Vad är en kvarliggande kateter?

En kvarliggande kateter är en tunn, mjuk slang som ligger kvar i urinblåsan under en längre tid. Den hålls på plats med en liten vätskefylld ballong i urinblåsan. Det finns två vanliga typer:
• KAD (kateter via urinröret) Katetern förs in genom urinröret till urinblåsan.
• Suprapubisk kateter - Katetern förs in genom huden på nedre delen av magen direkt in i urinblåsan.

Katetern kopplas vanligtvis till urinuppsamlingspåse (benpåse eller nattpåse) eller en kateterventil som öppnas när urinblåsan ska tömmas.

Grundprinciper vid hantering av kateterpåse

Den viktigaste regeln är att katetersystemet ska hållas så slutet och rent som möjligt. Varje gång systemet öppnas ökar risken för bakterier och urinvägsinfektion.
Vanligtvis gäller:
• Kateterpåsen byts cirka en gång per vecka eller enligt ordination.
• Påsen töms vid behov eller när den är ungefär halv till två tredjedelar full.
• Som omsorgspersonal är det bra att dokumentera när påsen bytts och ungefär hur stor mängd som kommit. Detta för att tidigt upptäcka om det blir stopp i katetern.
• Katetern byts normalt av sjuksköterska var 2–3 månad.

Förberedelser och hygien

God hygien är avgörande för att minska risken för infektioner. Innan du hanterar katetern eller kateterpåsen:
• Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten.
• Använd gärna plastförkläde vid omvårdnad.
• Förbered en ren arbetsyta.
• Ha allt material inom räckhåll.
• Som omsorgspersonal, använd handskar när du riskerar komma i kontakt med kroppsvätskor.

Det är också viktigt att:
• Undvika att röra kopplingar eller öppningar med fingrarna.
• Se till att kranen på den nya påsen är stängd innan den kopplas på.

Så byter du kateterpåse

Vid byte av kateterpåse är det viktigt att arbeta lugnt och hygieniskt.
Förbered material
• Ny kateterpåse
• Hygienunderlägg eller papper
• Eventuellt plastförkläde
• Tvätta händerna

Borttagande av påse
• Töm urinen i toaletten innan påsen kopplas bort (om inte patienten är sängliggande e.d.)
• Håll i kateterslangen.
• Koppla bort påsen med en försiktig vridande rörelse.
• Undvik att röra öppningarna.

Koppla på den nya påsen
• Sätt fast den nya påsen ordentligt.
• Kontrollera att kopplingen sitter tätt.
• Tvätta händerna igen

Den gamla påsen kastas i hushållssoporna

Placering och fixering av kateterpåsen

Hur kateterpåsen placeras påverkar både funktion och komfort. Påsen ska alltid sitta lägre än urinblåsan. Detta gör att urinen kan rinna fritt och förhindrar att urin rinner tillbaka mot blåsan. Undvik att påsen ligger på golvet. Det minskar risken för bakterier.
Fäst påsen ordentligt.

En benpåse ska fästas med:
• benband
• särskild fixeringsstrumpa

Detta förhindrar drag i katetern och minskar risken för skador i urinröret.

Undvik knickar och öglor. Kateterslangen ska ligga fritt och inte vara vikt, klämd eller sträckt.

Nattpåse

En del använder en större nattpåse när de sover. Den kopplas till katetern eller benpåsens kran.

Fördelar:
• man behöver inte tömma påsen under natten
• bättre sömn
• mindre risk för överfylld påse

Nattpåsen ska hänga på exempelvis sängkanten – inte ligga på golvet.

Hygien och daglig skötsel

Daglig hygien minskar risken för infektioner.
• Tvätta underlivet dagligen med mild tvål och vatten.
• Tvätta händer före och efter hantering av kateter och påse. Använd handskar.
• Tvätta den del av kateterslangen som ligger nära urinröret.

För män
• Dra tillbaka förhuden.
• Tvätta ollonet.
• Torka torrt och dra tillbaka förhuden.

För kvinnor
• Håll isär blygdläpparna.
• Tvätta runt urinrörsöppningen.

Att göra katetern mer bekväm

Att leva med kateter kan kännas ovant i början. Små justeringar kan göra stor skillnad för komforten.
• Använd stadiga underkläder som håller påsen på plats.
• Alternativt lösare kläder om tryck upplevs obehagligt.
• Kontrollera att slangen inte drar eller skaver.
• Fäst katetern mot huden för att minska drag.

För män rekommenderas ofta att:
• vika upp penis mot magen
• fixera katetern med tejp
Det minskar risken för skador i urinröret.

Vätska och förebyggande av stopp

Det är viktigt att urinen får ett bra flöde genom katetern. Rekommendationen är ofta att dricka cirka 1,5–2 liter per dygn, om inget annat ordinerats.

Det kan:
• minska risken för stopp i katetern
• späda ut urinen
• hjälpa till att skölja igenom systemet.

Personer med hjärt- eller njursjukdom bör följa sin läkares råd om vätskeintag.

Vanliga problem för kateterbärare

Läckage kan bero på
• att kopplingen inte sitter ordentligt
• att katetern är vikt
• blåskramper
• stopp i katetern

Tecken på stopp i katetern
• ingen urin i påsen
• smärta eller tryck i nedre magen

Symtom på urinvägsinfektion
• feber
• frossa
• grumlig eller illaluktande urin
• smärta

När ska man kontakta vården?
Kontakta sjuksköterska eller sjukvårdsrådgivning:
• det inte kommer urin i påsen
• urinen blir kraftigt blodig
• det läcker mycket urin vid sidan av katetern
• du får feber, smärta eller frossa
• katetern har glidit ut

Vid kraftiga symtom bör vården kontaktas akut.

Vad får man inte göra utan legitimation eller delegering?
Vissa moment får endast utföras av legitimerad personal eller efter delegering. Det gäller till exempel:
• sätta in kateter
• ta bort kateter
• spola kateter
• byta kateter
• medicinsk bedömning av kateterproblem

Omsorgspersonal utan delegering får vanligtvis:
• tömma kateterpåse
• byta kateterpåse enligt instruktion
• observera och rapportera avvikelser
• hjälpa till med hygien och fixering

Det är viktigt att alltid följa lokala rutiner och ordinationer från ansvarig sjuksköterska.

Sammanfattning

God skötsel av kateter och kateterpåse handlar främst om tre saker:
• Hygien, tvätta händerna, använd handskar och håll kopplingarna rena.
• Påsen ska alltid sitta lägre än urinblåsan och slangen får inte vara vikt.

Observation
Var uppmärksam på förändringar som stopp, läckage, feber eller smärta. Med rätt hantering kan många komplikationer förebyggas och personen med kateter få en tryggare och mer bekväm vardag.

Reflektionsfrågor – katetervård

Undersköterska och vårdbiträde
• Hur kan vi i vårt dagliga arbete säkerställa god hygien och korrekt hantering av kateterpåse för att minska risken för infektioner hos den boende?
• Vad kan vi göra för att upptäcka tidiga tecken på problem med katetern och hur säkerställer vi att information snabbt når sjuksköterskan?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
• Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för att omsorgspersonalen ska kunna arbeta säkert och följa rutiner kring kateterhantering?
• Hur kan vi arbeta personcentrerat för att öka komfort, självständighet och livskvalitet hos personer som lever med kateter?

Boende och närstående
• Vad är viktigt för dig för att känna dig trygg och bekväm i vardagen när du har kateter eller hjälper någon som har det?
• Vilken information eller vilket stöd skulle hjälpa dig att bättre förstå hur katetern och kateterpåsen ska skötas?

Läs mer om inkontinens
Läs mer om urinvägsinfektioner
Läs mer om mage och tarm
Läs mer om trög mage
Läs mer om provtagning
Läs mer om smärta
Läs mer om handhygien

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag