Det finns många olika typer av hjälpmedel på ett äldreboende. Det finns personliga hjälpmedel som enbart används av den som fått det förskrivet. Sedan finns det hjälpmedel som mobila lyfthjälpmedel som golvlyftar och sittvågar där verksamheten har för alla som behöver. Utöver det så händer det att det finns traverser inmonterade i en lägenhet som då tillhör verksamheten och används för en boende som alltid behöver lyftas.  

Det här påverkar också hur den boende får möjlighet att ta del av hjälpmedel. Personliga hjälpmedel skrivs ofta ut av arbetsterapeuten. Arbetsterapeuten har också ansvar för att utbilda och instruera undersköterskorna så att de hanterar hjälpmedlen på ett riktigt sätt. I några regioner får den enskilde köpa enklare hjälpmedel själv.  

Hjälpmedel förskrivs för att den boende ska kunna fortsätta klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. När hjälpmedel används är det viktigt att ändå tänka på att arbeta på ett funktionsbevarande sätt. Det innebär att den boendes naturliga rörelsemönster ska bibehållas samtidigt som arbetsbelastningen på medarbetarna minskar.  

Det är vanligt att de som bor på äldreboende har hjälpmedel för att förflytta sig. Alla kanske inte tänker på att även hörapparater och glasögon är viktiga hjälpmedel för den äldre. Om dessa är smutsiga eller utan batteri så gör de inte någon nytta.

De personliga hjälpmedel som används på äldreboende har olika syften:

Personlig medicinsk behandling, till exempel andningshjälpmedel förskrivs av specialistsjukvården, specialmadrasser för att undvika trycksår, blodsockermätare förskrivs på boendet av sjuksköterska eller arbetsterapeut.

Förflyttning, till exempel käppar, rollatorer, gåbord och manuella och eldrivna rullstolar. Förskrivs ofta av arbetsterapeuten eller fysioterapeuten. En del av dem kan också köpas av den boende själv.  

Hjälpmedel för kommunikation och information, till exempel hörapparater, synhjälpmedel. Ordnas inte av äldreboendet men kan ändå behöva skötas om där.

Lokalerna på ett äldreboende är anpassade till boende med funktionsvariationer från början. Vårdsängar ingår oftast i grundutrustningen.  

Arbetstekniska hjälpmedel används för att underlätta för medarbetare. Exempel på produkter som ofta kallas arbetstekniska hjälpmedel är personlyftar, sängar, mobila dusch- och toalettstolar och olika typer av förflyttningshjälpmedel såsom vårdbälte, glidbräda, glidmatta och vridplatta. Arbetsgivaren har ett ansvar att se till att det finns de arbetstekniska hjälpmedel som behövs för att bedriva vården utifrån en god arbetsmiljö. Arbetstagaren är skyldig att använda dem och arbetsgivaren säger så.  

Gränsen mellan vad som är ett individuellt förskrivet hjälpmedel, hjälpmedel i vårdarbetet eller ett arbetstekniskt hjälpmedel varierar i olika regioner.  

Användning av hjälpmedel kräver oftast utbildning. Ofta är det arbetsterapeuten eller fysioterapeuten som utbildar och instruerar kring handhavandet av hjälpmedel. Formellt är arbetsgivaren ansvarig för utbildning kring arbetstekniska hjälpmedel.  

Många hjälpmedel ingår i det som kallas medicinsktekniska produkter (MTP). Dessa behöver kontrolleras och följas upp regelbundet. Verksamheten är skyldig att ha koll på all MTP. Det är därför bra att se till att ha produktblad och rutiner för uppföljningen av MTP.  

Undersköterska: Får ni bra undervisning och instruktioner kring hur olika hjälpmedel ska användas? Fungerar underhållet av hjälpmedlen?  

Chef och legitimerad personal: Har ni trygga rutiner för hantering av hjälpmedel i verksamheten? Fungerar uppföljningen av medicinsktekniska produkter? Får medarbetarna den utbildning de behöver för att kunna hantera hjälpmedel på ett tryggt och säkert sätt?

Närstående: Får de boende de hjälpmedel de behöver för en fungerande vardag?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen