Tystnadsplikten

Tystnadsplikten är en grundsten i en förtroendefull relation mellan medarbetare och boende. Att värna tystnadsplikten är en grundläggande för att skapa förtroende. Alla medarbetare i vården har tystnadsplikt. Tystnadsplikt berör givetvis även livsberättelsen, förhållande till närstående och händelser på boendet. Medarbetaren ska skriva på att den har tystnadsplikt i samband med anställningen. Varje vårdenhet ska fortlöpande samtala om vad tystnadsplikten innebär och hur den ska hanteras.  

Det finns emellanåt inbyggda strukturer där vanor eller ritualer upprätthåller ett avstånd mellan de boende och medarbetarna. När jag var på ett äldreboende skulle de bjuda på kaffe. Jag tog en kopp ur skåpet och hällde upp mitt kaffe. En medarbetare kom rusande och sa “Nej, inte den koppen, det är en patientkopp”. Jag blev givetvis tvungen att fråga om de inte diskade de boendes muggar?

Ibland hör man medarbetare i vården berätta utelämnande anekdoter om vad som hänt äldreboendet. Även om man inte nämner namn så är det etiskt knepigt att göra sig lustig över åldrandet. Det är lika illa som att göra sig lustig över invandrare, kvinnor, människor med funktionsvariationer eller homosexuella. Om det inte finns utrymme för att prata och reflektera över det svåra på arbetet, kan det bli svårt att härbärgera det som hänt när medarbetaren kommer hem. I värsta fall kan den enskilde bryta tystnadsplikten för att upplevelserna rinner över.

Vår människosyn avspeglar sig när vi berättar om andra. Att göra sig lustig över en sjuk människas beteende är ett sätt att distansera sig från dem. Beteendet riskerar att minska förtroendet för vården.

Det kan finnas närstående som vistas mycket på enheten att de blir som en i teamet. Närstående omfattas inte av tystnadsplikt och medarbetare får absolut inte lämna ut information om övriga boende.

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet är grundlagsskyddad. Att försöka efterforska källa till uppgifter som kommer ut i media är ett grovt brott. Meddelarfriheten är en ventil när kvaliteten sviktar. Medarbetare i offentligt finansierad vård- och omsorg omfattas av meddelarfrihet oavsett om verksamheten är i offentlig eller i privat drift. Samtidigt har alla ett ansvar för när och hur vi använder vår meddelarfrihet.

Meddelarskyddet innebär i korthet följande:

• Anställda eller andra som är sysselsatta i verksamheten har rätt att anskaffa och lämna muntliga uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier
• De har rätt att vara anonyma.
• Arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som lämnat uppgifterna.
• De får inte vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser mot någon som utnyttjat sina rättigheter enligt lagen.

Vi har alla genom grundlagen ett skydd av grundläggande fri- och rättigheter som exempelvis yttrande- och åsiktsfrihet bland annat det så kallade meddelarskyddet. Skyddet utvidgades för några år sedan till att omfatta medarbetare som arbetar i privat vård och omsorg eller skolverksamhet som finansieras av kommun, region eller staten.

Regelverket innehåller flera principer.

• Anskaffarfrihet som innebär att tidningar, radio och TV har rätt att straffritt leta fram och publicera uppgifter om verksamheten.
• Meddelarfrihet innebär rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering.
• Anonymitetsskydd innebär rätt att få begära att vara anonym och ett förbud för utgivare att avslöja vem som lämnat uppgifterna.
• Efterforskningsförbud innebär att andra inte har rätt att försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter.
• Repressalieförbud innebär att ingen har rätt att vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser mot någon för att denne utnyttjat sin rätt att lämna uppgifter.

Lagen gäller om du lämnar uppgifter. Meddelarskyddet gäller inte dokument eller andra handlingar. Det gäller inte uppgifter som faller under tystnadsplikten.  Finns det misstanke om att en medarbetare lämnat uppgifter som omfattas av tystnadsplikt, vilket är ett brott, får arbetsgivaren inte själv försöka ta reda på vem som lämnat uppgifterna. Arbetsgivaren kan då i stället anmäla händelsen till polisen.

Sociala medier omfattas vanligtvis inte av meddelarskyddet. Den som hänger ut sin arbetsgivare på sociala medier eller lämnar uppgifter till konkurrenter har inget skydd utifrån meddelarfriheten.

Skyddade personuppgifter

Personer med skyddad identitet är inte vanliga inom äldreomsorgen, men de förekommer. Det ställer särskilda krav på äldreboendet och rutinerna. Det gäller att ha koll på vilken grad av skyddad identitet den enskilde har. Vissa journalsystem kan hantera personer med skyddad identitet medan andra inte kan det. Särskilda rutiner krävs.

Den som är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter.

En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar samtliga personuppgifter för den aktuella personen.

En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal om att en prövning ska göras innan uppgifterna lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess.
Skyddad folkbokföring, kallades tidigare ”kvarskrivning” ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. När en person får en markering för skyddad folkbokföring får vederbörande vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att han/hon har flyttat därifrån. Personen kan vara folkbokförd i en annan kommun som han/hon inte har haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids aldrig till andra myndigheter. En adress till
Skatteverket registreras dit posten skickas. Uppgift om skyddad folkbokföring skickas till regionen.
För den som är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan beslut fattas om fingerade personuppgifter eller ny identitet. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Beslut om fingerade personuppgifter fattas av Polisen.

Det är inte vanligt att äldre människor är utsatta för sådana hot, men det förekommer. Det är då viktigt att ha bra rutiner för att skydda den som lever under hot.

Reflektion - förtroendet för vården
Undersköterska:
• Har ni bra strukturer för att kunna avsluta arbetspasset och lämna tankarna på jobbet när ni går hem?
• Har dina kollegor kunskap om vad tystnadsplikten innebär?
• För ni samtal om hur ni pratar om ert arbete utanför arbetsplatsen?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Finns det utrymme för att dokumentera och samtala om det som hänt under arbetspasset innan hemgång?
• Har ni varit i situationer där medarbetare har lämnat ut information om verksamheten?
• Känner ni till förbudet att efterforska vem som lämnat ut uppgifter till media?

Boende och närstående:
• Går det att föra en bra dialog med medarbetarna där samtidigt tystnadsplikten respekteras?
• Hur hanterar du själv sådant du ser och hör i samband med att du besöker enheten?
• Hur skulle det påverka er om det skrevs negativa saker i media om ert äldreboende?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag