Har ni bra rutiner för att arbeta med omgivningsanpassning?

Det finns en risk att vården i sin strävan att skydda inskränker människors frihet och rättigheter. Vi betraktar alla vuxna människor som rättskapabla. Detta gäller även de som drabbats av demenssjukdom. Därför gäller det att vara lyhörd för alla situationer som kan upplevas som ett tvång. Samtycke är viktigt. Om någon inte kan kommunicera går det ändå ofta att tolka upplevelsen av exempelvis ett positionsbälte.

Foto: Mostphotos

Kärt barn har många namn. Skyddsåtgärder, begränsningsåtgärder eller omgivningsanpassning är alla namn för samma sak. Vård och omsorgen bygger på frivillighet och det innebär att personalen inte har rätt att vidta åtgärder mot någons vilja. Lagen är mycket tydlig på den punkten. Vård och omsorgen styrs av SOL och HSL. Det gäller därför att planera vården så att den enskilde inte riskerar skada sig.  

De enda inrättningar som har rätt att använda tvång är den psykiatriska slutenvården och då utifrån kriterier som gäller i lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård (LPT). Det finns tvångslagstiftning också när det gäller lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Det innebär att det i normala fall saknas rättsstöd för fasthållning, inlåsning, eller tvingande åtgärder om det inte sker som en engångsföreteelse i nödvärn.

Det finns ett antal tekniska produkter som kan användas för att hjälpa den enskilde. Så finns det t.ex. olika typer av larm, positioneringsbälten, sänggrindar och annat som rätt använda kan innebära ett bra stöd för vårdtagaren. En tvångs- och begränsningsåtgärd kan även vara en åtgärd som vidtas mot en enskild persons vilja och/eller begränsar dennes rörlighet. Det kan exempelvis handla om att tvingas duscha eller äta. För den boende upplevs tvångs- och begränsningsåtgärder upplevs ofta som kränkande och inverkar negativt på personens värdighet och självkänsla. Det är alltid vårdtagarens upplevelse som styr.  

För att kunna använda den typen av åtgärder måste den enskilde samtycka. Syftet ska vara att hjälpa den enskilde. Det får inte sättas in för att kompensera brister i verksamheten såsom otillräcklig bemanning. För personer med demenssjukdom eller som av andra skäl har svårt att uttrycka sin åsikt kan det vara svårt att få ett muntligt samtycke. Då får personens reaktion visa på om det finns ett samtycke. I dessa fall kan inte frågan om samtycke överlämnas till närstående. Någon som sitter och sliter i ett positionsbälte eller försöker klättra över en sänggrind kan inte anses ha samtyckt till åtgärden. Om en boende klättrar över grinden så blir det ofta allvarliga fallskador.  

Dessa frågor diskuteras i teamet för att göra en sammanvägd bedömning över vilka åtgärder som bäst hjälper den enskilde. Ofta handlar dessa åtgärder om att förebygga fallskador. Åtgärderna dokumenteras i det fallet i vårdplanen för fallskadeprevention och utvärderas regelbundet.  

Närstående, gode män, förvaltare, chefer eller legitimerad personal har inte rätt att besluta mot den enskildes vilja i detta fall. Om vården identifierar risker som inte går att hantera genom att anpassa omgivningen så ska verksamheten avsätta den personal som behövs för att bedriva trygg och säker vård.

Det innebär också att låsta dörrar som förhindrar den enskilde att komma ut är en gråzon. ”Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Detsamma gäller dörrar till avdelningar och enheter. Låset måste vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den enskilde att öppna dörren är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Larm på ytterdörren kan användas för att informera personalen om att en person är på väg att lämna boendet. Personalen kan då ta hand om den enskilde och ibland genom någon lämplig åtgärd avleda personen. Om den enskilde av något skäl inte kan öppna dörren själv måste han eller hon utan dröjsmål kunna få hjälp av personalen med att öppna den”.  

Undersköterska: Hur gör ni om någon är orolig, ledsen och vill komma ut från enheten? Har ni tydliga rutiner för hur larm, positionsbälten, sänggrindar och brickbord får användas? Pratar ni om tvångs- och begränsningsåtgärder i teamet? Finns det gråzoner hos er där ni är osäkra på om den boende upplever sig tvingad? Får ni tydliga ordinationer kring dessa åtgärder? Får ni tydliga ordinationer när det gäller sänggrindar? Är ni med i diskussionen kring fallskadeförebyggande åtgärder för de som faller ofta?

Chef och legitimerad personal: Hur hanterar ni ordinationer av omgivningsanpassning? Har ni samsyn mellan yrkesgrupperna? Uppkommer det situationer där ni känner er pressade att ordinera åtgärder? Har ni ett väl fungerande arbetssätt när det gäller ordinationer av omgivningsanpassning? Har ni ett bra teamsamarbete kring skyddsåtgärder? Gör ni skriftliga riskanalyser? Finns ordinationen med i vårdplan? Har ni samsyn i frågorna?

Närstående: Hur tänker du kring skyddsåtgärder? Använder din närstående sänggrindar, positionsbälten eller larm? Var ni delaktiga när dessa ordinerades?

Läs mer:

Tvång och begränsningar, på Kunskapsguiden.

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar ett utbildningspaket från Svenskt Demenscentrum.

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-18 04:00 18 Arbetsmiljö och utveckling
    Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus