Minnessvikt

För många äldre kan minnet svikta stundvis. Förvirringstillstånd kan ha många orsaker

Foto: Mostphotos

Förvirringstillstånd
De boende kan bli förvirrade av många olika skäl och det behöver inte alltid vara demens. Förvirringstillstånd (konfusion) av mer tillfällig natur har ofta sin grund i någon annan sjukdom som kan vara allvarlig. Inte sällan går det fort från att vara klar och redig till att bli förvirrad. Dessa är inte ovanliga i samband med inflyttning och annat som stressar en människa. Även för den som redan har en demenssjukdom men som för stunden ter sig mer förvirrad kan andra orsaker kan ligga bakom konfusionstillståndet än själva demenssjukdomen.

Tecken på konfusion kan vara att den boende vänder på dygnet, förlorar uppfattning om tid och rum och har svårt att förstå sådant som den boende normalt förstår. Andra förändringar kan vara svårigheter att minnas, prata redigt och tänka klart. Beteendet kan förändras, rastlöshet är vanligt liksom koncentrations-svårigheter. Tillståndet påverkar känslor och vakenhetsgrad och kan variera under dagen. Det förekommer att den boende ser och hör saker som inte är verkliga. Konfusionstillstånd är tillfälliga och ger oftast inga besvär efteråt.

Orsaker till konfusion kan vara infektion, smärta, hjärtinfarkt, cirkulationsstörning, blodpropp i hjärnan eller andra skallskador. Förstoppning, urinvägsbesvär, bristsjukdomar, lever-och njursvikt är andra orsaker som alla kan leda till förvirringstillstånd. Läkemedel som lugnande och antipsykotiska läkemedel kan orsaka förvirring. Det är viktigt att söka orsaken till konfusionstillstånd så att inte de äldre och deras närstående utsätts för onödigt lidande. Förvirringstillståndet ska därför utredas.

Det är viktigt inför ett beslut om att flytta till äldreboende. Det har hänt att människor flyttat till äldreboende med misstanke om demenssjukdom. Väl där med bra föda och ordentlig läkemedelsgenomgång så piggnar de till och är inte alls i behov av äldreboendets omvårdnadsnivå. Har man då gjort sig av med sitt ordinarie boende är det inte så lätt att backa bandet. Det måste finnas en ordentlig demensutredning innan inflyttning på demensboende.

Informera alltid sjuksköterskan som bedömer om läkare ska kontaktas. Läkemedel mot hallucinationer kan ordineras om symtomen är besvärliga. Kontrollera att syn och hörselhjälpmedel fungerar väl. Aktiviteter, sociala kontakter och god nattsömn bidrar till att minska risken för konfusionstillstånd.

Demenssjukdom
De som boende har ofta en demenssjukdom som påverkar deras liv. Med kunskap om demenssjukdomen går det att skapa en bra vardag och minska risken för oro och ångest. Sjukdomsutveckling och symtom är relaterade till vilken typ av demens den boende har. Med kunskap, bemötande och anpassade aktiviteter.

Vid misstanke om demenssjukdom görs en basal demensutredning. Den bygger på sjukdomshistoria, nuvarande situation, funktions-och aktivitetsförmåga, samtal med närstående, test av tankeförmåga och provtagning. Vid behov genomförs en datortomografi av hjärnan. Undersökningen görs för att utesluta andra sjukdomstillstånd som kan orsaka kognitiv svikt.

Om det fortfarande inte går att fastställa diagnos görs ytterligare utredning i form av neuropsykologiska test, magnetröntgen, lumbalpunktion och eventuellt en funktionell hjärnavbildning med SPECT.

Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewibody demens och Parkinssons sjukdom med demens beror på att hjärnceller förtvinar och dör. Vid Alzheimer är hjäss- och tinninglober angripna, vid frontallobsdemens är pann-och tinninglober påverkade, vid Lewi Body demens och Parkinssons sjukdom med demens är det den vita substansen i hjärnan som förtvinar. Dessa sjukdomar har oftast ett smygande förlopp. Vaskulära sjukdomar i hjärnan har däremot oftast ett snabbt förlopp. Blodproppar och strypt syretillförsel i hjärnan kommer plötsligt ofta efter en stroke.  

Demens orsakad av exempelvis Syfilis, HIV, alkoholmissbruk och demens orsakad av lösningsmedel kallas för sekundära demenssjukdomar. Det är sjukdomar som kan men inte alltid övergår till ett demenstillstånd.

Därutöver kan blanddemens ses hos en del. Demenssjukdomar orsakar ett stort lidande för den enskilde och dennes närstående, men är också förenat med stora samhällskostnader. En tidig utredning är viktig för att snabbt kunna sätta in åtgärder.  

Olika demenssjukdomar kräver olika förhållningssätt. Det kan påverka både den boende i sociala kontakter på enheten, närstående och medarbetare. Orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom utreds. Alla demensboenden ska ha medarbetare som är utbildade för att hantera BPSD-symtom. Handledning från exempelvis ett BPSD-team kan ge perspektiv för hur medarbetare kan bemöta den boende för att omsorgen ska bli bättre.

Meningsfulla dagliga aktiviteter och individuell fysisk träning i form med exempelvis vikter, gång-balans- och rörelseträning förbättrar vardagen för personer med demenssjukdom. Om en person trots åtgärder behandlas med ångestdämpande eller antipsykotiska läkemedel ska behandlingstiden vara kort. Effekt och biverkningar utvärderas inom ett par veckor.

All vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bygger på ett personcentrerat förhållningssätt och att arbetet runt personer med demenssjukdom bedrivs tvärprofessionellt. Med personcentrerad omvårdnad menas att personen och inte sjukdomen som sätts i fokus. Personcentrerad omvårdnad förväntas leda till en minskning av antipsykosläkemedel.

Det händer mycket inom demensområdet exempelvis vad vi kan göra för att bromsa förloppet. Om några år kan det finnas en demensrobot som kan ställa säker diagnos tidigt. Det finns bra utbildning när det gäller demens. Ett exempel är Demens ABC som tillhandahålls av Demenscentrum.

BPSD
BPSD-registret kan ge stöd när en boende med demenssjukdom får symtom som kan vara svårhanterade i verksamheten. Det finns checklista, utbildningar, skattningar och förslag på åtgärder för att minska de problem som kan uppstå. Metoden kan stödja i att ta fram bemötandeplaner och andra förslag på behandlingsinsatser.

BPSD-registret är ett kvalitetsregister som utformats för att hitta bakomliggande orsaker till orostillstånd. Registret innehåller förslag på åtgärder för att minska symtomen. Utredning och kartläggning kan visa hur och när över dygnet symtomen visar sig och i vilka situationer de uppstår. Lämpliga åtgärder vidtas som sedan utvärderas.

Man räknar med att cirka 90% av alla med demenssjukdom någon gång drabbas av BPSD-symtom i form av oro, aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar och vanföreställningar. Syftet med BPDS-registret har varit att utreda allvarlighetsgraden och frekvensen av BPSD-symtom hos den enskilde individen. Bakomliggande orsaker till symtom kan exempelvis vara smärta, den omgivande miljön eller personalens bemötande. Personalen arbetar i team för att söka möjliga orsaker till beteendestörningen.
Utbildningar i BPSD har gjort att demensvården förändrats under senare år.

Åtgärder för att motverka BPSD-symtom kan exempelvis vara utevistelse, aktiviteter, musik, massage eller gymnastik. Vidtagna åtgärder ska utvärderas. Symtom på BPSD graderas och om åtgärderna varit effektiva syns det vid den uppföljande registreringen.
BPSD-registreringen har lett till en utveckling av den personcentrerade omvårdnaden och att de nationella riktlinjerna för demenssjukdom och teamarbetet har utvecklats och används   inom demensvården. BPSD-registreringen har vidare lett till verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring genom att uppföljningar görs.

Närståendestöd kan exempelvis ges genom deltagande i utbildningsprogram, psykosociala stödprogram och möjlighet till avlösning. Miljön på boendet ska vara trygg, hemlik och utformad så att den boende får en meningsfull vardag. Många verksamheter har idag någon eller några medarbetare som är utbildade Silviasystrar med fördjupade kunskaper i bemötande och omsorg om människor med demenssjukdom.

Reflektion - minnessvikt
Undersköterska:
• Vad gör du om en av era boende förändras och blir förvirrad?
• Har du genomgått demenscentrums demensutbildning?
• Vad upplever du som svårast i omsorgen om människor med demenssjukdomar?
• Hur arbetar ni för att hitta arbetssätt som hjälper den boende på bästa sätt?
• Har ni bra kompetens för vård av människor med demens?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har det hänt att ni fått in personer på demensenhet som inte är utredda ordentligt?
• Har ni ett bra teamsamarbete runt boende med demenssjukdomar?
• På vilket sätt kan ni utveckla ert arbetssätt under det kommande året?
• Hur arbetar ni med boende som uppvisar BPSD-symtom?

Boende och närstående:
• Har du upplevt att din närstående blivit förvirrad under en kortare period?  
• Har medarbetarna ett bra förhållningssätt till boende med demenssjukdom?
• Har du hört talas om BPSD tidigare?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus