Hur lång tid får en boende som larmar vänta?

De som bor på ett äldreboende är beroende av att larmen fungerar. Det kan handla om att få hjälp med att komma till toaletten eller behov av smärtlindring. Genom att gå igenom hur larmen används och fungerar kan man lära sig mycket om hur verksamheten fungerar. Därigenom går det att ändra rutiner, vårdplaner och schemaläggning så att de bättre motsvarar de boendes behov.

Foto: Mostphotos

Många enheter har larm för att den boende ska komma i kontakt med personalen. Svarstiden på larm är viktig för den enskildes upplevelse av trygghet. Samtidigt kan ett larm som hela tiden låter skapa stress, för både boende och personal, på enheten.

Olika larm har olika syften. Det finns larm där den boende själv larmar om den vill ha hjälp och larm som går igång vid vissa händelser exempelvis rörelselarm som går igång om den boende sätter ner fötterna på golvet.  

I en lex Sarah-anmälan framkommer att personal på ett boende inte gått på ett larm. Det här var  ett trygghetsboende med extern patrull som skulle ha kommit, men det förändrar inte vad som kan hända. Personalen visste att den boende också hade ett rörelselarm. När inte rörelselarmet gick igång utgick personalen från att den boende råkat larma av misstag i sömnen.  

På morgonen gjordes en tillsyn och man fann då den boende död på golvet. Någon hade missat att sätta igång rörelselarmet. Förutom vid fallskador finns det andra situationer där lång väntetid kan bli svår för den boende. Smärta eller behov av att gå på toaletten är exempel på sådana situationer.  

På andra enheter har medarbetare kopplat bort larm från någon boende som ”ringer för mycket” eller för att arbetet hos boende gör att man inte kan springa på larm. När det gäller rörelselarm så händer det ibland  att batteriet är slut eller att det inte fungerat av annat skäl, vilket gör att det är viktigt att ha rutiner för att kontrollera att dessa larm fungerar  

Det går ofta att granska larmtider och andra händelser i larmsystemet. Då kan man se om det är orimliga väntetider vissa tider på dygnet. Det kan vara ett bra sätt att se om schemaläggningen är rätt och ifall rutiner behöver förändras. Likaså mönster hos de boende. Någon kanske alltid behöver gå på toaletten vid femtiden på morgonen eller får smärta mitt i natten. Då kan verksamheten arbeta mer proaktivt.  

Undersköterska: Hur prioriterar ni mellan larm på enheten? Händer det att någon ignorerar ett larm? Kan ni laga eller byta ut larm som är trasiga på helger, kvällar och nätter.  

Chef och legitimerad personal: Hur länge är det rimligt att en boende får vänta när de larmar? Följer ni upp larmtider? Fungerar larmrutinerna? Hur länge har den som fått vänta som längst senaste månaden väntat på att få hjälp? Vilken tid på dygnet är väntetiden som längst? Går det att minska väntetider med justerade scheman?

Närstående: Upplever ni att medarbetarna är tillgängliga för de boende?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus