Vikten av att snabbt upptäcka smittspridning och effektiv kohortvård på äldreboendet

Att snabbt upptäcka och hantera smittspridning är avgörande för att skydda de boende på äldreboenden, som ofta är särskilt sårbara för infektioner. Genom att implementera effektiva rutiner för smittspårning och kohortvård kan äldreboendet minska risken för omfattande smittspridning och säkerställa en trygg miljö för både boende och personal.

När ett äldreboende fått in smittsamma sjukdomar så gäller det att sätta in kraftfulla åtgärder för att begränsa spridningen. Det brukar man kalla kohortvård vilket innebär att man avskiljer boende som är smittade eller misstänks vara smittade från övriga. Det innebär att dessa personer vårdas på egen avdelning eller eget rum och med egen personal. Personalen som arbetar i kohorten får inte komma i kontakt med övriga boende. Inte heller hantera mat, läkemedel eller annat som boende utanför kohorten ska äta.  

För att det ska fungera måste alla medarbetare noggrant följa basala hygienrutiner. Tvål, vatten, handsprit och användning av den skyddsutrustning som situationen kräver. Insatserna behöver anpassas till den aktuella smittan och hur den sprids.  

Smittspridning på ett äldreboende kan gå fort och det är viktigt att det finns skyddsutrustning tillgänglig så att kohortvård kan införas omedelbart när det behövs. Det kan behövas provtagning för att konstatera vilken typ av smitta som sprids på enheten. Genom att informera vårdhygien så kan verksamheten få stöd i att införa rätt åtgärder för att stoppa smittspridningen.  

Se till att informera närstående om smittspridningen så att ni undviker onödiga besök på enheten. Om någon måste besöka, exempelvis om någon ligger för döden, se till att även besökarna får tillgång till skyddsutrustning och att de instrueras så att de använder skyddsutrustningen på rätt sätt.  

Ofta ökar även de medicinska kontrollerna och fokuset blir mer medicinskt. Sjuksköterska och läkare vill ha reda på vitalparametrar såsom temp, blodtryck, puls, andning och kanske även syresättning. Det är då viktigt att tänka på att de som vårdas i kohort kan behöva ha extra mycket tid för social samvaro. Det finns annars en stor risk att de känner sig isolerade och ensamma. Därmed finns ökad risk för depression, ångest och annan psykisk ohälsa. I planeringen av kohortvården måste därför även detta ingå. I Sverige är alla vårdgivare skyldiga att ha tillgång till vårdhygienisk expertis. Rådgör med dessa för att säkerställa att vidtagna åtgärder är tillräckliga.

Snabb upptäckt av smittspridning

Utbildning av personal: Personalens utbildning är avgörande för att tidigt upptäcka smittspridning. Genom att regelbundet utbilda personalen om symtom på vanliga infektioner och betydelsen av att rapportera avvikelser kan smittspridning upptäckas och hanteras snabbare.
Kommunikation: Effektiv kommunikation mellan personalen, ledningen och de boendes närstående är viktigt för att snabbt kunna agera vid misstanke om smitta. Tydliga kommunikationsvägar säkerställer att all relevant information snabbt når de som behöver den.

Implementering av kohortvård

Vad är kohortvård: Kohortvård innebär att man grupperar de boende som är smittade eller misstänks vara smittade i en separat del av boendet för att minska risken för smittspridning till andra boende. Denna strategi är särskilt viktig vid utbrott av smittsamma sjukdomar som influensa eller norovirus.
Fysisk avgränsning: Skapa tydliga fysiska barriärer mellan kohorten och övriga boende. Det kan innebära att använda separata rum eller avdelningar och att införa strikta begränsningar för vem som får röra sig mellan olika delar av boendet.
Särskild personal: Tilldela en specifik grupp av vårdpersonal att endast arbeta med kohortvården för att undvika smittspridning till andra delar av huset. Denna personal ska ha särskild skyddsutrustning och följa strikta hygienrutiner för att minimera risken för smittspridning.

Strikta hygienrutiner

Användning av skyddsutrustning: Se till att all personal har tillgång till och använder korrekt skyddsutrustning anpassad till den aktuella smittan. Det handlar om skyddsrockar och handskar, men kan även inbegripa munskydd och visir beroende på smittan.
Handhygien: Främja strikta handhygienrutiner genom att placera handspritstationer runt om i boendet och utbilda personalen om vikten av att tvätta händerna noggrant och regelbundet.
Rengöring och desinfektion: Genomför regelbunden rengöring och desinfektion av gemensamma ytor och områden som används av de smittade. Använd desinfektionsmedel som är effektiva mot de specifika patogenerna för att säkerställa en säker miljö.

Kontinuerlig övervakning och utvärdering

Uppföljning av smittspridning: Fortsätt att noggrant övervaka hälsotillståndet hos både boende och personal för att identifiera eventuella nya fall av smitta. Detta görs genom regelbundna kontroller och uppdaterade hälsorapporter.
Utvärdera rutiner: Efter en smittspridning är det viktigt att utvärdera de rutiner som använts och identifiera områden för förbättring. Genom att göra en händelseanalys i efterskott kan verksamheten utvärdera vad som fungerade bra och vad som kan förbättras för att hantera framtida smittspridning mer effektivt.
Kontinuerlig utbildning: Fortsätt att utbilda och uppdatera personalen om bästa metoder för smittspridningskontroll och kohortvård. Genom att hålla sig uppdaterade med de senaste riktlinjerna kan personalen vara bättre förberedda på att hantera framtida utbrott.

Genom att snabbt upptäcka smittspridning och effektivt implementera kohortvård kan äldreboendet skydda sina boende och skapa en trygg och säker miljö. Detta kräver noggrann planering, utbildning och engagemang från all personal.

Sökmotoroptimerad rubrik:
Ingress:
Förslag på bildmotiv: En bild på omsorgspersonal som utför hälsokontroller, en avdelning med tydliga fysiska barriärer för kohortvård, eller personal iklädd skyddsutrustning som handskar och ansiktsmasker.

Undersköterska och vårdbiträde:
- Fungerar det bra att sätta in kohortvård på äldreboendet när det behövs?
- Finns det några situationer som är särskilt svåra att hantera?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Fungerar kohorvård som det är tänkt på enheten?
- Hur ser beslutsgången ut?
- Går det tillräckligt snabbt att sätta in det på jourtid?  

Boende och närstående:
- Har boendet bra rutiner för att begränsa smitta och smittspridning?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag