Ingen kvickfix

Inledningsvis kan vi konstatera att det här inte är någon enkel kvickfix. Det handlar om enträget och uthålligt utvecklingsarbete med återkommande uppföljning.

Många äldreboenden upplever det som utmanande att införa och framför allt upprätthålla icke-farmakologiska insatser. En ny systematisk översikt, som kommenterats av SBU, visar att det krävs en helhetsstrategi där personal, ledning och anhöriga samverkar. Här är fem konkreta områden att arbeta med.

Personcentrerad vård med sinnesstimulerande och psykosociala insatser som musik, massage och meningsfulla aktiviteter bidrar till att minska behovet av psykofarmaka. Därmed minskar också risken för fall och andra läkemedelsbiverkningar.

SBUs forskningsöversikt har sammanställt 24 kvalitativa studier och identifierat avgörande faktorer för att implementeringen ska lyckas. Här är de viktigaste punkterna att ta fasta på.

Satsa på kontinuerlig utbildning – inte bara en gång

Det räcker inte med en introduktionsdag. Personalen behöver löpande utbildning om BPSD, personcentrerad vård och de specifika insatserna. Utbildningen bör också innehålla praktisk träning.

Forskningsöversikten visar att även anhöriga behöver kunskap om insatserna – det underlättar samarbetet och skapar förståelse för arbetssättet.

Lär känna personen bakom sjukdomen

Forskningen visar ett starkt samband för att implementeringen underlättas när personalen känner den boendes personlighet, livshistoria, önskemål och intressen. Det är själva kärnan i personcentrerad vård.

Avsätt tid för reflektion och dokumentation så att denna kunskap inte går förlorad vid personalbyten.

Stärk kommunikation och samverkan

En god kommunikation inom personalgruppen och mellan personal och anhöriga är avgörande. Det handlar om allt från rapportering och planering till att skapa en kultur där man pratar med varandra – inte om varandra.

Tänk också på språkliga och kulturella aspekter i kommunikationen med den boende.

Bemanning och ledarskap spelar roll

Stor personalomsättning och tidsbrist är två av de största hindren. Men det handlar inte bara om antal händer – utan om kompetenta och erfarna medarbetare.

Ledningen måste vara närvarande och aktivt stödja utvecklingsarbetet. Ett engagerat ledarskap som prioriterar frågan och skapar utrymme i vardagen är en avgörande framgångsfaktor.

Använd BPSD-registret som ett verktyg

I Sverige har vi en unik resurs i BPSD-registret. Genom att systematiskt följa upp symtom och insatser för enskilda personer – och för boendet som helhet – skapas ett lärande som underlättar både införande och upprätthållande av nya arbetssätt.

Registret hjälper er att se vad som faktiskt fungerar.

Tänk helhet, inte punktinsatser
Forskningen visar att det inte går att plocka enstaka insatser ur luften och tro att de ska fungera. Det handlar om att förändra ett helt arbetssätt.

Men med rätt kombination av kunskap, tid, ledarskap och samverkan är det fullt möjligt att skapa en vård som verkligen förebygger lidande och ökar livskvaliteten för personer med demenssjukdom.

Ta del av SBU-rapporten

Reflektionsfrågor - evidensbaserad vård
Undersköterska och vårdbiträde
- På vilket sätt kan du bidra till att göra vården på er enhet bättre?
- Hur skulle du börja utvecklingsarbetet om du fick bestämma?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Vad kan ni som ledningsgrupp göra för att göra vården mer evidensbaserad?
- Vad skulle du prioritera som första åtgärd?

Boende och närstående
- Arbetar personalen på er enhet bra utifrån dessa forskningsrön?
- Upplever ni att medarbetarna aktivt arbetar för att lära känna och förstå den boende?

Läs mer om BPSD-registret
Läs mer om förvirringstillstånd
Läs mer om levnadsberättelser
Läs mer om reminiscens
Läs mer om utformning av miljö
Läs mer om kognitiv sjukdom
Läs mer om lågaffektivt bemötande

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag