?
- På vilket sätt kan ni utveckla ert arbetssätt under det kommande året?  

Boende och närstående:
- Har medarbetarna ett bra förhållningssätt till boende med demenssjukdom?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-06-17 04:00 12 Personlig omvårdnad, 05 Planering, 13 Hygien
    Hur känslan av att få känna sig fin påverkar välbefinnandet på äldreboende
    Bild: Pixabay
    info
  • 2024-06-16 04:00 13 Hygien
    Så upptäcker du smittspridning snabbt och implementerar effektiv kohortvård på äldreboendet
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-15 04:33 14 Läkemedelshantering
    Har ni många läkemedelsavvikelser?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-13 04:00 04 Bemötande, 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 05 Planering
    Så planerar omsorgspersonal meningsfull egen tid för boende på äldreboendet
    Foto - Frugan - Mostphotos
    info
  • 2024-06-10 04:00 09 Mat och måltid
    Så ger balansen mellan mat, motion och medicin livskvalitet vid diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-03 04:00 03 Ledarskap, 18 Arbetsmiljö och utveckling, 08 Förebyggande o lokaler
    Sammanhanget mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet på äldreboendet - Hur en god arbetsmiljö främjar patientsäkerheten
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev