En stor skillnad är att ICA (eller COOP eller vilken annan livsmedelsbutik med för den delen) har kundperspektiv rakt igenom organisationen. Saknas det koppling mellan planerarna av vård och vårdverkligheten? Skillnaden blev väldigt tydlig en dag, en varm sommardag, när jag kilade in på ICA och kände att det var svalt och skönt i butiken. Det var behagligt för oss som var där. Därefter skulle jag besöka mitt sjuka barnbarn, Saga som vårdades på hospice. Där var det 30 grader varmt. Patienterna led  i värmen. Tidningsrapporter kom dagligen från äldreboende, sjukhus och akutmottagningar där såväl personal som vårdtagare led av värmen.  

Mitt barnbarn hade en nära vän som hade sett till att hon fått låna ett kylaggregat, som gjorde att inne på Sagas sal var det behagligt dessa varma dagar men för de flesta andra som får vård är det inte så. Det borde inte vara så att det är kontakterna som avgör om någon  får svalka eller inte.  

Effektiva strategier för att skydda de boende vid värmebölja på äldreboenden

Värmebölja dödar människor. När jag arbetade på långvården i slutet på sommaren 1976 var det 33 grader på avdelningen. På en vecka avled nio patienter. Patienter med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom lider störst risk, men även personer med diabetes, övervikt, funktionsnedsättning, neurologisk sjukdom, psykisk sjukdom och demens har en ökad risk. Dessutom kan läkemedel vid vissa sjukdomstillstånd kan ge allvarliga bieffekter vid värmebölja.

Vid värmebölja skickar SMHI ut ett meddelande för att lokala åtgärder ska sättas in när temperaturen förväntas bli minst 26 grader under 3 dygn i rad.  

Äldre och kroniskt sjuka är speciellt utsatta. Vid värmebölja finns allmänna råd till vård och omsorgspersonal:
– Var uppmärksam på inomhustemperaturen.
– Dra för gardiner, persienner och dra ner markiser.
– Uppmuntra till ökat vätskeintag.
– Alkoholhaltiga och söta drycker ska undvikas under mycket vara dagar.
– Svala duschar är effektiva, alternativt en blöt handduk runt halsen.
– Den fysiska aktiviteten bör också minskas under de varmaste timmarna.
– Ta kontakt med sjuksköterska om någon visar tecken på förhöjd puls, kroppstemperatur, ökad andningsfrekvens, yrsel trötthet, muntorrhet eller minskade urinmängder. För litet intag av vätska leder till att blodet blir mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar.

Regelbunden övervakning: Personalen bör regelbundet övervaka de boendes hälsotillstånd, särskilt under perioder med höga temperaturer. Detta innefattar att vara uppmärksam på symtom på värmeslag såsom yrsel, förvirring, kräkningar och snabb hjärtrytm.

Vätskeintag: Se till att de boende får tillräckligt med vätska genom att erbjuda vatten regelbundet och uppmuntra dem att dricka även om de inte är törstiga. Undvik drycker med koffein eller alkohol eftersom dessa kan öka risken för uttorkning.

Svala utrymmen: Skapa svala områden inom äldreboendet där de boende kan söka skydd från värmen. Använd luftkonditionering om det är tillgängligt eller använd fläktar för att cirkulera luften och sänka temperaturen.

Lättklädda kläder: Uppmuntra de boende att bära lätta och löst sittande kläder som hjälper till att hålla dem svala. Det kan också vara fördelaktigt att använda svalkande handdukar eller ispackar för att hjälpa till att sänka kroppstemperaturen.

Utbildning och medvetenhet: Se till att personalen är väl utbildad i att känna igen symtom på värmeslag och vet hur man agerar vid behov. Informera även de boende och deras familjemedlemmar om vikten av att vara uppmärksam på värmeböljor och vilka åtgärder som bör vidtas för att undvika hälsoproblem.

Reflektionsfrågor - värmebölja
Undersköterska och vårdbiträde:
- Vad gör ni för att minska lidandet och riskerna för de boende när det är varmt?
- Har ni en bra beredskap och välinformerade medarbetare inför sommaren?
- Fungerar det med att hålla fönster stängda och att ge extra dricka, erbjuda svala duschar m.m?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad gör ni för att förebereda verksamheten inför nästa värmebölja?
- Finns det en bra beredskap för värmebölja på boendet?
- Finns det kylaggregat och fläktar hemma om behovet uppstår?
- Har ni koll på temperaturen i läkemedelsrummet?

Boende och närstående:
- Har boendet bra rutiner och förutsättningar att hantera en värmebölja?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag