Lukt

Människor avger lukt, alltifrån behaglig doft till obehagliga odörer. För att inte det ska lukta urin eller instängt så måste det finnas rutiner som följs. Städningen behöver vara av god kvalitet, tvätten skötas i tid och sopor måste lämnas i väg. Likaså får ofta de boende hjälp med personlig hygien. Lukt kan vara en indikator på hur väl en enhet fungerar.

Att skapa en trivsam och luktfri miljö på äldreboenden är avgörande för både de boendes och personalens välbefinnande. Obehagliga lukter kan påverka livskvaliteten negativt och skapa en mindre välkomnande atmosfär. Därför är det viktigt att ta itu med dessa utmaningar på ett effektivt sätt. I denna artikel utforskar vi olika metoder för att förebygga obehagliga lukter på äldreboenden.

En god vän berättade om att hennes svärfar inte hade mått bra. Han var ofta nedstämd och avdelningen luktade kiss. Hon tänkte att det är så många som kissar ner sig så det är inte konstigt. En dag när hon kom till boendet så var svärfadern piggare, nyrakad, välvårdad och urindoften var borta. Det visade sig att det hade börjat en ny undersköterska som blivit kontaktperson för svärfadern. Nya medarbetare kan skapa ny dynamik i arbetslaget.

Ett boende kan aldrig vara helt luktfritt. Doft av mat och kaffe kan bidra till aptit och trivsel. Äldre människor kan ha problem med inkontinens och det kan därför tillfälligt lukta av urin eller avföring. Regelbundna toalettbesök och stöd med personlig hygien minskar risken för obehaglig lukt. Ingen ska tvingas bo där det sticker i näsan av odörer.

Regelbunden städning och vädring
En av de mest grundläggande åtgärderna för att förebygga dåliga lukter är regelbunden och noggrann städning. Detta inkluderar rengöring av golv, badrum och gemensamma utrymmen. Dessutom är det viktigt att säkerställa luftcirkulation i alla rum för att minska risken för stillastående luft som kan bidra till dålig lukt.

Användning av luktabsorberare och luftrenare
Luktabsorberare kan placeras strategiskt runt om på äldreboendet för att neutralisera oönskade dofter. Luftrenare med HEPA-filter kan också vara effektiva för att filtrera bort partiklar och lukter från luften, vilket skapar en fräschare inomhusmiljö.

Personlig Hygien och tvätthantering
En hög standard på personlig hygien är avgörande, särskilt på platser där många människor lever tätt ihop. Regelbundna bad och byten av kläder hjälper till att hålla dåliga lukter borta. Även effektiv hantering och tvätt av kläder och sängkläder spelar en stor roll i att upprätthålla en fräsch miljö. Försök hitta sätt att nå fram till boende som är ovilliga att byta kläder och sköta hygienen. Vid behov ta in handledning för att hitta sätt att nå fram.

Förebyggande åtgärder mot inkontinensrelaterade lukter
Inkontinens kan vara en källa till obehagliga lukter. Genom att använda högkvalitativa inkontinensprodukter och se till att de byts regelbundet kan man minska risken för läckage och därmed associerade lukter. Utbildning av personalen om korrekt hantering och vård är också avgörande.

Att förebygga obehagliga lukter på äldreboenden kräver ett mångfacetterat tillvägagångssätt som inkluderar regelbunden städning, god ventilation, användning av luktabsorberare och luftrenare, upprätthållande av personlig hygien samt effektiva åtgärder mot inkontinensrelaterade lukter. Genom att arbeta strategiskt kan äldreboenden skapa en mer välkomnande och trivsam miljö för både de boende och personalen.

Varuförsörjning

Ett äldreboende har behov av många varor och tjänster för att fungera. Bra rutiner sparar både pengar och miljö och minskar risken att produkter kastas. Omläggningsmaterial, skyddsutrustning, läkemedel och livsmedel har begränsad hållbarhet. Bra rutiner för beställning minskar risken att slösa med resurserna.  
Viss skyddsutrustning måste alltid måste finnas i lager eller kunna beställas med kort varsel. Munskydd, visir, skyddskläder som täcker armarna är exempel.  

Inom industrin tillämpas ”just-in-time” för varuförsörjning. De vill inte ligga ha stora lager då det kostar i såväl yta som att det binder upp kapital för verksamheten. Att ha bra leverantörer är mycket värt.  

Vid ett tillfälle lyckades inte medarbetarna få hem sondmat och en av de boende riskerade bli utan. Verksamhetschefen ringde tre samtal och fick leverans från tre olika leverantörer nästa dag. Ofta handlar det enbart om engagemang. Nu ska äldreboenden ha längre framförhållning så att de boende inte drabbas.

Ett område där det ofta finns alldeles för mycket utrustning är omläggningsmaterial katetrar med mera. Det är vanligt att boenden får kassera för att bäst före dag gått ut. Verksamheter med en tydlig instruktion för vilket material som ska finnas i lager och vid vilken tidpunkt det ska beställas spar både pengar och miljö. Tvål, handsprit, handskar, pappershanddukar, toalettpapper, hushållspapper, rengöringsmedel, diskmedel och liknande produkter är ytterligare varugrupper som köps hem. Förvaring av såväl kemikalier som omläggningsmaterial är kräver eftertanke. Omläggningsmaterial ska förvaras torrt och dammfritt. Många kemikalier bör definitivt hållas inlåsta. Produktbladet ger vägledning om vilka.

En svaghet är ofta leveranserna av läkemedel. Vem tar emot och signerar leveransen så att de inte blir stående i en korridor. Läkemedelsleveranser till äldreboenden är ofta stöldbegärliga. Att ha trygga rutiner där läkemedlen blir inlåsta i läkemedelsrummet är av stor vikt.  

Livsmedel är ett annat område där stora inköp görs. Många livsmedel har begränsad hållbarhet och det gäller att inte beställa hem mer än vad som går åt. Det handlar om att välja vilka livsmedel som ska erbjudas. Boendet kan ha krav på att handla ekologiska produkter för en viss andel av inköpen. Många gånger finns det önskemål från de boende om något särskilt livsmedel.  

Det är vanligt att äldreboenden köper färdiglagad mat. Hanteringen av mat är en sårbar kedja. När det gäller varmhållen mat så ska den inte hållas varm längre än en timma. Det gäller från det den levereras från köket tills den serveras. När det gäller kyld mat så gäller det att den hålls i kylskåpstemperatur under hela transporten och i förvaringen på äldreboendet tills den värms upp. Det krävs att verksamheten har full spårbarhet när det gäller förvaringen, för den skull någon skulle bli matförgiftad.  

Inkontinenshjälpmedel finns emellanåt i övermåttan med flera månaders förbrukning i lager av skydd som ingen längre använder. Det gör att det blir svårt att hitta det man ska ha i förrådet.  Inkontinenshjälpmedel är individuellt utprovade och ska hanteras som det.

Äldreboenden har ofta personer som är beställningsansvariga för olika varutyper. Det kan vara bra att samla alla dessa till ett inköpsråd för att diskutera vad som är lagom framförhållning när det gäller olika produkttyper. De kan då ge varandra tips och idéer om hur de arbetar med beställningar. Med kunskap blir varuförsörjningen säkrare och risken för överbeställningar minskar.

Gå igenom vilka leverantörer ni har och vad det kostar. Det kan finnas leverantörer som fakturerar för varor och tjänster som inte är till nytta för verksamheten. Det kan gå att köpa produkter billigare någon annanstans.  Här är många äldreboenden bundna av upphandlingar som begränsar möjligheterna.

Allt fler människor och verksamheter sorterar och återvinner avfall. Det är inte okomplicerat på ett äldreboende, men många försöker och hittar ändå sätt att återvinna en hel del förpackningar och annat. Ett område som är speciellt är hanteringen av riskavfall. Det måste finnas trygga rutiner för hanteringen av kasserade läkemedel och när det gäller stickande och skärande avfall.

Avfall

Vi har arbetat för att nå de globala miljömålen som ska uppnås innan 2030 i flera år nu. EU diskuterar om inte kraven ska skärpas än mer för att rädda vår planet. Äldreboenden kan bidra till att hållbarhetsmålen uppnås.

Det är stora mängder varor som köps in till ett äldreboende. Volymmässigt så tar inkontinensskydd, tvättlappar, handskar och övrig skyddsutrustning stort utrymme. Verksamheten köper in stora mängder rengöringsmedel, handsprit, tvål, tvättmedel och ytdesinfektion. Livsmedel är ett annat omfattande område.

Därutöver köps lampor, batterier, köksmaskiner och annan elektronik. Det levereras i förpackningar av kartong, glas, plast eller metall. Tidningar och annat pappersavfall från de boende och verksamheten förekommer också. Det finns en del riskavfall såsom läkemedelsrester och stickande skärande.

Det finns äldreboenden som kommit långt när det gäller att arbeta med sortering av avfall. Det finns äldreboenden där medarbetarna trots att de är duktiga att sortera hemma tvingas kasta sopor osorterat på äldreboendet.

Det handlar också om vad som köps in och hur det används för att förlänga hållbarheten så mycket som möjligt. Här kan det handla om att påverka upphandling och att vara rädd om det som finns. Det finns ofta det hinder i lokalernas utformning. Men för den som är kreativ finns det många gånger lågt hängande frukter där återvinning eller andra åtgärder som bidrar till en mer hållbar värld skulle kunna genomföras utan allt för omfattande insatser.

Miljöpåverkan

Ofta när vi pratar om miljö så tänker vi på den fysiska miljön. I det här avsnittet så avser vi den klimatpåverkan som ett äldreboende genererar.
Så klart finns det många faktorer som kan ha en negativ påverkan på miljön men det finns faktorer som går att påverka. En stor mängd engångsprodukter används och mängden avfall är relativt stor. Många gånger är verksamheten beroende av vad som levereras till verksamheten utifrån centrala upphandlingar och det är inte alltid det finns tydliga miljökrav i dessa upphandlingar. Läkemedel är exempelvis inte miljömärkta.

Många verksamheter strävar efter att bli klimatneutrala, men det saknas nödvändiga produkter för att ett äldreboende idag ska kunna vara klimatneutralt. Det finns så vitt jag känner till inte inkontinensskydd som kan återanvändas. De boende har rätt till behaglig värme och en belysning som minskar fallrisk. Belysningen kan också regleras för att främja en naturlig dygnsrytm.

Livsmedel kommer alltmer i fokus när det gäller miljöpåverkan. Ekologiskt och närproducerat är begrepp som ofta förekommer. Köttproduktion kan ha miljöpåverkan och många menar att vi måste äta mindre kött. Förutsättningarna att påverka val av livsmedel är olika på olika äldreboenden, men de flesta kan göra något.

Vid en första anblick är det lätt att fastna i svårigheter och hinder men om man tar sig tid och funderar lite så kan man komma på ganska många små förändringar som går att göra utan att det egentligen påverkar det dagliga arbetet eller inköpen så speciellt mycket. Det kan kännas svårt att hitta konkreta fakta och skriftligt material om äldrevårdens miljöpåverkan. Men det finns många som arbetar med utveckling av dessa frågor så som exempelvis har Göteborgsstad tagit fram en enkel fyrasidig skrift – Förebygg avfall på äldreboendet.

Exempel på åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan

• Undvik onödig läkemedelsförskrivning genom exempelvis provförpackningar.
• Arbeta med komplement till läkemedelshantering för att begränsa de boendes behov av läkemedel.
• Inför toalettpassning och andra åtgärder för att minska åtgången av inkontinenshjälpmedel. Undvik att använda inkontinensskydd – ”för säkerhets skull”.
• Byt ut engångsunderlakan mot tvättbara flergångsalternativ.
• Utbilda personal/ha tydligare instruktioner om när handskar ska/inte ska användas.
• Använd tvättbar flergångshaklapp.
• Köp in miljömärkta rengöringsmedel/kemikalier miljöpåverkan och dosera enligt anvisning .
• Se över beställningsrutiner så att verksamheten inte har lager för flera år framåt och/eller har fel produkter i lager.
• Se över konsumtionsmönster, exempelvis använder man mer papper än nödvändigt eller brygger ni kaffe som aldrig dricks upp…
• Genom att följa upp vad som kastas i verksamheten går det att hitta annan ”onödig” konsumtion.  Inventera vad som kastas i verksamheten. Finns det onödig konsumtion? Hur mycket kaffe hälls ut?
• Sortera det avfall som går att sortera så som förpackningar, plast, glas och papper.
• Ta hand om mat som blir över på ett tryggt sätt. Återkoppla brister när det gäller matleveranser till leverantören.
• Se över de som inte orkar äta fullstora portioner har nytta av specialkost istället, så att mat inte kastas.
• Släck lampor i utrymmen som inte används (går det att ha automatisk styrning av lyset, installera sensorer som släcker när någon inte är i rummet)
• Använd lågenergilampor
• Vårda utrustning så att behovet av nyanskaffning minskar - Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår.

Sätt upp mål och jämför och mät skillnader, så som mindre åtgång av papper, kaffe inkontinensskydd osv. när ni gör förändringar. När ni ser skillnaderna kan ni göra något trevligt tillsammans för de pengar ni lyckas spara genom miljöarbetet.
 

Klädvård

Klädvård är en del av arbetsuppgifterna på många äldreboenden. Det gäller att medarbetarna har kunskaper om klädvård och såväl som tvättmaskiner och torktumlare. Ingen vill få kläder som krymps, färgas eller förstörs på annat sätt. Inte heller att kläder förväxlas och hamnar hos fel boende. Trygga tvättrutiner sparar tid för verksamheten och irritation för de närstående.  

En närstående till en boende var förtvivlad. Vid flera tillfällen hade relativt nyköpta kläder blivit förstörda i tvätten, trots att hon vinnlagt sig om att köpa kläder med enkla skötselråd. Hon upplevde att chefen inte tog hennes klagomål på allvar. Jag rådde henne att ta kontakt med chefen för kommunens biståndsenhet. Efter det fick hon ersättning, men närstående ska inte tvingas klaga till högre instans.

När det tvättas mycket och ofta, så sker misstag förr eller senare. Problem uppstår om det är någon medarbetare som gång på gång begår samma misstag. Kläder tvättas för varmt eller torkas i torktumlare och krymper eller blir missformade. Om en boende drabbas många gånger och verksamheten inte bemöter synpunkter och klagomål på ett bra sätt så påverkas tilliten till äldreboendet.

Många av de boende har små ekonomiska marginaler. Det är inte rimligt att de ska stå för kostnaden för nyanskaffning av kläder som medarbetare förstört. Inte heller behöva gå i tilltufsade kläder.

Logistiken för tvätt av den enskildes kläder är ofta inte enkel. Det finns visserligen en del moderna boenden där den enskilde har sin egen tvättmaskin i sin lägenhet. Det minskar risken att kläder sorteras fel, men när kläder tvättas vid fel temperatur riskerar de ändå att skadas. Likaså kan torktumlare ställa till att kläderna missformats eller slitits onödigt fort.

Det händer att tvättmaskinen inte sköljer tillräckligt bra. Då finns det tvättmedel kvar i tyget och för en äldre person med skör hud kan det innebära att hudskador uppstår.
Privata kläder tvättas ofta i högst 40 grader. Det kan innebära att inte alla bakterier dör. För att kläder inte ska försvinna ska de vara namnmärkta. Likaså minskar risken för skador på kläderna om den boende väljer att köpa kläder som tål tvätt i 60 grader. Samtidigt vill vi alla få bära kläder vi trivs i. Verksamheten måste ha rutiner för att minst varannan maskin som körs ska köra i 60 grader så att inte överlevande bakterier sprids mellan de boende. Se till att alla som använder tvättmaskinen har rätt kunskaper.

Tips angående klädvård i korthet

• Använd lagom mycket tvättmedel. Läs på tvättmedelsförpackningen för att dosera rätt.
• Tänk på att alltid följa plaggets tvättråd, det gäller både när du ska tvätta och torka kläderna. Vid osäkerhet tvätta de boendes kläder i 30 grader. Det minskar risken för att kläder färgar av sig. Observera gäller ej kläder som är märkta att de ska tvättas för hand eller inte tvättas i vatten!
• Varannan maskin bör tvättas vid minst 60 grader med exempelvis lakan, handdukar och underkläder som tål 60 grader för att inte resistenta bakterier ska spridas mellan de boende via tvättmaskinen.
• Ha rutiner för att hålla isär de boendes tvätt, så att de inte hamnar hos fel person.
• Töm maskinen direkt efter att den är klar. Var försiktig med användning av torktumlare på de boendes kläder.

Reflektion – lukt, miljö och varuförsörjning
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad kan ni göra för att det ska lukta behagligt?
• Tar ni hand om tvätt och avfall innan det luktar?
• Hur arbetar ni med de boende som det är svårt att få hjälpa med hygienen?
• Finns det några enkla åtgärder som ni skulle kunna göra för att minska äldreboendets miljöpåverkan?
• Fungerar rutinerna för inköp och lagerhållning bra?
• Vad kan ni göra för att minska äldreboendets miljö- och miljöpåverkan?
• Hur skulle du vilja arbeta långsiktigt för att förbättra ert miljöarbete?
• Har ni bra rutiner för tvätthanteringen?
• Har alla som tvättar rätt kunskaper?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad kan ni göra för att se till att det finns rutiner som bidrar till en god luktmiljö?
• Hur hanterar ni situationer där ni upplever obehaglig lukt på arbetsplatsen?
• Har ni någon strategisk plan för att utveckla miljöarbetet och minska äldreboendets miljöpåverkan?
• Har ni gjort någon inventering av hur äldreboendets miljöpåverkan ser ut?
• Vet ni vilka kemikalier som finns i verksamheten?
• Finns det åtgång på de produkter som finns i förråden?
• Finns det leverantörer som kostar onödigt mycket?
• Har ni avtal med tjänsteleverantörer som frisör, riskavfallshantering och fotvård?  
• Finns det annat som går att göra för att minska äldreboendets miljö- och miljöpåverkan?
• Vad gör ni för att kolla upp att tvättrutinerna fungerar?
• Får den enskilde ersättning i de fall tvätten misslyckas och förstör någons kläder?

Boende och närstående:
• Doftar det gott?
• Finns det möjlighet att sortera avfall för den boende som önskar?
• Är du nöjd med de varor och tjänster som verksamheten köper in?  
• Ser ni andra möjligheter att minska äldreboendets miljö- och miljöpåverkan?
• Fungerar klädvården bra?

Erland Olsson
Medicinsk ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag