Alla verksamheter som arbetar med vård är skyldiga att arbeta med systematiskt kvalitetsledningsarbete i Socialstyrelsens föreskrifter.  

Att arbeta med systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete innebär att arbeta med ständiga förbättringar. För att vi ska veta att saker blir bättre krävs vissa grundförutsättningar. Tom Johnstone tidigare koncernchef för SKF beskriver förbättringsarbete som en evolution där alla förändringar måste bygga vidare på det förbättringsarbete som skett tidigare.  

Först måste vi veta vad vi gör. För detta behöver det finnas nedskrivna rutiner för alla processer och aktiviteter som ingår i verksamheten. Sedan behöver vi mäta effekten av det vi gör, så att vi vet om verksamheten blir bättre. Därutöver behöver vi ha system som innebär att vi ständigt funderar på hur vi kan göra saker bättre. Nationella kvalitetsregister som Senior Alert, Palliativa registret och BPSD-registret är exempel utvecklingsarbete. Kvalitetsregistren ska innehålla individbaserade uppgifter om problem, åtgärder och resultat inom verksamheter som rör hälso-och sjukvård och omsorg. Registren leder till förändrings-och förbättringsarbete och till lärande och utveckling av verksamheterna.  

Många verksamheter har också kvalitetsombud som genomför internrevision för att se att rutinerna fungerar som tänkt och att medarbetarna följer dessa. Ett sätt att utvärdera sin verksamhet är att samarbeta med ett annat boende. Kvalitetsombuden kan då utföra egenkontrollen på ett annat boende och någon kommer utifrån och gör en granskning av verksamheten.  

De flesta verksamheten har också kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen, hygienrond och tillsyn av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ibland kommer miljökontoret och gör tillsyn över livsmedelshanteringen. Därtill har certifierade boenden även en årlig verksamhetsrevision.

Egenkontroll kan ske genom signeringslistor. Detta finns alltid när personalen hjälper den enskilde med läkemedelshanteringen men kan också förekomma för andra moment. Kontrollen av livsmedelshanteringen är också ett område som ofta kräver signeringslistor. Likaså kan brandskyddronder och skyddsronder vara en del av egenkontrollen. Många verksamheter gör också regelbundna journalgranskningar.  

För att kunna jämföra verksamheten över tid och med andra verksamheter så används ofta nyckeltal. Aktivering och utevistelser är sådana inslag som behöver dokumenteras på ett enkelt sätt och ibland sker med signering. Andra nyckeltal kan vara klagomål, antal personer med undervikt, förekomst av trycksår, användning av antibiotika med mera.  

Synpunkter och klagomål är en viktig källa till kunskap om brister i verksamheten. Likaså avvikelserapporter. Att ha en bra process med dessa där verksamheten på allvar söker bättre sätt att arbeta och genomför förändringar innebär att riskerna minskar samtidigt som omsorgen och vården förbättras. Vi behöver hantera synpunkter, klagomål och avvikelser i verksamheten. Genom att dra erfarenhet av negativa händelser för att förbättra får vi arbetet att flyta på bättre och säkrare

Det är bra att ha ett årshjul för kvalitetsarbetet. Detta för att verksamheten ska känna sig trygg med att alla rutiner är uppdaterade och genomgångna. Likaså är det viktigt att kontrollera att medarbetarna följer rutinerna som gäller. Dålig följsamhet till rutiner är den största risken i en verksamhet. Om medarbetarna tillåts att strunta i rutiner så överlåts ju också till dem att bedöma vad som är viktigt eller mindre viktigt i verksamheten. Finns det rutiner som inte ledningen anser är viktiga att följa så bör de tas bort.  

Varje år är verksamheten skyldig att upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Den ska hållas tillgänglig för var och en som önskar se den. Det är bara att be enhetschefen att få ta del av den. Detta gäller oavsett om verksamheten är i offentlig eller privat drift. I större företag och kommuner upprättas ofta patientsäkerhetsberättelsen. på ledningsnivå. Många verksamheter har breddat patientsäkerhetsberättelsen till att även vara en kvalitets- och verksamhetsberättelse. Ett av de viktigaste perspektiven när vi blickar bakåt på det gångna året är att planera kvalitetsarbetet för det kommande året.  

Undersköterska: Har ni ett bra kvalitetsarbete på enheten? Är följsamheten till rutiner god? Blir avvikelser behandlade på ett bra sätt? Finns det rutiner som du upplever som onödigt krångliga eller otillräckliga?

Chef och legitimerad personal: Finns det bra rutiner på enheten? Är de kända av alla? Har ni ett arbetssätt som gör det ”lätt att göra rätt”? Har ni ett årshjul för kvalitetsarbetet?  

Närstående: Finns det en fungerande synpunktshantering i verksamheten? Upplever du att verksamheten arbetar med ständiga förbättringar?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen