Lågaffektivt bemötande

Kommunikation med våra äldre ställer särskilda krav på oss som arbetar i vården. Att möta ilska och aggressioner är en del av arbetet i äldreomsorgen. Sorg och frustration kan väcka irritation, likaså svårigheter att förstå och göra sig förstådd. Människor med demenssjukdom eller vanföreställningar kan ha svårt att förstå verkligheten och därmed känna frustration över det som känns obegripligt. Det finns kunskaper om hur vi som medmänniskor och medarbetare i vården kan agera för att gjuta olja på vågorna och minska risken för våldssituationer. Lågaffektivt bemötande är ett verktyg som innebär att man ger budskap i korta meningar, då den som är upprörd kan ha svårt att ta till sig mer komplexa budskap.

Foto: Mostphotos

Åldrandet i sig innebär sämre förutsättningar att hävda sin självbestämmanderätt. Vårdpersonal har ett ansvar att vara lyhörda för den boendes önskemål. Det kräver att det finns en pågående diskussion över hur medarbetare kan stärka den enskildes självbestämmande.

Många äldre kan upprätthålla en god kontakt med närstående genom att fortsätta åka och hälsa på eller träffas i andra sammanhang vilket bör uppmuntras. När de boende mår bra och har en vettig sysselsättning som är planerad utifrån dennes intressen, känner personalen stolthet och tillfredsställelse samtidigt som närstående känner sig trygga med den vård som ges. Den äldre håller sig friskare. En god samverkan mellan kontaktman och närstående bygger en grund för att den boende ska få det så I bra som möjligt.
Kontaktmannaskapet är därför något som ständigt ska förbättras, förstärkas och utvecklas.

Det ska vara trivsamt för närstående att komma och hälsa på. Personalens personliga bemötande färgar stämningen. Livet är inte slut för att man flyttat till äldreboende ”man ska leva tills man dör”. De boende ska inte sitta sysslolösa. Det krävs ofta inte mycket för att skapa aktivitet. Det gäller att få medarbetarna intresserade, att få dem att förstå att mycket handlar om deras engagemang. Ofta är det tidsbesparande i längden att ge sig tid till omtanke om den äldre. Vården blir inte bra om de som vårdar inte ger av sig själva. Vårdtyngden kan minska genom rätt insatser.

Kontaktmannens roll är central för den som flyttar till ett boende, att det finns en kontinuitet och att den äldre i möjligaste mån får behålla sin kontakt. Samtidigt ska kontakten kännas bra för den äldre och om den inte fungerar är det bättre att byta kontaktman. Kontinuitet ökar den boendes möjlighet att kunna behålla sin identitet och sina intressen. Den närstående ska veta vem som är kontaktman och kunna nå denne. En bra relation mellan kontaktman och den äldre är förutsättningen för att närstående ska känna sig trygga och den boende få en bra tillsyn och vård. Kontaktmannens arbete ska förläggas så att det går att skapa kontinuitet och ska i möjligaste mån sköta intimhygien och andra sysslor som rör den enskilde.

Kontaktmannen ska ha ankomstsamtal med den boende och anhöriga vid inflyttning till vårdboendet och lära känna den boende och dennes levnads - och hälsohistoria. Kontaktmannen ska ta reda på hur den äldre vill ha det, vanor och ovanor. Vad den boende tycker om respektive inte tycker om och har det övergripande ansvar för att se till att den äldre kan delta i olika aktiviteter. Det kan även innebära att göra kortare utflykter tillsammans med den äldre. Det är kontaktmannens ansvar att se till att övrig personal får information om den nyinflyttade. Fördelning av ansvar för att den boende har hygienartiklar, kläder och annat i sker i överenskommelse med närstående.

Under det senaste decenniet har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den enskildes inflytande. Vi har fått en ny Patientlag till följd av patientmaktsutredningen. Det pratas om personcentrerad vård, individens eller äldres behov i centrum och andra åtgärder för att stärka den boendes rätt att bestämma. En kunnig och engagerad kontaktman är guld värd för att förverkliga detta. Personcentrering innebär att vården mer fokuserar på den boendes resurser och erfarenheter och mindre på sjukdom och svårigheter. Personcentrering förutsätter att den boende görs aktivt deltagande i planeringen och utförandet av vården.

Att möta ilska


Kunskaperna om bemötande av människor som kan vara ilskna och hotfulla har utvecklats under det senaste decenniet. Med kunskaper om lågaffektivt bemötande går det att undvika konflikter i verksamheten.

Vårdpersonal möter emellanåt människor som är irriterade, frustrerade, arga eller till och med aggressiva. De kan använda hotfullt kroppsspråk, glåpord och härskartekniker för att ge eftertryck åt sina åsikter eller krav. Ofta är det människor som inte själva mår bra och som känner sig maktlösa inför sin livssituation. Den som skäller eller hotar upplever oftast inte problemet själv. Det är hos oss andra som problemet uppstår då vi känner obehag eller blir rädda.  

Det finns en maktobalans mellan den som vårdar gentemot den boende och deras närstående. Medarbetare måste ha verktyg och handlingsberedskap för att agera vuxet i en konflikt. Inte sällan är vi medaktörer i ett förlopp där någon annan blir arg. Det kan handla om vårt kroppsspråk, det vi säger eller gör. Många har lärt sig naturliga sätt att avleda och skapa trygghet som gör att situationen lugnar ner sig. Enkla knep kan vara att backa undan lite, sänka blicken och undvika ögonkontakt.  

Att vara den ”vuxna i rummet” handlar om ett rätt bemötande. Vi ska vara professionella och de människor vi möter kan många gånger vara i ett känslomässigt underläge av olika anledningar. Genom lågaffektivt bemötande kan vi förebygga eller minska utagerande beteende.

Många har nog erfarenhet av situationer då en trygg person spridit lugn i en kaotisk situation. Konsten är att anpassa bemötandet efter den situation som uppstått. I vissa situationer kan beröring, ögonkontakt eller att stå nära någon upplevas hotfullt. Att bemöta någon med respekt och ett lugn och med ett medvetet kroppsspråk gör att den personen kan ”spegla sig” i bemötandet och det ger ofta en lugnande effekt. Det är av stor vikt att vi själva har en förmåga att kunna kontrollera våra egna känslor i en situation där fokus är att bemöta den som är i affekt och inte på personens beteende.  

En planering av dagen som är känd för samtliga kan skapa trygghet genom att händelser är förutsägbara. När det finns information om måltider, besök utifrån och olika aktiviteter har det en lugnande verkan. Mycket ljud och rörelser kan väcka irritation och ilska hos sårbara personer. Att informera ger de boende möjlighet att välja, och att kunna välja bort närvaro.

Det finns metoder för att hantera härskartekniker, förebygga konflikter och hantera klagomål professionellt. Det finns metoder att träna sig att inte ta åt sig för mycket av det som sägs. Med rätt beredskap är det lättare att ta kloka beslut i pressade situationer. Det gäller att skapa en allians med den boende och dennes närstående så att vi kan arbeta tillsammans för att göra vården så bra som möjligt för den boende.  

Om det är en boende eller närstående som återkommande blir arg så kan det finnas skäl att göra handlingsplaner som stöd för personalen. Handledning kan vara stöd för att agera rätt men också för att bearbeta händelser som varit. Det gäller att bryta mönstret annars kan de känslomässiga utbrotten bli förväntade händelser som triggas i gång omedvetet av medarbetarna och kan leda till förändringsdiskussioner. Den boende ska flytta till en annan enhet. Läkare måste sätta in mer läkemedel och så vidare. Det kan sluta med att den boende blir hårt medicinerad och avtrubbad. Det kan sluta i fallskador med frakturer som närstående anmäler till IVO och där boendet slutligen får allvarlig kritik för sin hantering av situationen.  

En mer framgångsrik metod är att fundera hur vi som medarbetare kan ändra vårt förhållningssätt för att arbeta med den boende och dennes närstående. Genom att kartlägga händelseförloppet kan vi få ledtrådar.

I en värld där kommunikation är nyckeln till nästan allt vi gör, är bemötandet vi använder gentemot varandra avgörande. Ett relativt nytt begrepp som har börjat få uppmärksamhet är "lågaffektivt bemötande." Det här tillvägagångssättet betonar empati, förståelse och en mjukare, mindre konfronterande inställning i våra relationer och konfliktlösning. I den här artikeln kommer vi att utforska vad lågaffektivt bemötande är, varför det är viktigt, och hur det kan användas effektivt i olika sammanhang.

Vad är "Lågaffektivt bemötande"?

Lågaffektivt bemötande är ett kommunikations- och interaktionskoncept som ursprungligen utvecklades för att stödja personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer och utmanande beteenden. Det har sedan dess visat sig vara användbart i många olika sammanhang, inklusive utbildning, vård, och relationsbyggande.

Huvudidén bakom lågaffektivt bemötande är att minska den känslomässiga spänningen i en situation. Som medarbetare strävar vi det efter att minska negativa känslor och öka förtroendet och samarbetet. Det innebär att undvika aggression, hot eller tvång och istället använda empati och förståelse som verktyg.

Varför är lågaffektivt bemötande Viktigt?


Förbättrar kommunikationen: Lågaffektivt bemötande skapar en miljö där människor känner sig mer öppna för att uttrycka sig och kommunicera effektivt.
Minskar risken för hot och våld: Genom att undvika aggressiva eller konfronterande reaktioner kan man förhindra att situationer eskalerar till farliga nivåer.
Förbättrar relationer: Det bidrar till att bygga starkare och mer positiva relationer, oavsett om det är inom familjen, på arbetsplatsen eller i samhället.
Förbättrar självkänsla: Lågaffektivt bemötande stärker självkänslan hos individer genom att visa att deras åsikter och känslor respekteras och tas på allvar.

Hur använder man lågaffektivt bemötande?


Lyssna medkännande: Försök att förstå den andras perspektiv och känslor. Att lyssna aktivt och med empati skapar en stark grund för lågaffektivt bemötande.
Använd jag-budskap: Istället för att säga "Du gör mig arg," kan du säga "Jag känner mig frustrerad när detta händer." Detta minskar beskyllningar och skuldbeläggning.
Be om tillåtelse: Innan du ger råd eller hjälp, fråga om personen är öppen för det. Respektera deras gränser.
Undvik att gå i försvar: När du känner dig kritiserad eller attackerad, försök att undvika att gå i försvar. Ställ istället frågor för att förstå den andres oro eller perspektiv.
Andas och ta pauser: Om en konversation blir intensiv, ta djupa andetag och överväg att föreslå en paus för att lugna känslorna.
Sök möjligheter till samarbete: Försök att hitta gemensamma mål och lösningar snarare än att fokusera på konflikt.

Lågaffektivt bemötande är ett kraftfullt verktyg för att förbättra relationer och kommunikation i alla sammanhang. Genom att använda det kan vi skapa en mer empatisk och harmonisk värld där vi kan lösa konflikter och bygga starkare relationer.

Frågor och svar kring lågaffektivt bemötande


Vad är lågaffektivt bemötande och varför är det viktigt?
Lågaffektivt bemötande är en tillvägagångssätt inom omsorg och terapi som innebär att man möter en person med låg känslomässig ton och neutralitet. Det används oftast vid hantering av utmanande beteenden och känslomässiga kriser. Lågaffektivt bemötande kan hjälpa till att minska konflikter och öka samarbete.

Vilka är fördelarna med lågaffektivt bemötande?
Fördelarna med lågaffektivt bemötande inkluderar minskad eskalering av situationer, förbättrad kommunikation, ökad förtroende mellan vårdgivare och patienter, och en ökad möjlighet att hjälpa personen i kris att återfå kontroll över sina känslor och beteenden.

När ska lågaffektivt bemötande användas?
Lågaffektivt bemötande är användbart i situationer där en person är i kris, upprörd eller visar utmanande beteenden. Det kan användas inom äldreomsorgen, psykiatrisk vård, inom skolväsendet och i andra situationer där emotionella reaktioner och konflikter kan uppstå.

Hur kan jag implementera lågaffektivt bemötande i mitt arbete?
För att implementera lågaffektivt bemötande är det viktigt att förstå grunderna, såsom att bibehålla en lugn och neutral ton, visa empati och förståelse, och undvika att trappa upp konflikten. Utbildning och praktik är viktiga för att bemästra detta tillvägagångssätt.

Finns det risker med lågaffektivt bemötande?
Även om lågaffektivt bemötande kan vara effektivt i många situationer, finns det risker om det används felaktigt eller om vårdgivaren inte är ordentligt utbildad. Felaktig tillämpning kan leda till bristande kommunikation eller underbehandling av den underliggande orsaken till en persons kris.

Finns det alternativ till lågaffektivt bemötande?
Ja, det finns olika tillvägagångssätt för att hantera utmanande beteenden och kriser, inklusive högaffektivt bemötande, kognitiv beteendeterapi, och andra former av stöd och interventioner. Valet av tillvägagångssätt beror på den specifika situationen och individens behov.

Att förstå de grundläggande principerna för lågaffektivt bemötande och hur det kan användas effektivt är värdefullt för alla som arbetar inom området för vård och omsorg. Det är också viktigt att vara medveten om när andra metoder kan vara mer lämpliga, och att ha en mångsidig uppsättning verktyg för att möta olika behov hos de boende på äldreboendet.

Reflektion - kontakt och inflytande  
Undersköterska och vårdbiträde:
• Fungerar kontaktvägar mellan dig som kontaktman och de närstående?
• Har ni fungerande vikarierande kontaktmän när ordinarie kontaktman är ledig under en period?
• Händer det att ni ställs inför ledsna eller arga närstående?
• Har du någon kollega som är förebild när det gäller att hantera konflikter?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Hur stöttar ni kontaktmän som har svårt att hantera sin roll?
• Har den enskilde möjlighet att byta kontaktman om personkemin inte fungerar?
• Finns det bra rutiner för hot- och våldssituationer?
• Har ni tillgång till handledning som stöd då ni har behov av det?

Boende och närstående:
• Finns det en trygg medarbetare som har huvudansvaret för er närstående?
• Finns det forum där ni som närstående får möta chef och legitimerad personal?
• Har du eller din närstående gett uttryck för frustration eller ilska?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-04-11 04:00 05 Planering
    Rätten att vara centrum i sitt eget liv
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-08 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Får de boende stöd med ett funktionshöjande arbetssätt?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-04 04:00 11 MTP
    Hänger ni med i den tekniska utvecklingen?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-02 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Muntorrhet kan skapa svårigheter i vardagen.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-03-28 04:00 05 Planering
    Är er verksamhet i huvudsak planerad eller händelsestyrd?
    info
  • 2024-03-25 04:00 19 Samhället utanför, 04 Bemötande, 02 Värdegrund, 06 Dokumentation
    Arbetar ni med livsberättelser (levnadsberättelser) och att väcka minnen?
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev