Smittspridning

Multiresistenta bakterier och virusinfektioner medför risker för liv och hälsa. Det är av yttersta vikt att vidta åtgärder för att minska spridningen av multiresistenta bakterier och försöka bevara effekten hos våra nuvarande antibiotika. Denna kamp kräver samarbete på alla nivåer av vården, från förskrivare av antibiotika till patienter och vårdpersonal. Genom att ta dessa åtgärder på allvar kan vi förhoppningsvis bromsa spridningen och rädda liv.Smittförebyggande är ett ständigt pågående arbete.

Foto: Mostphotos

Multiresistenta bakterier


Allt fler människor är bärare av multiresistenta bakterier. I fel sammanhang kan dessa bakterier orsaka dödsfall för den som smittas. Vi är alla bärare av bakterier och multiresistenta bakterier passerar våra händer, luftrör och andra delar av kroppen regelbundet. Vi får bakterierna till oss när vi tar andra i hand, hanterar pengar, går på offentliga toaletter och många fler sätt. Ibland smittas vi med multiresistenta bakterier i samband med utlandsresor.

Vid besök på äldreboenden där många med nedsatt immunförsvar bor tar vi med oss bakterierna dit. Många människor är friska smittbärare. De största riskerna uppstår när bakterierna kommer i kontakt med våra kroppsvätskor. Om den boende får i sig smittsamma bakterier eller virus genom maten, luftvägarna eller i samband med såromläggning kan det få svåra konsekvenser för den boende.  

De bakterier vi oftast hör talas om oftast är ESBL (Extended spectrum beta-lactamases) som är multiresistenta tarmbakterier, MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) och VRE (Vankomycinresistenta enterokocker). En annan otrevlig och svår tarminfektion som kan få spridning mellan vårdtagarna är Clostridium difficille. Den orsakas ofta av antibiotikabehandling och drabbar människor med nedsatt immunförsvar. När dessa olika bakterier förorsakar sjukdom blir de svårbehandlade med antibiotika vilket i värsta fall kan leda till dödsfall.

Ofta finns någon eller några boende som är bärare av någon form av multiresistenta bakterier. Verksamheten har ett ansvar för att inte smitta förs vidare till andra boende. Om flera boende smittats av multiresistenta bakterier kan smittspårning göras på boende och medarbetare.

Det är bra att registrera när någon insjuknar i diarré eller kräkning. Såväl boende som personal ska följas upp. För att minska risken för smittspridning är det bra att ta kontakt med vårdhygienisk expertis. Följsamhet till basala hygienrutiner är det bästa sättet att förhindra smittspridning, men ibland kan andra åtgärder vidtas.

Varför är multiresistenta bakterier ett hot?


Svårbehandlade infektioner: När en person blir smittad med multiresistenta bakterier, kan det vara svårt att hitta en lämplig antibiotika som fungerar. Detta leder till förlängda sjukdomsförlopp och ökad risk för komplikationer.
Ökad dödlighet: Infektioner orsakade av multiresistenta bakterier har högre dödlighet jämfört med infektioner som kan behandlas med antibiotika. Detta innebär att multiresistenta bakterier kan vara livshotande.
Sjukhusinfektioner: Multiresistenta bakterier sprids ofta inom vårdmiljöer, vilket gör att patienter som redan är sjuka är särskilt sårbara. Detta leder till ökade vårdkostnader, ökat lidande och längre sjukhusvistelser.
Brist på behandlingsalternativ: Eftersom multiresistenta bakterier är resistenta mot många olika antibiotika, finns det få alternativ kvar för att behandla infektioner. Detta ökar risken för att infektioner inte kan kontrolleras.

Åtgärder för att bekämpa multiresistenta bakterier


Rationell antibiotikaanvändning: Förskrivare av antibiotika uppmanas att använda dessa läkemedel med största försiktighet och endast när det är absolut nödvändigt.
Förbättrad hygien: God handhygien och noggrann rengöring av vårdutrustning är avgörande för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier inom sjukhusmiljöer.
Screening och isolering: Patienter som misstänks vara bärare av multiresistenta bakterier kan screenas och isoleras för att förhindra smittspridning.
Forskning och utveckling: Forskning pågår för att utveckla nya antibiotika och behandlingsmetoder som kan hantera effekterna av multiresistenta bakterier.
Utbildning: Vårdpersonal och allmänheten utbildas om riskerna med multiresistenta bakterier och hur man kan förebygga infektioner.

Vinterkräksjuka - Calicivirus


Återkommande drabbas många äldreboenden av vinterkräksjuka. Vid misstanke  om smitta ska verksamheten upprätta kohortvård för att minska risken för spridning. Det gäller att ha bra rutiner för såväl hygien som livsmedelshantering. Likaså måste det finnas rutiner att upprätta kohortvård dygnet runt.

Vinterkräksjuka är något som återkommande drabbar samhället och äldreboenden. Den här historia handlar om ett boende där vinterkräksjuka drabbade många av de boende och det spred sig mellan våningsplanen. Sjuksköterskorna och enhetschefen arbetade hårt med att medarbetarna skulle förstå vikten av att följa hygienrutinerna och efter ett tag fick de bukt med utbrottet.

Efter några veckor bröt vinterkräksjukan ut igen och nu kopplades en hygiensköterska in för att hjälpa till att skapa ett säkert arbetssätt. Det framkom då att medarbetare hade frusit in matrester i samband med det första utbrottet och när dessa nu serverades igen så återkom vinterkräksjukan.

Det här boende och många andra har den hårda vägen fått lära sig vikten av att följa hygienrutiner. För den äldre som drabbas av vinterkräksjuka kan det innebära en förtidig bortgång.

Kohortvård


När ett äldreboende fått in smittsamma sjukdomar så gäller det att sätta in kraftfulla åtgärder för att begränsa spridningen. Det brukar man kalla kohortvård vilket innebär att man avskiljer boende som är smittade eller misstänks vara smittade från övriga. Det innebär att dessa personer vårdas avskilt med egen personal. Personalen som arbetar i kohorten får inte komma i kontakt med övriga boende eller hantera mat, läkemedel eller annat som boende utanför kohorten ska äta.

Verksamheter ska ha en handlingsplan för att snabbt agera när smitta kommer. Alla medarbetare måste vara införstådda med vikten av att agera omedelbart vid risk för smittspridning. För att det ska fungera måste alla medarbetare noggrant följa basala hygienrutiner. Tvål, vatten, handsprit och användning av den skyddsutrustning som situationen kräver. Insatserna anpassas till den aktuella smittan och hur den sprids.

Smittspridning kan gå fort och det är nödvändigt att det finns skyddsutrustning tillgänglig så att kohortvård kan införas omedelbart. Det kan krävas provtagning för att konstatera vilken typ av smitta som sprids. Genom att informera Vårdhygien kan verksamheten få stöd i att införa rätt åtgärder för att stoppa smittspridningen.

Skyddsutrustning kan som förberedelse packas i särskilda lådor som enbart får öppnas och användas vid smitta.
Varningsskyltar sätts upp för att markera pågående smitta. Se till att snabbt informera närstående om smittspridningen så att ni undviker onödiga besök. Om någon måste besöka, exempelvis någon som ligger för döden, se till att besökarna får tillgång till skyddsutrustning och att de instrueras att använda skyddsutrustningen korrekt.

Ofta ökar de medicinska kontrollerna och fokuset blir mer medicinskt. Sjuksköterska och läkare vill ha reda på vitalparametrar såsom temp, blodtryck, puls, andning och ibland syresättning.

De som vårdas i kohort kan behöva ha extra mycket tid för social samvaro. Det finns annars en stor risk att de känner sig isolerade och ensamma, vilket leder till ökad risk för depression, ångest och annan psykisk ohälsa. I planeringen av kohortvården måste därför detta ingå.

Reflektion - smittskydd
Undersköterska och vårdbiträde:
• Fungerar hygienrutinerna bra?
• Har ni någon boende med multiresistenta bakterier?
• Finns det några situationer som är svåra att hantera ur hygiensynpunkt?
• Vad kan ni göra för att vara förberedda om vinterkräksjukan kommer?
• Hur hanterar ni överbliven mat?
• Finns det rutiner att alltid kontakta sjuksköterska vid diarré eller kräkningar?
• Fungerar det bra att sätta in kohortvård när det krävs?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni personer med känd smitta?
• Finns god tillgång på skyddsutrustning?
• Finns bra samverkansrutiner med vårdhygienisk kompetens?
• Har ni återkommande egenkontroll av hygienrutinerna?
• Finns rutiner för införande av kohortvård dygnet oavsett när ett utbrott kommer?

Boende och närstående:
• Har ert äldreboende drabbats av vinterkräksjukan eller annan smitta?
• Hanterades det på ett bra sätt?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-06-20 04:00 13 Hygien
    Så upptäcker du smittspridning snabbt och implementerar effektiv kohortvård på äldreboendet
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-17 04:00 12 Personlig omvårdnad, 05 Planering, 13 Hygien
    Hur känslan av att få känna sig fin påverkar välbefinnandet på äldreboende
    Bild: Pixabay
    info
  • 2024-06-15 04:33 14 Läkemedelshantering
    Har ni många läkemedelsavvikelser?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-13 04:00 04 Bemötande, 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt, 05 Planering
    Så planerar omsorgspersonal meningsfull egen tid för boende på äldreboendet
    Foto - Frugan - Mostphotos
    info
  • 2024-06-10 04:00 09 Mat och måltid
    Så ger balansen mellan mat, motion och medicin livskvalitet vid diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-03 04:00 03 Ledarskap, 18 Arbetsmiljö och utveckling, 08 Förebyggande o lokaler
    Sammanhanget mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet på äldreboendet - Hur en god arbetsmiljö främjar patientsäkerheten
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev