Det är viktigt att vara med och planera sin vardag

Den som slutar vara delaktig i att planera sin vardag riskerar få skador. Den som är institutionsskadad eller hospitaliserad är så van vid livet på institution efter lång tids vård att man har svårt att klara något annat och blir rädd att lämna den skyddade miljön. Likaså kan det göra personen nedstämd, deprimerad eller uppfattas som zombieartad, sitta och gunga. ge ifrån sig läten eller sova hela dagarna.

Bild från Pixabay

Instutitionsskador


Med institutionsskada menar jag i detta fall att personen blir så van vid livet på äldreboendet efter en tids vård att man har svårt att klara något annat och blir rädd att lämna den skyddade miljön.

Det händer något med oss när alla dagar är lika och andra planerar tiden. När maten är serverad, valet av kläder görs av någon annan och dagen mest blir en längtan efter kvällen när man får lägga sig och sova. Det påverkar välbefinnandet. Var uppmärksam för om någon av de boende visar tecken på institutionsskada. Därigenom går det att förebygga onödigt lidande.

Många som flyttar in på vårdboenden slutar planera sin tid. Den som är hospitaliserad har fått så pass mycket stöd att den inte klarar sig själv då eget ansvar krävs. Genom att andra styr över tiden blir personen handlingsförlamad eller ångestladdad inför nödvändiga val. Effekten är något som är välkänt från psykiatrisk långtidsvård, men blir densamma inom andra vårdinstitutioner där personalen styr planeringen.

Symtom på understimulering kan likna de som uppstår vid utbrändhet. Likaså kan det göra personen nedstämd, deprimerad eller uppfattas som zombieartad, sitta och gunga eller sova hela dagarna. Dessvärre finns det lite skrivet om institutionsskador.
Det är lätt att hamna i en situation där tidshorisonten är nästa måltid eller att gå och lägga sig i sängen. Att inte längre veta vilken dag det är kan bidra till förvirring och till att personen uppfattas som dement trots att det handlar om depression. Bristfällig demensutredning kan medföra att personer felaktigt placeras på demensboende.

När en människa slutar vara delaktig i planeringen av sitt eget liv kan flera negativa konsekvenser uppstå som påverkar deras fysiska och psykiska välbefinnande samt deras livskvalitet.

Här är några av de potentiella effekterna:


Förlust av kontroll: En av de mest påtagliga konsekvenserna är att personen kan känna en förlust av kontroll över sitt eget liv. De kan känna att deras önskemål och behov inte längre tas på allvar, vilket kan leda till frustration och en känsla av hjälplöshet.

Minskad självkänsla och självförtroende: När en person inte längre är delaktig i planeringen och besluten om sitt eget liv kan det påverka deras självkänsla och självförtroende negativt. De kan börja tvivla på sin egen förmåga och värde.

Ökad stress och ångest: Känslan av att inte ha kontroll över sitt liv och dess beslut kan leda till ökad stress och ångest. Personens oro över framtiden och vad som kommer att hända kan bli överväldigande.

Passivitet och apati: När en person inte längre är involverad i planeringen av sitt liv kan de bli passiva och apatiska. De kan sluta delta i aktiviteter och tappa intresset för saker som en gång gav dem glädje och mening.

Förlust av mening: En känsla av mening och syfte i livet är viktigt för välbefinnandet. När en person inte längre är delaktig i planeringen av sitt liv kan de känna att deras liv saknar mening och att de bara följer andras beslut.

Fysisk och kognitiv nedgång: Brist på delaktighet och stimulans kan påverka både fysisk och kognitiv hälsa negativt. Personer kan bli mindre aktiva och uppleva en försämring av sina mentala förmågor.

Social isolering: När en person inte längre är involverad i planeringen av sina aktiviteter och sociala interaktioner kan de riskera att bli socialt isolerade. Detta kan leda till ensamhet och depression.

För att främja en persons välbefinnande är det viktigt att uppmuntra och stödja deras delaktighet i beslut som rör deras eget liv. Det innebär att lyssna på deras önskemål och behov, inkludera dem i planeringsprocessen och respektera deras autonomi. Att ge möjligheter till val och kontroll kan bidra till att återställa en känsla av mening och välbefinnande för den individ som har slutat vara delaktig i planeringen av sitt eget liv.

Risker med att enbart följa institutionens rutiner


1. Bristande delaktighet: När äldre människor inte längre är delaktiga i planeringen av sin vardag kan de känna sig passiva och sakna en känsla av kontroll över sina liv. Detta kan leda till en känsla av meningslöshet och förlust av självständighet.
2. Minskad stimulans: Om de äldre enbart följer institutionens rutiner kan de gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter som intresserar dem och ger mental och känslomässig stimulans. Detta kan påverka deras kognitiva och emotionella välmående negativt.
3. Förlust av identitet: Att sluta planera sin vardag kan också leda till en förlust av individuell identitet och självuttryck. De äldre kan känna att de blir reducerade till sina vårdbehov och mister sin personliga integritet.
4. Risk för isolering: Om de äldre inte aktivt planerar sina dagar och deltar i sociala aktiviteter kan de hamna i en isolerad situation. Social isolering kan ha allvarliga negativa effekter på hälsan och välbefinnandet.

Vikten av att fortsätta planera sin vardag:


1. Bibehållen självständighet: Genom att vara delaktig i planeringen av sin vardag kan äldre människor fortsätta att uppleva en känsla av självständighet och kontroll över sina liv. Detta främjar en känsla av värdighet och autonomi.
2. Mental och emotionell stimulans: Att planera aktiviteter som intresserar de äldre och utmanar deras mentala och emotionella förmågor är avgörande för att bevara kognitiv hälsa och välbefinnande.
3. Social interaktion: Genom att aktivt delta i planeringen av aktiviteter och rutiner kan de äldre också främja social interaktion och bygga relationer med andra boende och personal.
4. Bibehållen identitet: Att planera sin vardag baserat på personliga intressen och preferenser hjälper de äldre att bevara sin individuella identitet och självuttryck.
5. Förbättrad livskvalitet: En aktiv och engagerad vardag kan leda till en förbättrad livskvalitet för de äldre. De kan känna att de fortfarande har mycket att se fram emot och uppleva i livet.

Det är viktigt att äldre människor på äldreboenden uppmuntras och stöds i att fortsätta planera sin vardag och vara delaktiga i beslutsprocessen om sina dagliga rutiner. Detta främjar deras välbefinnande.

Reflektionsfrågor - institutionsskador
Undersköterska  och vårdbiträde:
-Finns det boende som visar tecken på understimulering.
- Hur arbetar ni för att göra dem delaktiga i verksamheten på äldreboendet?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Ser ni boende som visar tecken på understimulering?
- Finns det åtgärder du utifrån din profession kan vidta för att minska risken för institutionsskador?
- Vad kan ni göra som team för att förebygga att boende får institutionsskador?

Boende och närstående:
- Ser ni tecken på att boende på äldreboendet börjar få instutitionsskador av den typ som beskrivs ovan?
- Vad kan ni göra själva för att behålla initiativet över att planera er vardag?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård - varje dag

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-06-17 04:00 12 Personlig omvårdnad, 05 Planering, 13 Hygien
    Hur känslan av att få känna sig fin påverkar välbefinnandet på äldreboende
    Bild: Pixabay
    info
  • 2024-06-16 04:00 13 Hygien
    Så upptäcker du smittspridning snabbt och implementerar effektiv kohortvård på äldreboendet
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-15 04:33 14 Läkemedelshantering
    Har ni många läkemedelsavvikelser?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-13 04:00 04 Bemötande, 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 05 Planering
    Så planerar omsorgspersonal meningsfull egen tid för boende på äldreboendet
    Foto - Frugan - Mostphotos
    info
  • 2024-06-10 04:00 09 Mat och måltid
    Så ger balansen mellan mat, motion och medicin livskvalitet vid diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-03 04:00 03 Ledarskap, 18 Arbetsmiljö och utveckling, 08 Förebyggande o lokaler
    Sammanhanget mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet på äldreboendet - Hur en god arbetsmiljö främjar patientsäkerheten
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev