Ovårdade lokaler kan skapa otrivsel och till och med orsaka vårdskador. Att inte åtgärda fel skapar en låt-gå-känsla i hela verksamheten. Vi är varandras miljö och det gäller att göra miljön trivsam och säker för alla. Om det som är trasigt inte åtgärdas, så kommer snart annat att förfalla.

Vissa äldreboenden har slitna möbler, persienner som hänger på sniskan, fläckiga tapeter och till och med rent farliga saker som trasiga vägguttag. Det kan vara enfärgade långa korridorer där varje lägenhetsdörr är anonymt lik övriga dörrar. Det borde vara självklart att äldre människor inte ska tvingas leva i en sådan miljö.

Bristande underhåll
• Spolmaskiner och diskdesinfektorer som inte servas enligt krav.
• Personalen saknar utbildning i hur maskiner användes och skötselanvisningar saknas.
• Diskmaskiner som inte diskar rent och där porslinet är märkbart ofräscht.
• Dammsugare som suger dåligt eller har överfulla dammpåsar.
• Klämskydd som inte tagits loss och tvättats på veckor eller månader.
• Rullstolar och utrustning som är smutsiga.

På ett äldreboende blev en boende frustrerad över en persienn som hängde snett och där solen väckte den boende tidigt som tog en stol och klättrade upp för att försöka korrigera den snett hängande persiennen. En otäck fallskada blev följden.

Medarbetare uttrycker emellanåt frustration över att tid och kompetens saknas för att hålla efter lokaler och utrustning. Dessa enheter hamnar lätt i en ond cirkel. Det blir lätt att ”nån-annan-ismen” brer ut sig.

Behov hos personer med funktionsvariationer
För den som har Parkinsons sjukdom kan skarvar i golvet leda till s.k. frysning, dvs. en svårighet att komma vidare i rörelsen. En person med demenssjukdom kan ha svårt att hitta till sitt rum. Olikfärgade dörrar till lägenheterna, namnskylt och en bild på den som bor i lägenheten i ögonhöjd kan då göra det lättare att hitta hem.

Ofta är det enklare att påbörja en förändring i det lilla. Genom att pynta med föremål från tidigare decennier kan vi förena utsmyckning med inspiration till samtal om tider som flytt. Sittgrupper, blommor, tavlor och belysning kan vara enkla åtgärder för att göra lokalerna trivsammare och förbättra helhetsintrycket. Enheter där ledning och medarbetare bestämt sig för att få till stånd en förändring kan snabbt förändra intrycket av verksamheten. Det medför ofta att personalen uttrycker en ökad stolthet för verksamheten.

Brandskydd
Den som bedriver äldreboende har ett stort ansvar för brandsäkerheten. I ett vanligt boende kan de som vistas i lokalerna ta sig ut självständigt. På ett äldreboende måste medarbetarna veta exakt vad de ska göra vid en eventuell brand. Rutinerna ska vara väl genomtänkta och inövade. Brandövning är nödvändig. Se till att brandskyddsrutiner efterlevs. Om verksamheten är väl förberedd kan medarbetarna bryta händelsekedjor i tid.

Det systematiska brandskyddsarbetet måste ske fortlöpande. Verksamheten ska ha som rutin att regelbundet gå igenom brandsäkerheten. Brandskyddsombud kan se till att utrustning och utrymningsvägar fungerar, men var och en måste veta vad de ska göra om olyckan är framme. Genomgång av brandskyddet måste genomföras vid varje introduktion av nyanställda medarbetare.

Det har vid några tillfällen brunnit på äldreboenden. Händer det nattetid är det få som arbetar. Då vill det till att brandskyddet fungerar och att medarbetarna har fått träning i att hantera en brand. När en brand uppstår finns det alltid bakomliggande orsaker, ibland bidrar slarv eller okunskap. Det har hänt att en lampa fallit ner i en säng som antänts av värmen. Särskilda risker finns om en boende är rökare.

Lag om skydd mot olyckor (2003:778) ställer krav på ägare och verksamhetsutövare i byggnader eller anläggningar att ha ett skäligt skydd mot brand. Brandförsvaret gör regelbundet tillsyn så att verksamheterna uppfyller kraven.

Exempelvis ska det finnas är utrymningsvägar, nödbelysning, branddetektorer, branddörrar, kännedom om hur ventilationssystemet fungerar i händelse av brand, brandsläckningsutrustning, sprinklerutrustning, skyltning av brandfarligt material exempelvis syrgastuber.

Handlingar som kan efterfrågas vid en brandtillsyn är:
• Dokumentationen över fastighetens systematiska brandskyddsarbete (SBA) innehållande checklistor eller liknande som styrker genomförda kontroller
• Fastighetens relationshandling (brandskyddsdokumentation)
• Fastighetens brandcellsritningar
• Ventilationssystemets driftkort
• Elbesiktningsintyg
Drift och underhållsinstruktioner för de brandtekniska installationerna

Brandskyddet är ett mycket omfattande ansvar som inte får glömmas bort bland alla andra måsten. Det bör finnas brandskyddsombud i verksamheten. Helst flera så att de kan ha stöd av varandra och att inte kunskapen försvinner om någon byter arbete. Det ska finnas brandskyddspärmar där all dokumentation om brandskydd samlas. Likaså bör de regelbundet gå brandskyddsronder som dokumenterar och gör riskanalyser. Brister i brandskyddet åtgärdas omedelbart.

Reflektion - vård av lokaler, utrustning och brandskydd
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad gör ni för att hålla er enhet i gott skick?
• Har ni rutiner för att påtala brister för ledningen?
• När gick du senast en brandskyddsutbildning?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad gör ni för att se till att rutinerna för att vårda lokaler och utrustning fungerar?
• Har ni ett välfungerande brandskyddsarbete?
• Skulle utrymning fungera sommartid när många vikarier arbetar i verksamheten?

Boende och närstående:
• Uppfattar du lokaler och utrustning som välvårdade?
• Finns det ordentliga utrymningsskyltar och utrymningsvägar och är det fri väg till dessa?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen