Trivsel och ljudhygien

Ibland när man kommer in på ett äldreboende, går Lugna favoriter på radion med hög volym eller så sitter några gamla uppradade framför en TV-apparat som sänder TV-shop eller andra oroande och störande program. Är det musik eller program som de boende själva har valt?  

En god ljudmiljö är särskilt viktig för de som hör dåligt. Måste man anstränga sig för att höra vad som sägs blir det svårare att förstå. Genom att dämpa bakgrundsljud och förbättra rumsakustiken får vi bättre möjlighet att uppfatta vad som sägs och det blir lättare att koncentrera sig och dessutom ökar det trivseln i rummet.
Hur är ljudbilden när TV/radio inte är på? Domineras ljudmiljön av porslinsskrammel, fläktar, hissar, skrap från stolar eller av att någon av de boende ojar sig? Pågår det intressanta samtal eller allsång? Är ljudmiljön harmonisk? Hur är det att bo granne med en person som är förvirrad och skriker på nätterna?  

Små enkla knep kan förändra ljudbilden helt. Exempelvis att sitta ner och prata med den som är orolig eller att spontant sjunga visor. Att sätta på tassar på stolarna så att de inte skrapar i golvet och att använda tyger och konst för att förbättra akustiken. Det blir lättare att koncentrera sig och att känna trivsel.

Viktigt att tänka på när det gäller ljudhygien på äldreboendet

Bakgrundsljud och Buller:
En av de viktigaste faktorerna att tänka på är att minimera onödigt bakgrundsljud och buller. Buller från exempelvis TV-apparater, rullande vagnar och prat kan vara störande och distraherande för de äldre. Genom att skapa en tystare miljö kan man främja en bättre sömnkvalitet och allmän trivsel för de boende.

Placering av aktiviteter:
Tänk på var olika aktiviteter äger rum och hur de påverkar ljudmiljön. Rum för gemensamma aktiviteter bör placeras på ett sätt som minimerar störningar för de boende som inte deltar. Dessutom kan man skapa avskilda utrymmen för aktiviteter som kräver högre ljudnivåer, så att de inte påverkar resten av boendet.

Strukturerad tidsplanering:
Genom att ha en strukturerad tidsplan för olika aktiviteter kan man undvika att flera högljudda aktiviteter äger rum samtidigt. Detta minskar risken för överbelastning av ljud och skapar en mer harmonisk miljö för de boende.

Användning av teknologi:
Teknologi kan vara till hjälp för att reglera ljudmiljön på äldreboendet. Till exempel kan ljudabsorberande material användas för att minska efterklang och dämpa ljudnivåer i gemensamma utrymmen. Det finns även ljudmaskeringsenheter som kan användas för att skapa en behagligare ljudmiljö och blockera utvändiga ljud.

Utbildning och medvetenhet:
Det är viktigt att utbilda personalen på äldreboendet om betydelsen av ljudhygien och hur de kan bidra till att skapa en lugn och fridfull miljö för de boende. Medvetenhet om ljudets påverkan på välbefinnandet kan leda till att personalen tar aktiva åtgärder för att minska buller och störningar.

Individuella behov och önskemål:
Slutligen är det viktigt att ta hänsyn till de individuella behoven och önskemålen hos varje boende när det gäller ljudmiljön. Vissa personer kan föredra en mer levande och livlig atmosfär medan andra föredrar lugn och ro. Genom att kommunicera med de boende och anpassa miljön efter deras preferenser kan man skapa en mer personlig och tillfredsställande boendemiljö.

Att arbeta med ljudhygien på ett äldreboende är avgörande för att främja välbefinnande och trivsel för de boende. Genom att ta hänsyn till bakgrundsljud, placering av aktiviteter, användning av teknologi, utbildning av personalen och individuella behov kan man skapa en lugn och fridfull miljö där de äldre kan känna sig hemma och avslappnade.
Det kräver lite eftertanke och planering, men inte några stora investeringar.  

Läs mer

Reflektionsfrågor - ljudhygien
Undersköterska och vårdbiträde:
- Vad gör ni för att bidra till att skapa en harmonisk arbetsmiljö och att skapa en bra atmosfär?
- För ni samtal som inkluderar de boende?
- Använder ni sång och musik för att skapa gemenskap, minnen och en god stämning?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad gör ni för att förbättra ljudmiljön?
- Har de som har hörselskada fungerande och riktigt inställda hörhjälpmedel?
- För ni ett samtal kring ljudmiljön på enheten?  

Boende och närstående:
- Är ljudmiljön på enheten behaglig?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag