Många äldre kan upprätthålla en god kontakt med närstående genom att fortsätta åka och hälsa på eller träffas i andra sammanhang vilket bör uppmuntras. När de boende mår bra och har en vettig sysselsättning som är planerad utifrån dennes intressen, känner personalen stolthet och tillfredsställelse samtidigt som närstående känner sig trygga med den vård som ges. Den äldre håller sig friskare. Samverkan mellan kontaktman och närstående är viktig för att den äldre ska få det så I bra som möjligt. Kontaktmannaskapet är därför något som ständigt behöver förbättras, förstärkas och utvecklas.  

Det ska vara trivsamt för närstående att komma och hälsa på. Personalens personliga bemötande färgar stämningen på avdelningen. Livet är inte slut för att man flyttat in på boende ”man ska leva tills man dör”. De boende behöver inte sitta sysslolösa. Det krävs ofta inte mycket för att sätta lite fart på boendet. Det gäller att få personalen intresserade, att få dem att förstå att mycket handlar om deras engagemang. Ofta är det tidsbesparande i längden att ge sig tid till omtanke om den äldre. Vården blir inte bra om de som vårdar inte ger av sig själva. Vårdtyngden kan minska genom rätt insatser.

Kontaktmannens roll är central för den som flyttar till ett boende, att det finns en kontinuitet och att den äldre i möjligaste mån får behålla sin kontakt. Samtidigt ska kontakten kännas bra för den äldre och om den inte fungerar är det bättre att byta kontaktman. Kontinuitet är viktig för den äldre och dennes möjlighet att kunna behålla sin identitet och sina intressen. Den närstående ska veta vem som är kontaktman och kunna nå denne. En bra relation mellan kontaktman och den äldre är förutsättningen för att närstående ska känna sig trygga och den boende få en bra tillsyn och vård. Kontaktmannens arbete ska förläggas så att det går att skapa kontinuitet och ska i möjligaste mån sköta intimhygien och andra sysslor som rör den enskilde.

Kontaktmannen ska ha ankomstsamtal med anhöriga vid inflyttning till vårdboendet och lära känna vårdtagaren och dennes levnads - och hälsohistoria. Kontaktmannen ska ta reda på hur den äldre vill ha det, vanor och ovanor, vad vårdtagaren tycker om respektive inte tycker om. Kontaktmannen skaffar sig information om vad den äldre tycker om att göra och har det övergripande ansvar för att se till att den äldre kan delta i olika aktiviteter. Det kan även innebära att på egen hand göra kortare utflykter tillsammans med den äldre. Kontaktmannen ska se till att övrig personal får information om den nya vårdtagaren. Ansvaret för att den äldre har det den behöver av hygienartiklar, kläder och annat i sker i överenskommelse med närstående.

Under det senaste decenniet har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den enskildes inflytande. Vi har fått en ny patientlag till följd av patientmaktsutredningen. Det pratas om personcentrerad vård, individens eller äldres behov i centrum och andra åtgärder för att stärka den boendes rätt att bestämma. En kunnig och engagerad kontaktman är guld värd för att förverkliga detta.  

Undersköterska: Fungerar kontaktvägar mellan dig som kontaktman och de närstående? Har ni vikarierande kontaktmän när ordinarie kontaktman är ledig under en period?  

Chef och legitimerad personal: Utvärderar ni hur kontaktmannaskapet fungerar för de boende? Hur stöttar ni kontaktmän som har svårt att hantera sin roll? Fungerar det med ersättare när ordinarie kontaktmän är frånvarande under en period? Har den enskilde möjlighet att byta kontaktman om personkemin inte fungerar?  

Närstående: Finns det en trygg medarbetare som har huvudansvaret för er närstående? Finns det forum där ni som närstående får möta verksamhetschef och legitimerad personal? Bjuds ni in till läkarsamtalen? Hur ser verksamheten på besök? Är du som närstående välkommen på kvällsbesök? Får de äldre bestämma över sig själva? Får de kontinuerlig information om sitt hälsotillstånd och aktuella läkemedelsförändringar? Ges de möjlighet att påverka beslut i samband med exempelvis ronder på boendet?