Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop

Arbetsmiljö och patientsäkerhet går hand i hand. En god arbetsmiljö gör vården tryggare för de som bor på äldreboendet

Foto: Mostphotos

Fysisk arbetsmiljö
Arbete i vården innebär ibland obekväma arbetsställningar och även tunga lyft. Riskerna kan minskas med kunskaper i förflyttningsteknik (ergonomi) och olika hjälpmedel. Lika viktigt är att arbeta med stress, samspelet mellan medarbetare och skötsel av lokalerna.

Ur arbetsmiljöhänseende ska det vara 80 cm fri väg runt alla ställen där arbete med tunga lyft kan krävas. Ett område där det tagit tid för många vårdverksamheter har svårt att leva upp till kraven är på toaletter och i badrum. Kraven har varit desamma i decennier. Det märks att arbetsmiljöverkets tålamod börjar tryta. Det innebär att allt fler vårdgivare tvingas bygga om äldreboenden som inte lever upp till arbetsmiljökraven.

Enligt arbetsmiljöverket så uppgav 30% av de som anmält arbetsskada belastning, dvs. dåliga arbetsställningar och tunga lyft. Nästan lika många (28 procent) angav organisatoriska och sociala faktorer samt kemiska och biologiska faktorer (28 procent) som orsak till sjukdom. Under kemiska och biologiska orsaker finns smitta, men också besvär på grund av problem som kan relateras till byggnaden. Hot- och våld är också en riskfaktor för medarbetare.

Arbetsgivaren är skyldig att följa föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete vilket bland annat innebär att bedöma vilka risker som kan finnas i verksamheten. Arbetsgivaren ska se till att chefer och ledare har kunskaper om hur man förebygger en ohälsosam arbetsbelastning och hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Arbetstagarna ska ha möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen. Arbetsmängd och svårighetsgrad ska vägas upp med tillräckliga resurser. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att motverka arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande och som kan leda till ohälsa (Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4).

Att utbilda medarbetare i ergonomi, dvs. förflyttningsteknik och arbetsställningar är en viktig insats.

Psykosocial arbetsmiljö
Det finns arbetsplatser där medarbetare undviker att skriva avvikelser för att inte utsättas för kritik eller repressalier. Detta är farligt speciellt när ledningen som sprider kulturen. Rapporter kommer ofta från skolvärlden och den akademiska världen.  Av och till förekommer ett repressivt ledarskap på vissa äldreboenden. Ett fungerande kvalitetsarbete utgår ifrån att leta efter systemfel. Att leta syndabockar och att arbeta med bestraffningar av olika slag motverkar detta.

Det finns också arbetsplatser där det finns en kultur i arbetslaget där den som ifrågasätter arbetssätt och bemötande blir utfryst ur arbetslaget. Ofta försvinner nya medarbetare snabbt då de inte står ut med kulturen.

Inte sällan går det att identifiera denna kultur genom ett besök på enheten. Följsamheten till rutiner brukar vara låg och ofta är enheten otrivsam. Det finns ingen som gör det där lilla extra för att göra det hemtrevligt för de boende.

Det har förekommit reportage i media där medarbetare i vården kränker de som är beroende av deras omsorg. Hot och repressalier förekommer mot de boende. Eftersom ingen slår larm så måste det finnas något som håller dem tillbaka.

När media knackar på ser chefer och ledare ut som om bristerna kommit som en blixt från klar himmel. Genom att vara ute i verksamheten och ha samtal med medarbetare som slutar så kan man som chef få värdefull information om verksamheten. Lyssna också efter närståendes synpunkter. De ser ofta andra sidor av verksamheten än chefen. Alla intressenter i vården har en skyldighet att se till att det är högt i tak och att signaler om brister reds ut ordentligt.

Ett annat sätt är att mäta säkerhetskulturen. SKR har en utmärkt enkät som på ett enkelt sätt mäter viljan att rapportera avvikelser och medarbetarnas upplevelse av hur ledningen hanterar säkerhetsfrågor.

Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop
Det finns många risker i arbetsmiljön på ett äldreboende. Inte sällan är risker för medarbetare också en risk för de boende. En vårdskada är ”lidande, obehag kroppsligen eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av vården och som hade kunnat undvikas. Många vårdskador är relaterade till stress, dålig belysning, dålig logistik för hantering av material med mera. Att systematiskt arbeta med att dagligen utvärdera risker i arbetsmiljön och vårdmiljön kan vara ett sätt att skapa goda förutsättningar för trygg och säker vård.

Okunskap och otydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det svårt för medarbetare att vara delaktiga och ha inflytande, det gäller på alla nivåer. En mycket viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att regelbundet göra riskanalyser. Utan riskanalys ökar risken för att verksamheten står utan kompetenta medarbetare eller väsentlig utrustning. Det kan också handla om boende som utgör en risk ur olika aspekter.

Brister i arbetsmiljöarbetet hänger ofta ihop med bristande följsamhet till rutiner för övrigt på enheten. Ofta beskrivs åtgärder utan uppföljning och kontroll av effekter, till exempel följs inte åtgärder mot stress eller hög arbetsbelastning upp för att se om de ger hållbara effekter.

Inte sällan finns en del av problemen högre upp i organisationen. Det kan vara att chefen har svagt stöd från arbetsgivaren för att klara sitt ledarskap. Omsättning på sjuksköterskor, undersköterskor är ofta ett tecken på dålig arbetsmiljö. En administrativt orimlig arbetsbörda och ett chefsansvar för många medarbetare är vanliga ledningsproblem.

Medarbetare som begår fel och misstag
Att ge någon en varning kan vara tråkigt, men ibland nödvändigt. En chef behöver ibland vara tydlig med vad som gäller. Att genom samtal få medarbetaren att förstå att hen har begått ett fel och att detta inte får upprepas är en viktigt del av arbetet med ständiga förbättringar.

Det händer att medarbetare begår fel. Bakgrunden till att fel begås varierar. Någon kanske har bekymmer hemmavid och har svårt att koncentrera sig. En annan kan ha missförstått en instruktion eller saknar information. I ytterligare andra fall kan det handla om underlåtenhet eller slarv.

Vårdverksamheter är ofta försiktiga med att använda sig av arbetsrättsliga åtgärder. Det finns ett antal möjligheter att hantera eller stödja den som begår fel eller misstag i verksamheten. Det är alltid arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Här finns det kulturproblem på vissa arbetsplatser som inte kan lastas den enskilde medarbetaren. Chefen är alltid skyldig att påtala företeelser som inte är godtagbara på arbetsplatsen. Det finns ett antal lagar som reglerar det arbetsrättsliga området. Exempel är MBL (medbestämmandelagen) och lagen om anställningsskydd. Ofta finns det också regler i kollektivavtalen att ta hänsyn till. Den yttersta konsekvensen av misskötsamhet är dock alltid avsked eller uppsägning. Det finns ett antal mildare åtgärder.

Vid all hantering av individärenden gäller för chef att agera skyndsamt för att reda ut förhållandena, samtala för att få klarhet, tala klartext – var tydlig, dokumentera allt samt ge erinran eller varning om det behövs.
• Det första steget är att ha ett samtal om det inträffade. Samtalet dokumenteras och chefen begär in en skriftlig redogörelse. Det kan ju vara ett missförstånd och inte misskötsamhet.
• Är det en allvarlig händelse kan det kompletteras med en muntlig eller skriftlig erinran.
• Vid bristande kunskap kan arbetsgivaren behöva erbjuda kompetensutveckling.
• Vid allvarliga brister kan arbetsgivaren besluta att tillfälligt ta medarbetaren ur tjänst. Avstängning är en tillfällig åtgärd medan utredning pågår. Medarbetaren får i princip alltid behålla lönen under utredningstiden i avvaktan på mer långsiktiga åtgärder. Det som föranleder avstängning kan exempelvis handla om misstanke om drogmissbruk eller begångna brott.
• Framkommer att misstaget begåtts till följd av ohälsa kan det vara aktuellt att erbjuda medarbetaren kontakt med företagshälsovården.
• Om en händelse upprepas kan arbetsgivaren kalla till ett korrigerande samtal. Då deltar ofta fler personer från arbetsgivaren och medarbetaren kan ha med sig stöd från exempelvis fackligt ombud. Alla samtal dokumenteras och förvaras i personalakten.
• Omplacering kan vara en åtgärd. Det får inte användas som bestraffning eller i avsikt att få en medarbetare att säga upp sig. På en vårdenhet kan det bli aktuellt om det finns någon boende som hyser speciellt agg till medarbetaren eller om arbetsgruppen inte fungerar.
• Varning eller skriftlig varning är ett sätt att markera att arbetsgivaren ser allvarligt på händelser. Upprepade varningar kan vara skäl till uppsägning. Löneavdrag kan finnas som en möjlighet i vissa fall.
• Brott ska alltid polisanmälas.

Saklig grund för uppsägning kan vara personliga förhållanden som olovlig frånvaro, ordervägran, misskötsamhet eller liknande. Detta gäller även misskötsel på grund av drogmissbruk, som att komma till arbetet drogpåverkad eller inte helt återställd. Däremot är sjukdom som regel inte saklig grund. Läkare avgör om drogmissbruk är att betrakta som sjukdom. Om sjukdomen medför att medarbetaren missköter sitt arbete så att hen inte längre utför arbete av någon betydelse kan det ändå finnas saklig grund.

Misskötsamhet kan handla om arbetsvägran, återkommande sen ankomst, olovlig frånvaro, onykterhet i tjänsten, samarbetssvårigheter, dåliga arbetsprestationer, brottsliga handlingar, illojalt handlande exempelvis stödja konkurrerande verksamhet, konsekvenser som följer av sjukdom eller missbruk.

När det gäller sjukdom är det i sig normalt inte skäl för uppsägning. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att anpassa arbetet, ge möjlighet till rehabilitering och att även prova möjlighet till omplacering.

För medarbetare med provanställning så kan anställningen avslutas med kort varsel.

Patientsäkerhetslagen fastställer att om en vårdgivare anser att det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten, så ska detta anmälas snarast till IVO.  

IVO utreder legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vars yrkesutövning kan ifrågasättas utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv eller ur förtroendesynpunkt. Skälen till granskningen kan vara oskicklighet, olämplighet, brottslighet, sjukdom eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger.

Reflektionsfrågor kring arbetsmiljö
Undersköterska:
• Hamnar ni i situationer där ni tvingas till obekväma arbetsställningar?
• Hamnar ni i situationer som är psykiskt påfrestande?
• Har ni ett öppet klimat i din arbetsgrupp?
• Finns det en dialog kring arbetsmiljön på enheten exempelvis vid arbetsplatsträffar?
• Är det balans mellan ansvar och befogenheter?
• Finns det ett tydligt ledarskap som korrigerar brister i arbetsmetoder och verksamheten?
• Har ni bra rutiner som gör att det är ”lätt att göra rätt”?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni regelbundna genomgångar av arbetsmiljön på enheten?
• Har ni gjort riskanalys för arbetsmiljön?
• Har alla medarbetare genomgått utbildning i förflyttningsteknik?
• Hur är den psykiska och psykosociala arbetsmiljön på enheten?
• Har ni ett arbetssätt som uppmärksammar brister i värdegrund och bemötande?
• Har ni en bra dialog kring arbetsmiljöfrågorna?
• Får ni stöd av er ledning när det gäller att utveckla en god arbetsmiljö?
• Är det balans mellan ansvar och befogenheter?
• Har ni bra verktyg för att mäta hur arbetsmiljöarbetet utvecklas över tid?
• Finns det tydligt uttalat vem som har arbetsmiljöansvaret på enheten?
• Har ni en samsyn kring hur olika avvikelser ska hanteras?

Boende och närstående:
• Har medarbetarna på enheten en god arbetsmiljö?
• Är undersköterskorna på din enhet trygga och engagerade?
• Verkar boendet ha en god arbetsmiljö?
• Har du sett företeelser som du upplever som misskötsamhet från någon medarbetare?
• Har du tagit upp det med chefen för verksamheten?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-04 04:00 16 Sjukdom och död
    Konsten att ta hand om ett dödsbo
    Affektionsvärde och faktiskt värde kan skilja sig åtSusanne Lj. Westergren
    info
comments powered by Disqus