Personalutrymmen
En av Arbetsmiljöverkets författningar tar upp vad som krävs när det gäller personalutrymmen. Det ska finnas utrymme för att förvara kläder så att de inte smutsas ner, skadas eller stjäls och särskilda utrymmen för förvaring av arbetskläder så att de hålls åtskilda från privata. Det måste finnas omklädningsrum. Män och kvinnor ska inte dela dessa. Det ska finnas utrymme så att de som byter om inte trängs. Alla ska kunna ha en egen sittplats medan de byter kläder. Det ska finnas möjlighet att se sig själv i en spegel. Likaså möjlighet att tvätta sig i lagom tempererat vatten och att duscha i ett särskilt duschrum i anslutning till omklädningsrummet. Dessa ska vara åtskilda för män och kvinnor. Det ska finnas tvål och handdukar.

Det ska finnas tillräckligt antal toaletter för de arbetstagare som arbetar samtidigt. Toalettrummen ska vara tillräckligt stora och avskilda och ha låsbar dörr. Toalettrum ska inte stå i direkt förbindelse med matutrymme.

Arbetstagare ska under matraster eller måltidsuppehåll kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Den som äter medhavd mat ska ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang. Nära platsen där medhavd mat intas ska det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymmen, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser ska ha ryggstöd.

Det ska finnas utrymme att tillbringa pauser i arbetet på lämplig plats. Likaså ska det finnas vilrum eller ett ostört utrymme där viloplats enkelt kan ställas i ordning om en medarbetare exempelvis får huvudvärk eller illamående.

Nattarbete
År 2010 gjorde Socialstyrelsen tillsyn nattetid på ett stort antal äldreboenden i Sverige. Det resulterade i en omfattande kritik. Socialstyrelsen försökte då införa en bemanningsförfattning för äldreboenden, men bedömdes inte ha rätten att göra det. SKR (Sveriges kommuner och regioner) startade 2016 projektet ”Sätt ljus på natten” som syftade till att stärka kvaliteten nattetid.
Socialtjänstförordningen säger att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Det finns flera arbetsmiljöförordningar som berör arbete på natten.

Det som påverkar kvaliteten nattetid är exempelvis
• Den boendes behov
• Arbetssätt, rutiner
• Kompetens och kompetensutveckling
• Teknik (larm, lyftar, sängar, madrasser)
• Organisation och ledarskap
• Lokalerna
• Strategi för välfärdsteknik

Lite förenklat kan vi beskriva nattarbetet som att medarbetaren går rundor, vänder personer som inte klarar det själva, tittar till och hjälper med toalettbesök eller byter inkontinensskydd och hjälper den boende att sköta hygienen. Det kan handla om att ge läkemedel eller kontakta joursjuksköterska om någon har ont eller feber. Boende kan behöva ha ett sent kvällsmål för att inte nattfastan ska bli för lång.

Det finns ett stort antal sällanhändelser som kan inträffa nattetid. Exempelvis när någon av de boende orolig och medarbetaren får sitta ner med denne och prata och försöka få personen att komma till ro. Det är inte lätt att hantera en boende som blir arg och slåss när man arbetar ensam. Fallskador är vanliga nattetid.

Natten omfattar mer än en tredjedel av dygnet. Ofta finns det någon form av städrutin som det åligger medarbetare nattetid att sköta. Många sköter det när de är som tröttast för att inte somna. Personer som arbetar natt upplever oftast tiden mellan 04.00 – 05.30 som svårast.

Undersköterskor som arbetar natt är ofta erfarna med det förekommer att vikarier kommer in som inte har vare sig utbildning eller längre erfarenhet. Genom att det i stor utsträckning är ett ensamarbete blir kontinuiteten extra viktig. Det är svårt att göra ett bra arbete om du inte känner till de boende och deras behov.

Det som kan bli knepigt är dialogen och förståelsen mellan medarbetare natt och dag. Bra journalföring säkrar upp kvaliteten. Boende som sover dagtid kan sedan vandra hela natten. En boende som somnat sent kanske inte blir väckt i tidig morgontimme för byte av inkontinensskydd. Dagpersonalen kan då klaga över att den boende är genomblöt när de kommer. Likaså kan det finnas behov av att använda sänggrind eller larm. Sänggrind får endast användas efter riskbedömning av legitimerad personal och den boendes medgivande. Dokumentationen måste ge ett bra stöd för legitimerad personals bedömning.
Det ska finnas dokumenterat om närstående vill bli uppringda om något händer nattetid.

Arbetsmiljön nattetid
Nätterna är en speciell tid med låg bemanning. Någon är orolig, en kollega frågor om hjälp med en vändning. Undersköterskan står ofta själv med svåra beslut. Nattarbete medför många hälsorisker. Arbetsmiljöverket har därför tagit fram flera författningar som särskilt hanterar dessa risker. Exempel på författningar som berör nattarbete är “Ensamarbete AFS 1982:3" och “Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2019:3".

Utöver dessa finns ett antal arbetsmiljöföreskrifter som kan beröra arbete i vården även på dagtid. Exempel är föreskrifter om åtgärder mot hot och våld, arbete vid bildskärm, besiktning av lyftanordningar, smittrisker osv.

Ett område där det skiljer sig mycket mellan vårdgivare är hur arbetsledare jourtid kontaktas. Hos vissa vårdgivare är joursjuksköterskan också arbetsledare. På andra ställen finns en särskild jourorganisation för arbetsledning.

Det förekommer motsättningar mellan natt och dagpersonal. Ofta beror det på otydliga förväntningar eller att dialogen inom personalgruppen inte fungerar bra. Det förekommer att nattpersonal anklagas för att sova under arbetspasset. Tyvärr händer det någon gång, men oftast är nattarbetare hängivna sitt arbete med våra äldre. Dessutom är de boende idag så vårdkrävande att det sällan finns några längre lugna perioder under nattpasset.

Det händer ofta att ett antal av de boende har vändschema. Några kan medverka själva. En del är lätta och medgörliga andra är tunga och stretar emot när de ska vändas. När vändschema ordineras ska en riskanalys göras för att bedöma behovet av dubbelbemanning.

Det är lätt att bli lite frusen nattetid. Om du tar på dig en kofta gäller det att komma ihåg att ta av sig den när du arbetar med omvårdnad. Annars finns risk att du sprider smitta mellan de boende. För att inte somna kan man behöva stretcha, hoppa, badda ansiktet med kallvatten, dricka kaffe eller äta frukt.

Inte sällan finns det boende som inte får eller bör lämnas ensamma på enheten, vilket kan medföra stress och svåra avväganden om en kollega önskar hjälp på någon annan enhet.

Sjuksköterskan år ofta ensamtjänstgörande nattetid. I en medelstor kommun kan sjuksköterskan ha fyra – fem äldreboenden, ett antal LSS-bostäder och patienter i hemsjukvård. Ofta har sjuksköterskan natt även en arbetsledarroll. Möjligheten att få stöd av läkare är ofta begränsad.

Reflektion - personalutrymmen och nattarbete
Undersköterska:
• Lever omklädningsrummen upp till kraven i författningen?
• Var finns de största riskerna hos er för smittspridning mellan kollegor?
• Finns det ordination när sänggrind används?
• Har ni utbildning i hur ni lagar larm eller byter ut larm som slutar fungera nattetid?
• Fungerar kontakten med joursjuksköterskor bra?
• Blir ni tillfrågade om hur inkontinensskydd fungerar nattetid?
• Brukar ni delta i APT?
• Finns det frågor som skyddsombudet bör informeras om?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Finns hygienfrågorna med när ni går skyddsrond?
• Är hanteringen av personalkläder hygieniskt riktig?
• Är sköljrummen ändamålsenliga?
• Gör ni regelbundet riskanalyser på arbetet nattetid?
• Gör ni tillsyn på natten?
• Har ni särskilda nattmöten?
• Är det dokumenterat om närstående vill bli uppringd nattetid i alla journaler?
• Fungerar samarbetet med sjuksköterska och arbetsledare jourtid bra?

Boende och närstående:
• Är medarbetarna korrekt klädda?
• Fungerar raster utan att de får negativa konsekvenser för de boende?
• Känner verksamheten till om ni vill bli uppringda nattetid?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen