Att mata en annan människa är inte helt lätt.

Många boende har behov av att få hjälp med mat och måltider. Att mata en annan människa är inte lätt.

Hjälpmedel i samband med måltid
Sittställningen påverkar förmågan att äta och få i sig näring. Arbetsterapeuten har värdefull kunskap som kan göra stor skillnad för den boendes möjligheter att äta själv eller få en behaglig måltid. Arbetsterapeuten instruerar om den boendes sittställning i rullstolen eller i sängen. Att bli matad halvliggandes eller med ihopsjunken sittställning är ingen behaglig upplevelse och kan leda till att mat eller dryck hamnar i lungorna.

Muggar, tallrikar och bestick kan vara specialutformade för den boendes behov för att fungera väl i samband med måltid. Det finns andra hjälpmedel som kan bidra till självständighet exempelvis speciella smörgåsplattor så att den som enbart kan använda en hand ändå kan bre sin egen smörgås.

Att mata någon annan
Det händer att äldre människor tappar förmågan att äta på egen hand. Sväljsvårigheter är en naturlig del av demenssjukdomens förlopp. Stroke och andra händelser kan påverka sväljförmågan liksom förmågan att föra besticken till munnen.

Att mata en annan människa är en svår uppgift. Genom att ta det i lagom takt bidrar vi till en angenäm måltid och en bra smakupplevelse. Det finns risk att den som bli matad sätter i vrångstrupen eller inte får i sig tillräckligt med näring för att den som matar saknar rätt hjälpmedel, inte är lyhörd eller har ont om tid.

Det krävs baskunskaper för att mata en människa som kanske har sväljsvårigheter. Personal som ska mata en boende måste ge personen tid för hinna tugga och svälja rätt samt hinna andas. Den som matar ska ha gott om tid för att kunna utföra en säker matning. En övning för personalen, som kan vara bra, är att bli matad av en kollega.

Alla och inte bara personer med sväljsvårigheter ska sitta upprätt när de äter så att de inte sväljer fel. Munhälsan har stor betydelse för förmågan att tugga och svälja. Tänderna måste skötas dagligen morgon och kväll. Se till att eventuell tandprotes sitter i. Det kan vara så att den som blir matad inte vill sitta tillsammans med övriga under måltiden. Var lyhörd för den boendes önskemål.

Förberedelser inför matning:
• Tvätta händerna (undvik obehagliga lukter från dina händer som stör matupplevelsen, liksom smittämnen)
• Sitt ergonomiskt och bekvämt (viktigt för din kropp och för kontakten med den du matar)
• Sätt den som ska matas bra och använd ordinerade hjälpmedel (minskar risk för felsväljning och bidrar till förbättrad måltid)
• Uppmuntra och stötta den som ska äta (din personliga åsikt om maten ska inte påverka den som ska äta)
• Mata i lagom takt och ge lämplig tugg storlek (den som blir matad ska inte känna sig stressad)
• Prata inte med mat i munnen (om den som matas har mat i munnen och pratar samtidigt ökar risken för felsväljning)

Man kan tycka att medarbetare borde förstå, men tyvärr händer det att matningen sker på ett oproffsigt sätt. Det är inte särskilt angenämt om mat kladdar eller hamnar i ansiktet. Vill du veta mer om matning, se vårdhandboken.

Sondmatning
Många närstående ställs inför frågan om vården ska sätta in sond. När någon av olika skäl inte kan äta kan sjukvården sätta in en sond. Ofta handlar det om sväljsvårigheter till följd av sjukdom. Sond kan sättas antingen genom en slang genom näsan (nasogastrisk sond) för tillfälligt bruk eller via en sond eller knapp som opereras in genom bukväggen(PEG-sond) som kan användas under en längre period.

Sondmatning kräver en hel del rutiner. Det finns bra instruktioner i vårdhandboken. Olika sonder ställer olika krav som det är nödvändigt att känna till exempelvis om läkemedel ska tillföras via sonden. Följ ordinationen så att den boende får rätt mängd och av rätt sort så att näringstillförseln stämmer med behovet av näring.

Ibland är det sjuksköterskorna som ger sondmat, men det delegeras ofta till erfarna undersköterskor. Att korrekt tillföra näring och läkemedel vid sondmatning kräver kompetenta medarbetare. Ibland kan den boende ordineras sondmat nattetid. Innan varje tillförsel av näring/medicin ska sondläge kontrolleras och bedömas att den ligger rätt.

Den som sondmatar ska kontrollera att personen sitter upprätt eller har höjd huvudända i sängen för att minimera komplikationer. Likaså veta hur mediciner ska hanteras så att det inte blir stopp i sonden samt kunna förutse och ha kompetens att bedöma när komplikationer uppstår.

Övre magmunnen sluter ofta inte helt tätt. Om sondmaten går bakvägen upp genom matstrupen (reflux) kan det innebära att den boende sätter i halsen (aspiration av sondmat). Det kan då innebära att sondmaten kommer ner i lungorna vilket kan ge hostattacker och i värsta fall lungiflamation.
Medvetandesänkta boende, sängbundna boende utan normal sväljreflex och boende med tendens till ventrikelretention ska därför övervakas extra noga.

För den som får sondmat ökar risken för att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas. Munvård skall utföras flera gånger per dygn. Extra noggrann handhygien då risken för smittspridning är stor.

Människor med sond kan ändå ha viss sväljförmåga. Att få mat genom sond ger inte samma matglädje. För att delvis kompensera kan den boende få små smakportioner eller bara få skölja munnen med något som smakar gott. Rådgör vid behov med dietist eller logoped.

Det finns olika regelverk i olika regioner för hur kostnaderna för sondmat ska fördelas mellan kommun och region. En boende som betalar för helinackordering ska inte belastas för extra kostnader för sondmat.

Reflektion - hjälp med matintaget
Undersköterska:
• Händer det att ni har boende som får sin näring genom sond?
• Använder ni de hjälpmedel som finns för att den boende ska få i sig maten så enkelt som möjligt?
• Hur gör ni för att säkerställa att alla vet hur de ska mata?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni teamsamverkan för att se till att måltidssituationen blir så bra som möjligt?
• Har medarbetarna fått en tillräckligt utbildning inför matning?
• Hur arbetar ni med smakupplevelser och munvård hos den som får mat via sond?

Boende och närstående
• Är alla måltider aptitliga?
• Får de boende fullgod kost som kompenserar för deras sjukdomar?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus