Hur hanterar ni dörrarna på äldreboendet?

Det finns inget lagstöd för att låsa om hyresgäster i deras boende. Det gäller att hitta ett bra arbetssätt för att de boende inte ska gå vilse.

Foto-Trullsa_Mostphotos-webb

Låsta dörrar på demensboenden är en känslig fråga. Trots att det enligt Socialstyrelsen inte är tillåtet att begränsa äldres rörelsefrihet med kodlås eller låsta dörrar, bor många med demenssjukdom på avdelningar som de inte kan ta sig ut från själva. Men för demenssjuka kan en låst dörr skapa oro. Personer som försvinner från boendet skapar också oro för såväl medarbetare som närstående. Att entrédörren till huset är låst ses dock mer som en normal företeelse. Det får däremot inte vara omöjligt eller väldigt svårt att ta sig ut. Grundlagen innehåller ett generellt skydd mot frihetsberövande som inte beslutas med stöd av annan lag.  

Som medarbetare uppstår situationer där arbetet bedrivs i en gråzon. Ingen har ännu åtalats för olaga frihetsberövande, men verksamheter har fått kritik från Socialstyrelsen och IVO. Däremot har det förekommit i fall där någon boende blivit instängd i sin lägenhet. Det kan också uppstå nödvärnsliknande situationer där man inte vågar släppa ut en svårt demenssjuk människa från boendet mitt i vintern. Ofta är det också svårt att låta någon medarbetare gå med den boende så undersköterskan försöker förskjuta i tid eller få den boende på andra tankar.  

Nattetid kan det uppstå akuta situationer där undersköterskan måste lämna sin enhet för att hjälpa en kollega att sköta en boende eller lyfta upp någon som fallit på golvet. En låst enhet kan då bli lämnad tom. Detta har föranlett kritik från Socialstyrelsen och IVO vid flera tillfällen.  

Det finns försök att hitta lösningar. En del boenden har enbart en entré. Att förlägga aktiviteter och ha personal som har koll på ytterdörren innebär en möjlighet att ha tillsyn utan att behöva ha låsta dörrar inom huset.  

På Hälleborgs äldreboende i Västerås finns inga låsta dörrar. I stället bär äldre med demenssjukdom, som bedöms behöva det, en sändare som larmar till personalens mobiler om de lämnar avdelningen. När dörren är låst så är det inte sällan så att någon boende står vid dörren och vill komma ut. Detta kan skapa obehag för besökare, så de inte vill få en kontrovers med den boende.  

Med öppna dörrar så upphör detta problem. Det finns större ytor för den boende att röra sig på och fler boende att umgås med. Med utsmyckning och utformning av lokalerna så kan uppmärksamheten styras mot trädgården istället för huvudentrén på byggnaden. Larmen kan ställas in utifrån den boendes förutsättningar och vissa kan gå fritt i huset och trädgården. Larmet går då igång om de lämnar fastigheten helt.

Studier visar också att olåsta dörrar och digital teknik rätt använt kan minska behovet att använda ångestdämpande läkemedel. Medarbetarna behöver inte heller ägna en massa tid åt att lotsa tillbaka äldre som gett sig iväg från enheten. Teknik kan vara ett stöd i omsorgen om våra äldre, men aldrig ersätta lugnande händer.  

Utgångsläget måste vara att utvärdera den verksamhet man har och arbeta utifrån de resurser som finns på verksamheten. Annars är det lätt att fastna i att det inte finns ”medel” för att utföra olika åtgärder. Det finns kompetent personal på verksamheterna som har fantasi och intresse för att utforma ”rätt miljö” för våra äldre med enkla åtgärder. Det handlar sällan om ekonomi. Många gånger kan verksamheten starta direkt med bra åtgärder som gör skillnad. Ledarskapet och tydliga mål med verksamheten är avgörande för att få resultat.  

Utgångspunkten måste vara att se vad som hindrar eller ger möjligheter till dagliga aktiviteter, och att ge rätt stöd så omgivningen lättare ska kunna förstås och tolkas av den dementa personen.  

Långa korridorer kan locka fram ett vandringsbeteende. Går det att skapa avbrott så att uppmärksamheten fångas eller nyfikenheten väcks att stanna upp och göra något annat. Vi vet att  gula och gröna färger skapar lugn och harmoni. Att arbeta med  färger för att skapa trivsel och en hemlik förståelig igenkännande miljö skapar mindre oro och ångest.  

Ett rätt utformat kök med möjlighet till doft och smakupplevelser kan förmodligen stimulera till gamla vanor som att baka och laga mat. För många personer med demens kan det vara svårt att själva ta initiativ till aktivitet därför måste saker vara synliga, ex. koppar i köket som behöver ”diskas”, en vattenkanna på bordet, eller en sopborste som ”står i något hörn”.

Undersköterska: Har ni situationer där era boende kan känna sig inlåsta? Har ni bra rutiner för att hantera det?  

Chefer och legitimerad personal: Vad kan ni göra för att öka öppenheten i ert boende? Uppkommer situationer där medarbetare hamnar i nödvärnslägen med boende som vill ut? Har ni bra rutiner för att undvika att de boende känner sig inlåsta?  

Närstående: Upplever du att äldreboendet arbetar på ett bra sätt med dessa frågor?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-04 04:00 16 Sjukdom och död
    Konsten att ta hand om ett dödsbo
    Affektionsvärde och faktiskt värde kan skilja sig åtSusanne Lj. Westergren
    info
comments powered by Disqus