Övergrepp

Det händer att äldre personer blir utsatta för övergrepp. I något fall har misshandel mellan boende till och med lett till dödsfall. Sexuella närmanden är ofta tabubelagda och svåra att hantera. Närstående kan vara frustrerade, arga eller besvikna av andra skäl. Kollegor uppträder oprofessionellt. Det ställer stora krav undersköterskan som ofta får möta den närstående.

Krishantering

Vårdgivare bör ha krishanteringsplaner. Det händer saker som står utanför ledningens kontroll men som i hög grad kan påverka stämningen och omgivningens syn på äldreboendet. Det kan handla om att värdeföremål försvinner för en boende, läkemedelsstölder, konflikter i personalgruppen eller att en medarbetare som inte mår bra uttrycker sig omdömeslöst till någon som bor där. För undersköterskorna är det nödvändigt att veta hur de ska agera när det oväntade inträffar.

En kärnfråga i vården är att bibehålla en förtroendefull relation till de som bor på enheten och de närstående. Det bör finnas en etisk handlingsberedskap som både är ett stöd i ledarskapet och samtidigt ger medarbetare möjlighet att reflektera över sina individuella och gemensamma erfarenheter. Utan beredskap blir det svårt att hantera intressekonflikter med stolthet, värdighet och förtroende i behåll.

Att hantera svåra samtal

Likaså står ofta undersköterskorna ensamma i mötet med närstående när det kommer på helgbesök. Beredskap att hantera misstroende från närstående är ett bra stöd i yrkesrollen. Det är inte lätt om en boende exempelvis blivit utsatt för våld eller sexuella närmande av en annan boende. Då är det bra om det finns en handlingsplan för hur medarbetare ska agera i sådana frågor. Professionalitet kan vara att hänvisa svåra frågor till verksamhetschef eller tjänstgörande sjuksköterska.

På en arbetsplats ska det bland alla anställda finnas en naturlig förståelse för att alla människor har olika behov, och att de som arbetar tillsammans har olika kunskap och erfarenheter. och alla ska ha en kompetensutvecklingsplan och möjlighet att utbilda och förkovra sig ytterligare.

Ett sätt att skaffa sig en gemensam beredskap är att tillsammans diskutera fram och skriva ner tips som stöd för medarbetarna när de står inför svåra möten med de boende eller deras närstående. Här finns möjlighet att reflektera över bemötande, att lära sig att ta emot ett klagomål på ett bra sätt, liksom vad det innebär att vara professionell.

Rätten till självbestämmande

I samband med åldrandet så minskar våra möjligheter att välja själva. Bara det att vara beroende av andra människor för de aktiviteter som är nödvändiga i det dagliga livet är en inskränkning i självbestämmandet. Medarbetare som arbetar i vården har ett ansvar att så långt möjligt begränsa konsekvenserna.  

Självbestämmandet är inte en självklarhet i äldrevården även om det har blivit bättre. Min farfar tvingades under1970-talet flytta från äldreboendet till en psykiatrisk vårdavdelning, då han råkat förirra sig in på en dams rum. Det skulle inte hända idag. Det var ingen som frågade vad han ville, han blev bara placerad där utan att ha begått något avsiktligt fel. Han blev kvar inom psykiatrin tills han dog. I dag har boende på äldreboenden betydligt starkare rättigheter.  

Omsorgen ska skydda utan att kränka

Konsekvensetik kan användas för att reflektera över vilka konsekvenser en handling får. Medarbetarens uppgift är att skydda vårdtagarna. Det kan uppstå intressekonflikter som vid exempelvis demenssjukdom då den enskilde kanske gör saker som kan vara till skada för den egna personen eller någon annan i omgivningen. Ett exempel är hur medarbetare ska förhålla sig till om en person med demenssjukdom blir förtjust i någon annan på boendet. Om den äldre inte minns sin hustru eller make kan det uppstå svårigheter i relationen. Här uppstår en intressekonflikt där det gäller det att stötta den närstående samtidigt som det inte går att förbjuda en människa som har demenssjukdom att ha känslor för någon annan.  

Närståendes beslutsbefogenheter

Det är inte ovanligt att oroliga närstående vill bestämma över den äldre. Likaså kan de ha åsikter om hur andra boende beter sig och dylikt. Juridiskt sett så ses alla vuxna människor som rättskapabla och myndiga och har rätt att bemötas utifrån det.  

Emellanåt uppstår en intressekonflikt mellan den boende och närstående. Närstående kan vilja ha begränsningar för den enskildes rörelsefrihet som inte är i överensstämmelse med äldreomsorgens värdegrund eller propsar på behandling trots att den enskilde gett uttryck för att vilja slippa.
Behöver ni mer inspiration så finns “Gör och lär” från Sveriges kommuner och regioner. Likaså boken “Chef med känsla och förnuft” av Sandahl med flera.   

Reflektion - etisk handlingsberedskap
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad kan ni göra tillsammans för att hantera situationer som kan vara genanta eller skapa obehag för såväl boende som närstående eller medarbetare?
• Hur bevakar ni att de boendes intressen tas tillvara i de fall de inte kan ge uttryck för dem själv?
• I vilka situationer är de boendes valfrihet begränsad?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad har ni för beredskap att hantera etiskt svåra händelser?
• Har ni möjlighet till externt stöd om svårhanterade situationer uppstår?
• Vad gör ni för att förstärka kunskaperna om rätten till självbestämmande?
• Involveras medarbetare som arbetar natt i dessa dialoger?  

Boende och närstående:
• Ger boendet bra information regelbundet?
• Bjuder verksamheten in till informationsträffar?
• Inskränks din rätt som boende att bestämma själv?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen