Förr eller senare så ställs medarbetare i vården för akuta situationer

En dag i kom jag in i matsalen. Jag ser att en av våra boende sitter alldeles tyst. Han är blågrå i ansiktet och ögonen är uppspärrade av skräck. Mina arbetskamrater var upptagna med annat och ingen verkade uppmärksamma den boendes situation. Jag ställde mig bakom mannen och gjorde Heimlich manöver så som jag lärt mig den på skötarutbildningen. Mannen hostade till och upp kom en korv formad som strupen av hårt packad pyttipanna.  

Det händer ganska ofta att någon sätter i halsen. Oftast är det inte helt stopp som i detta fall. De vanligaste otäcka skadorna på ett äldreboende är förmodligen fallskador. Speciellt otäckt blir det när någon slagit i huvudet. Ofta har vi som medarbetare inte sett hela förloppet, vi kanske bara hör att någon gnyr eller ropar på hjälp. Att avgöra hur allvarligt det är kan vara svårt och fel åtgärder kan ställa till mer skada eller till och med dödsfall. Så är det exempelvis om den som fallit brutit nacken.  

Skärskador är ovanliga, men att stoppa blödning i avvaktan på att ambulansen kommer kan rädda liv. Det gäller också att veta vad den boende vill av händelse av exempelvis ett akut hjärtstopp. Vill personen få dö i lugn och ro eller ska medarbetare sätta igång med hjärt- och lungräddning.  

En annan situation när det är viktigt att ta rätt beslut snabbt är när någon drabbas av en stroke. Att få igång rätt behandling och åtgärder snabb förbättrar möjligheten att rehabiliteras från de långsiktiga skador en stroke riskerar ge den boende.  

Fallskador kan också innebära allvarlig fara för den boendes liv. Brand är ett skräckscenarion på äldreboendet.    

Hantering av akuta händelser kräver handlingsberedskap

Det innebär att vid akuta händelser på ett boende  ska omvårdnadspersonalen ha kännedom om de rutiner som finns för olika händelser. Det är grundläggande att medarbetare ska veta hur de kontaktar leg personal eller 112 vid akuta tillstånd hos den boende. Äldreomsorgslyftet ger möjlighet att utbilda omvårdnadspersonal till undersköterskor och vårdbiträden med fokus på att ex. ge den boende stöd till aktivitet i det dagliga livet, kunskaper om viss anatomi samt att kunna arbeta förebyggande gällande fall och trycksår.  

I övrigt måste ansvariga på verksamheten se vilka fördelar det kan vara ur ett patientsäkerhetsperspektiv att ge anställd personal utbildning, och en vidare plan för kompetensutveckling. Ni kanske har medarbetare som är svaga i svenska språket. För den som är osäker kan det bli värre i en akut situation. Klarar alla medarbetare av att beskriva vad som hänt när de måste ringa joursjuksköterskan eller 112. Om inte hur ser handlingsplanen ut för den medarbetaren?

För att de som arbetar i vården ska kunna hantera olika situationer behöver de träna tillsammans. De som är undersköterskor har förhoppningsvis fått lära sig hur de ska agera i olika akuta situationer. Många äldreboenden har vikarier som saknar yrkesutbildning. Om det är få i tjänst så måste var och en känna till rutinerna för olika händelser. Det är viktigt att ha genomgångar kring hur medarbetare ringer sjuksköterska eller 112 och vad som behöver förberedas.  

Tydliga rutiner och handlingsplaner

Utveckla handlingsplaner: Äldreboendet bör ha tydliga handlingsplaner för olika typer av akuta situationer, såsom medicinska nödfall, bränder, fallolyckor eller hotfulla situationer. Handlingsplanerna ska vara lättillgängliga och beskriva steg-för-steg vad personalen ska göra.
Träna på akuta scenarier: Regelbunden träning i akuta scenarier är viktigt för att säkerställa att personalen är väl förberedda. Simuleringar av nödsituationer, såsom hjärtstillestånd eller evakuering vid brand, ger personalen möjlighet att öva och agera effektivt under stress.

Utbildning och kompetenshöjning

Första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR): Alla medarbetare bör ha utbildning i första hjälpen och HLR. Regelbunden repetition av dessa färdigheter säkerställer att personalen kan agera omedelbart vid en medicinsk nödsituation. Samtidigt är det viktigt att alla har kännedom om vilka boende som vill få avlida i lugn och ro vid ett hjärtstopp så att inte den döende utsätts för onödigt lidande.
Utbildning i krishantering: Utbildningar som fokuserar på krishantering och akutmedicinska situationer ger personalen den kompetens som behövs för att hantera akuta situationer med lugn och effektivitet.

Tillgång till nödutrustning

Placera nödutrustning lättillgängligt: Utrustning som första hjälpen-kit och utrustning för brandbekämpning bör finnas placerade på strategiska platser. Alla medarbetare ska veta var utrustningen finns och hur den används.
Kontroll och underhåll: Det är viktigt att regelbundet kontrollera och underhålla nödutrustningen för att säkerställa att den fungerar som den ska när den behövs.

Samarbete och kommunikation

Skapa kommunikationsrutiner: Effektiv kommunikation är avgörande i akuta situationer. Skapa rutiner för hur personalen snabbt kan informera och koordinera med varandra, till exempel genom användning av interna kommunikationssystem eller radiosystem.
Samarbete med externa aktörer: Äldreboendet bör ha nära samarbete med lokala räddningstjänster, sjukvårdsinstanser och polis för att säkerställa att de kan rycka in snabbt vid behov. Detta samarbete bör regelbundet utvärderas och testas genom övningar.

Boende och närstående information

Informera de boende: Det är viktigt att de boende på äldreboendet informeras om hur de ska agera vid en nödsituation. Även om många boende kan ha nedsatta fysiska eller kognitiva förmågor, bör informationen vara enkel och lätt att förstå.
Engagera närstående: Informera även de närstående om vilka rutiner och åtgärder som gäller vid akuta situationer, så att de känner sig trygga med hur boendet hanterar sådana händelser.

Regelbundna riskbedömningar

Gör riskanalyser: Regelbundna riskbedömningar hjälper till att identifiera potentiella risker och sårbarheter på äldreboendet. Detta kan innefatta allt från fallrisker och brandrisker till säkerhet kring förvaring av läkemedel och farliga ämnen.
Justera handlingsplanerna: Baserat på resultaten från riskanalyserna bör äldreboendet justera och förbättra sina handlingsplaner och beredskapsrutiner för att möta eventuella nya utmaningar.

Utvärdering och uppföljning

Utvärdera efter akuta situationer: Efter varje akut händelse bör det genomföras en noggrann utvärdering av hur situationen hanterades. Genom att analysera vad som gick bra och vad som kan förbättras, kan äldreboendet ständigt utveckla och optimera sin beredskap.
Kontinuerlig förbättring: Det är viktigt att beredskapen inte ses som statisk utan att den kontinuerligt förbättras och justeras i takt med att nya risker eller behov identifieras.

Genom att arbeta proaktivt och systematiskt med beredskapen för akuta situationer kan äldreboendet säkerställa att de boende får den bästa möjliga omsorgen, även i krissituationer. Det skapar en trygg och säker miljö för både boende, personal och närstående.

Reflektionsfrågor - akuta situationer:

Undersköterska och vårdpersonal:
- Händer det att kollegor som har svårigheter att uttrycka sig på svenska arbetar själva?
- Hur stödjer ni varandra för att alla på er enhet ska känna sig trygga?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni återkommande genomgångar där ni går igenom hur medarbetare ska agera i akuta situationer?
- Har ni något larmsystem vid akuta händelser?  

Boende ohc närstående:
- Har medarbetarna en god beredskap för oväntade händelser?  

Läs mer: Akuta händelser

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag