Hjälpmedel och medicinsktekniska produkter

Det krävs bra rutiner för att medicinsktekniska produkter ska servas och hanteras korrekt. Dels handlar det om patientsäkerhet. Många hjälpmedel är komplexa och felaktig användning kan innebära allvarliga skador. Det är också viktigt med rengöringen så att inte hjälpmedel bidrar till spridning av smitta. Trygga rutiner spar också tid då hjälpmedlen fungerar när de behövs.

Foto: Mostphotos

Medicinsktekniska produkter omfattas av flera författningar


Det finns många olika typer av medicinsktekniska produkter. Alla ska servas korrekt för att fungera riktigt. Trygga rutiner bidrar till att minska risken för vårdskada. Matrester, solkiga eller illaluktande dynor eller andra spår av smuts på hjälpmedel antyder att rutinerna inte fungerar fullt ut.

Det finns medicinskteknisk utrustning som förskrivs av specialistsjukvården exempelvis smärtpumpar. Sedan finns det arbetsteknisk utrustning exempelvis sjukhussängar och takmonterade liftar. Därutöver finns det individuellt utprovade hjälpmedel såsom rollatorer, rullstolar och diagnostiska verktyg såsom blodtrycksmätare och blodsockermätere.

Rutiner för säker hantering av MTP


All verksamhet måste ha rutiner för att övervaka att utrustningen fungerar tryggt och säkert sätt och underhålls i enlighet med produktblad eller annan teknisk information. Ofta ska utrustningen kontrolleras med jämna mellanrum. Hur produkten ska skötas brukar stå på produktbladet.

All utrustning ska vara CE-märkt. Det innebär att tillverkaren tar ansvar för att produkten är säker under förutsättning att den används i enlighet med den produktinformation som medföljer.

Det ska finnas rutiner för rengöring av medicinsktekniska produkter. Matrester i rullstolar, dammiga rollatorer och liftar kan vara indikation att rengöringsrutinerna inte fungerar. Likaså förekommer det illaluktande och nedsolkade dynor eller lyftselar som är smutsiga. Fungerande hjälpmedel och medarbetare som förstår att använda dem rätt är grundläggande för trygg och säker vård.

Det finns många olika typer av hjälpmedel på. Det finns personliga hjälpmedel som enbart används av den som fått det förskrivet. Sedan finns det hjälpmedel som mobila lyfthjälpmedel som golvlyftar och sittvågar där de används av verksamheten för alla som behöver. Utöver det så händer det att det finns traverser inmonterade i en lägenhet som då tillhör verksamheten och används för en boende som alltid lyfts med hjälp av taklyft.

Verksamhetsbundna hjälpmedel


Lokalerna är anpassade till boende med funktionsnedsättning. Vårdsängar ingår oftast i grundutrustningen. Arbetstekniska hjälpmedel används för att underlätta för medarbetare. Arbetstekniska hjälpmedel är exempelvis personlyftar, sängar, mobila dusch- och toalettstolar och olika typer av förflyttningshjälpmedel såsom vårdbälte, glidbräda, glidmatta och vridplatta. Arbetsgivaren har ansvar att se till att det finns de arbetstekniska hjälpmedel som krävs för att bedriva vården utifrån en god arbetsmiljö. Arbetstagaren är skyldig att använda de hjälpmedel och den skyddsutrustning som arbetsgivaren rekommenderar.

Hjälpmedel förskrivs för att den boende ska kunna fortsätta klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Det är viktigt att arbeta funktionsbevarande även i situationer när hjälpmedel används. Det innebär att den boendes naturliga rörelsemönster ska bibehållas samtidigt som arbetsbelastningen för medarbetarna minskar.

Det är vanligt att de boende har hjälpmedel för att förflytta sig. För många boende är hörapparater och glasögon nödvändiga hjälpmedel för välbefinnandet. Om dessa är smutsiga eller utan fungerande batteri så gör de inte någon nytta.

Personliga hjälpmedel


Personliga hjälpmedel skrivs ofta ut av arbetsterapeuten. Arbetsterapeuten har ansvar för att utbilda och instruera undersköterskorna så att de hanterar hjälpmedlen rätt. I några regioner får den enskilde köpa enklare hjälpmedel själv.

Exempel


• Personlig medicinsk behandling, till exempel andningshjälpmedel förskrivs av specialistsjukvården, specialmadrasser för att undvika trycksår, blodsockermätare förskrivs av sjuksköterska eller arbetsterapeut.
• Förflyttning, till exempel käppar, rollatorer, gåbord och manuella och eldrivna rullstolar. Förskrivs ofta av arbetsterapeuten eller fysioterapeuten. En del av dem kan köpas av den boende själv.
• Hjälpmedel för kommunikation och information, till exempel hörapparater, synhjälpmedel ordnas inte av äldreboendet men ska ändå skötas om där.

Gränsen mellan vad som är ett individuellt förskrivet hjälpmedel, hjälpmedel i vårdarbetet eller ett arbetstekniskt hjälpmedel varierar i olika regioner. Användning av hjälpmedel kräver oftast utbildning. Ofta är det arbetsterapeuten eller fysioterapeuten som utbildar och instruerar i handhavandet av hjälpmedel. Formellt är arbetsgivaren ansvarig för utbildning för hantering av arbetstekniska hjälpmedel.

Många hjälpmedel ingår i det som kallas medicinsktekniska produkter (MTP). Dessa ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Verksamheten är skyldig att ha koll på all MTP. Rutiner för uppföljning kräver att produktblad och bruksanvisningar finns för uppföljningen av MTP .

En boende fick feber under en helg och blev sängliggande. På måndagen när ordinarie sjuksköterska kom åter i tjänst uppmärksammades att den boende fått trycksår under helgen. Utredningen visade att undersköterskorna inte hade ringt joursjuksköterska, då de tyckte att den boende inte var ”så dålig”. Det framkom i utredningen att om de hade ringt hade det inte funnits någon antidecubitusmadrass att tillgå.

I Vårdhandboken kan vi läsa att riskfaktorer för trycksår varierar från individ till individ. Tryckfördelande underlag ska väljas utifrån personens individuella behov.

Vändschema - hur ofta


I en akut situation och om det inte finns tillgång till antidecubitusmadrass så måste vändschema sättas in, smörja hälar och avlasta och andra delar av kroppen som är extra utsatta för risk för tryckskada. Inspektera huden noga och fundera hur ni kan tryckavlasta på annat sätt. Sjuksköterska och om möjligt arbetsterapeut ska involveras så snart som möjligt. Det finns riskbedömningsinstrument i Senior Alert som kan vara ett stöd. Den som inte kan vända sig själv ska alltid ha hjälp med vändningar och vändschema. Vändning ska ge tryckavlastning. Det kan räcka med 30 graders vinkling vid vändning från sida till sida.

Den som ordinerar vändschema ska också ordinera hur ofta vändning ska ske och i vilka positioner den boende kan läggas. Vändning bör ske minst var fjärde timme. Om risken för tryckskador är stor kan den boende behöva vändas så ofta som varannan timme. Eftersom sömnen störs ofta då så är en bra tryckanlastande madrass att föredra.

Många boenden har tryckavlastande madrasser som standard, vilket ger en extra trygghet. Trots det är det viktigt att vara vaksam när någon blir sängliggande så att inte trycksår uppstår.

Reflektion - hjälpmedel
Undersköterska och vårdbiträden:
• Har ni rutiner för att rengöra hjälpmedel regelbundet?
• Fungerar rutinen att få trasiga hjälpmedel lagade eller utbytta?
• Har ni tillgång till lyft när det krävs?
• Får ni bra undervisning och instruktioner hur olika hjälpmedel ska användas?
• Fungerar underhållet av hjälpmedlen?
• Har ni tydliga rutiner för när ni ska kontakta sjuksköterska?
• Kommer de om ni ringer?
• Ordineras vändschema och uppföljning när någon blir sängliggande?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Fungerar uppföljningen av alla medicinsktekniska produkter?
• Finns det fungerande rutiner för att kontrollera att utrustning fungerar korrekt?
• Är de rullstolar som används rena och fräscha?
• Är blodtrycksmanschetterna kalibrerade senaste året?
• Får medarbetarna nödvändig utbildning för att hantera hjälpmedel?
• Har ni fungerande samarbete med joursjuksköterskor?
• Finns antidecubitusmadrass för akuta behov?
• Fungerar rutiner med vändschema när det ordineras?

Boende och närstående:
• Är de hjälpmedel som används rena, fräscha och välfungerande?
• Får de boende de hjälpmedel de behöver för en fungerande vardag?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-06-17 04:00 12 Personlig omvårdnad, 05 Planering, 13 Hygien
    Hur känslan av att få känna sig fin påverkar välbefinnandet på äldreboende
    Bild: Pixabay
    info
  • 2024-06-16 04:00 13 Hygien
    Så upptäcker du smittspridning snabbt och implementerar effektiv kohortvård på äldreboendet
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-15 04:33 14 Läkemedelshantering
    Har ni många läkemedelsavvikelser?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-13 04:00 04 Bemötande, 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 05 Planering
    Så planerar omsorgspersonal meningsfull egen tid för boende på äldreboendet
    Foto - Frugan - Mostphotos
    info
  • 2024-06-10 04:00 09 Mat och måltid
    Så ger balansen mellan mat, motion och medicin livskvalitet vid diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-03 04:00 03 Ledarskap, 18 Arbetsmiljö och utveckling, 08 Förebyggande o lokaler
    Sammanhanget mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet på äldreboendet - Hur en god arbetsmiljö främjar patientsäkerheten
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev