Specialkost

Det finns många äldre som äter någon form av specialkost till följd av medicinska, ideologiska eller religiösa skäl. Sväljsvårigheter eller behov av konsistensanpassad kost är andra skäl. Många personer med sväljsvårigheter har specialkost som timbalkost och förtjockningsmedel i dryck.

Det är en utmaning att servera rätt mat till alla boende och att göra det på ett aptitretande sätt.  Ofta får den boende specialkost av medicinska skäl. Det kan handla om glutenintolerans, laktosintolerans, allergi eller sjukdom.

Det finns ett stort antal faktorer att ta hänsyn till när det gäller kosten. Sjuksköterskor har en grundläggande kunskap om näringsintag och ätande. I samband med åldrandet blir det mer avancerat och dietister som är specialister på kost och näring finns sällan lätt tillgängliga i äldreomsorgen.

Därutöver finns det konsistensanpassad kost. Det kan vara:
Grov paté som är lättuggad konsistens,
Timbal med slät och mjuk konsistens som är sammanhållen,
Gelé som har en mjuk och hal konsistens,
Tunnflytande som har en slät och rinnande konsistens
Tjockflytande som är slät och trögflytande som gräddfil.

Utöver det kan kosten vara normal portion  (A-kost) eller energi och proteinrik (E-kost). Åldrandet medför att behovet av energi och näringsämnen förändras. Aptiten och möjligheten till att äta kan hindras av fysiska handikapp. Muntorrhet, tugg- och sväljsvårigheter och försämrad fysisk förmåga att äta är vanliga symtom.

För att ytterligare belysa de svårigheter som kan uppstå är att många får sväljsvårigheter i samband med åldrandet. Tandhygienisten kommer regelbundet till boendet. Logopedens kunskap kan vara nödvändig men kräver ofta mer planering.

Det finns boenden där några personer utses som kostombud och får extra utbildning i kost och livsmedelshantering. Ofta på en grundläggande nivå. Det finns sjuksköterskor som av eget intresse fördjupar sina kunskaper i kost och näringslära. Dietister är som sagt en värdefull tillgång där sådan finns i äldreomsorgen. Tillsammans med trygga rutiner och kunskap hos medarbetarna så kan de göra stor skillnad för hälsa och välbefinnande.

Det är viktigt att läkare och dietist har tillräckligt med tid att följa upp kostbehandlingar och andra åtgärder för att förbättra näringsintaget som sondnäring, näringsdrycker och specialkost vid exempelvis sväljsvårigheter. Läkaren tar prover, genomför undersökningar och följer upp kostbehandling i samråd med dietist.

Energi- och proteinberikad kost (e-kost)

Många äldre är undernärda utan att det syns utanpå. Med fel kost kan musklerna sakta brytas ner och orken och funktionsförmågan försämras.

Protein bygger upp celler samt bildar enzymer och hormoner. Många är rädda att inte få i sig tillräckligt mycket protein. Men faktum är att så gott som alla får i sig mer än dagsbehovet av protein, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat. Det bästa är om proteintillskottet kommer via födan jämnt fördelat över dagen. Alla vårdverksamheter ska ha rutiner för att upptäcka undernäring.

Den som blir äldre har svårt att få i sig tillräckligt, då proteinbehovet ökar från 0,8 gram till 1,2 - 1,5 gram per kilo kroppsvikt för vanliga äldre. Den som är sjuk kan behöva mer än 1,5 gram per kilo kroppsvikt. Vid sjukdomar som urinvägsinfektion eller om någon har svårläkta sår så krävs ofta ytterligare proteintillskott.

Vid undernäring är ska kosten vara energi- och proteinrik. Såser kan förstärkas med exempelvis extra grädde. Näringstillskott kan ibland med fördel kan blandas i maten. Näringsdrycker och ”shots” med extra näringsinnehåll kan serveras mellan måltiderna. Näringsdrycker får dock inte bli ersättning för vanlig mat. Det finns recept med goda hemmagjorda näringsdrycker. Med ett bra kvällsfika undviks att nattfastan blir för lång. Frukosten bör vara allsidig och får gärna innehålla både gröt och ägg.

Diabeteskost

Äldreboendet kan bidra till välbefinnande för den som lever med diabetes genom att erbjuda motion och mat i kombination med en välavvägd medicinering. Fel frukost kan förstöra dagen.

Balansen mellan mat, motion och medicin ger livskvalitet åt den som lever med diabetes.

Vid diabetes av typ 2 så spelar kosten en stor roll. Med rätt kost mår den boende bättre och kan många gånger klara sig med mindre läkemedel. Rätt kost minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Egentligen gäller dessa kostråd oss alla, men blir än viktigare för den som har diabetes av typ 2. Små förändringar i våra kostvanor kan sänka blodsockervärden och blodfetter samtidigt som det hjälper till att minska risken för fetma.

Många av oss bör äta mer grönsaker. Livsmedelsverket har en ”tallriksmodell” som beskriver hur balansen bör vara mellan grönsaker, spannmålsprodukter och kött/fisk. Fasta rutiner där vi äter regelbundet är bra. Extra bra för den som vill förändra livsstil. Många livsmedel har nyckelhålsmärkning som berättar att de är ett mer hälsosamt alternativ än andra motsvarande produkter. Nyckelhålet innebär att du får i dig mindre av socker och salt samt mer av fullkorn, fibrer och nyttigare eller mindre fett.

För den som har diabetes typ 2 och alla vi andra är rådet att äta mycket grönsaker, baljväxter, rapsolja och olivolja, fisk, nötter och frön. Minska på godis, bakverk och snacks. Undvik läsk och sötade drycker. Kaffe och te innehåller skyddande ämnen som är bra vid diabetes. Däremot ska det intas osötat och helst utan mjölk. Om du önskar söta så är sötningsmedel bättre.

Många som har typ 2-diabetes har bukfetma och övervikt. Bra matvanor kan i dessa fall bidra till förbättrad hälsa. Det kan vara bra att ha lite hull så rekommendation om viktminskning gäller inte för alla.

De som gör i ordning frukosten måste förstå kosten. Som exempel innehåller frukostflingor och ljust bröd mycket socker och snabba kolhydrater som höjer blodsockernivån snabbt. Bättre då med havregrynsgröt och grovt knäckebröd eller annat bröd med fullkorn. Rotfrukter, vitkål och broccoli är nyttigare än gurka och tomat. Ärtor, böner och linser är rika på både fibrer och protein och bidrar till att stabilisera blodsockervärdet. Det kan vara en bra ersättning för fläsk och nötkött. Rapsolja och olivolja är bättre än smör och margarin.

Det krävs ett stort egenansvar att leva med en kronisk sjukdom som ex. diabetes. Dessutom kan ett högt blodsocker vara mer naturligt hos äldre personer. Hur vi ska agera beror på flera faktorer (ålder, livsberättelse, somatiskt status). Som stöd finns värdegrunden för våra äldre och att vården ska vara personcentrerad.

Den största utmaningen är förmodligen att arbeta på ett klokt vis med personer med en demensdiagnos. Det finns många traditioner runt kaffestunden och speciellt den äldre generation då det förr ofta dukades upp med flera sorters kakor. Många personer uppskattar god mat och sötsaker. Att kompensera intag med fysisk motion kan vara svårare med åldern av olika orsaker. Det måste finnas en individuell hälsoplan som tar hänsyn till vem det är du ska ge vård och omsorg och som tar hänsyn till självbestämmande samt ovanstående aspekter.

I Sverige äter de flesta för mycket salt. Mer än en tesked per dygn är skadligt. För den som har diabetes medför det en risk att kroppen samlar på sig natrium som kan bidra till att blodtrycket höjs.
Broschyren Kost vid diabetes – En vägledning beskriver fyra olika typer av kost som alla har visats kunna påverka diabetes positivt.

Nattfastan

Många måste ha ett kvällsmål för att må bra och sova gott. Bra rutiner för att begränsa nattfastan är en faktor för att minska risken för undernäring hos de boende. Ett nattmål kan förbättra sömnen då vi blir naturligt trötta när magen är full. Vissa boenden arbetar med Säröbomber. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar för äldre.

Nattfastans längd har betydelse för möjligheterna att få i sig tillräckligt med energi, protein och näringsämnen. Aggressivitet nattetid kan bero på för lite näring under dagen.  

Det finns författningskrav om att ha rutiner som motverkar undernäring. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Där den boende inte har möjlighet att ta sin mat själv ska verksamheten erbjuda extra mat under kvällar och nätter. Annars finns det en risk för att boende drabbas av undernäring. På många äldreboenden kan den boende ha extra mellanmål i kylskåpet i den egna lägenheten. Andra äldreboenden hittar kreativa lösningar när de erbjuder kvällsfika eller nattmål.

Anpassad kost

Att få fel kost innebär hälsorisker. Kunskaper om anpassad kost är nödvändig i äldreomsorgen. För den boende handlar det om välbefinnande och respekt, men också ett riskförebyggande inslag i omsorgen.

Det finns en mängd olika tillstånd och situationer då kosten anpassas till den boendes behov exempelvis genom val av livsmedel eller konsistens. Kultur, religion, medicinering, sjukdomar, sväljningssvårigheter och allergier påverkar val av mat för den som är undernärd eller som riskerar att drabbas av undernäring.

Ur patientsäkerhetssynpunkt kosten utformas så att den bidrar till symtomlindring, ökat välbefinnande och tillfrisknande. En förutsättning för optimal individuell anpassning är ett personcentrerat synsätt. Undernäring är en vanlig bidragande orsak till att äldre dör i förtid.

Valet av mat visar i vilken omfattning verksamheten respekterar den enskildes önskemål och behov. Det händer exempelvis att verksamheten serverar en tråkigt komponerad vegetarisk rätt till den som inte äter fläsk. Om alternativen inte är genomtänkta så riskerar de bidra till att den boende drabbas av undernäring och att planeringen av måltiderna blir diskriminerande gentemot de som har särskilda behov eller önskemål.

För den boende är det viktigt att den anpassade kosten är god, näringsriktig och tillagad med omsorg. Om maten levereras till boendet, är det viktigt att medarbetarna och den boende om den så önskar, får information om vad maten innehåller. När det gäller matallergier är det viktigt att hålla olika maträtter åtskilda så att inte någon av misstag får i sig allergiframkallande föda.

Maträtter får märkas med exempelvis glutenfri, laktosfri, mjölkfri, sojafri, nötfri eller äggfri enbart om de lever upp till de krav som finns i livsmedelsförordningarna.

Reflexionsfrågor - behov av anpassat näringsintag
Undersköterska:
• Har ni som rutin att fråga de boende vad de önskar till frukost?
• Får ni fortbildning när det gäller kosthållning regelbundet?
• Får ni bra information om vad den mat som serveras innehåller?
• Har ni tydlig information om vilka boende som har behov av specialkost?
• Fungerar rutiner för nattmål och nattfasta?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Finns det goda förutsättningar att ge de boende stöd i att äta rätt?
• Hur arbetar ni med att motivera de boende att välja hälsosam mat?
• Har ni återkommande utbildningar eller reflektioner över hur ni tillsammans kan arbeta med kosthållningen?
• Har ni en dialog med den boende om kost och hälsa?
• Får de som har anpassad kost som är tillagad och serverad med omsorg som de som har normalkost?
• Ges de boende inflytande över vilka rätter som serveras?

Boende och närstående:
• Får ni bra råd när det gäller kosthållningen?
• Hur stort utrymme för självbestämmande finns det när det gäller att välja vilken mat som serveras?
• Finns det möjlighet att få något att äta emellan måltiderna om man är hungrig?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen