Delaktighet är grunden - IBIC eller ÄBIC

Hur en beviljad insats till en äldre person ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska utformas tillsammans med den enskilde och anhöriga eller närstående. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en överenskommen insats. Planen tydliggör både för den enskilde och medarbetare vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. IBIC eller ÄBIC är en metod för att det ska vara den boendes plan. Läs mer: IBIC - Socialstyrelsens kunskapsstöd

Genomförandeplanen har sin grund i den planering som påbörjas vid inflyttningen. Det är den boendes genomförandeplan men den skrivs och uppdateras av medarbetare, oftast kontaktmannen. På ett särskilt boende handlar det om att se vad den boende behöver hjälp med och att ta reda på hur hjälpen ska förmedlas. Med ett bra ankomstsamtal byggs en grund för förtroende och den boende får möjlighet att berätta om sina vanor och önskemål.  

Först kommer en planeringsfas med förberedelser, mötestillfällen, uppföljning och revidering.

Mätbara mål som följs upp bidrar till kvalitetsutvecklingen av omsorgen

Det bör också finnas mål med insatserna. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. När en människa flyttar in på ett äldreboende så beror det på att personen har behov som inte går att tillgodose i ordinarie boende. Verksamheten är skyldig att dokumentera hur de behoven tillgodoses så att den boende kan klaga om insatserna är otillräckliga för att den boende ska få ett skäligt liv. Även uppföljning och utvärdering samt justeringar till följd av dessa dokumenteras i genomförandeplanen.  

Genomförandeplanen blir också en grund för det som ska dokumenteras i journalen, då mycket av dokumentationen ska handla om att utvärdera de insatser som den boende får. Den boendes mål blir medarbetarnas karta, ett värdefullt hjälpmedel för att stödja den boende i att fortsätta leva livet som hen önskar. Det är alltid den boendes perspektiv som ska vara utgångspunkten i genomförandeplanen. Det handlar om förmåga, intressen, önskemål och behov.

Tidigare fanns ofta genomförandeplanen på en särskild blankett. Nu ligger den oftast i journalsystemet. Det kan finnas stödord eller checklista som underlättar utformningen av genomförandeplanen i verksamheten antingen i journalsystemet eller som en del av ledningssystemet.  

Lyssna aktivt så att du förstår

Ibland har medarbetare en förförståelse och har i princip bestämt sig för vad som ska stå i genomförandeplanen innan själva planeringen börjar. Blir det så minskar den boendes inflytande över genomförandeplanen och det tenderar bli mer en arbetsbeskrivning än en genomförandeplan i dess rätta betydelse. Detta leder inte sällan till att de boende anser att det är meningslöst att delta i genomförandeplaneringen.

En viktig del är att ta reda på vad som intresserat den boende tidigare i livet. För någon kan det vara böcker, skogspromenader, vetenskapliga tidskrifter eller dans. Andra har haft helt andra intressen. Några kanske inte haft några allmänintressen utan ägnat sin fritid åt tevetittande. För någon kanske utseende med smink, hår och träning är det viktigaste i livet. Omålade naglar kanske tar bort mycket av livsglädjen.   

För att planen ska bli bra kan den boende behöva ha med en person som hen litar på och att det finns en kultur där den boende vågar ta upp känsliga frågor, även kritik. Det är också viktigt att medarbetare använder ord som är lätta att förstå. Det är så lätt att vi hamnar i fackspråk när medarbetare.  

Behoven förändras med tiden, planen behöver uppdateras

På ett äldreboende bör genomförandeplanen uppdateras ungefär var tredje månad eller när behoven förändras. Ett bra sätt att arbeta är att även hälsoplanen finns med vid mötet. Kanske behöver arbetet med att förebygga fall finnas med i planeringen. Den boende kanske har önskemål om kost som bidrar till att minska fallrisken. En väl genomarbetad genomförandeplan bidrar till en god kontakt mellan kontaktmannen och den boende, ger ett bra stöd till övrig omsorgspersonal samt bidrar till ett funktionsbevarande arbetssätt, minskad risk för undernäring, tryckskador och andra vårdskador.  

Om den boende säger nej till genomförandeplan så blir det ingen. Dokumentera att den boende för stunden inte vill medverka. För kontaktmannen handlar det om att skapa förtroende och att förstå varför den boende inte vill delta. Att ändå lära känna den boende och dennes intressen. Ofta går det att skapa ett förtroende och komma igång med genomförandeplanen efter en tid när den boende kanske också mer ser fördelarna med att medarbetarna vet hur den boende vill ha det.  

Undersköterska och vårdbiträde:
- Händer det att boende tackar nej till genomförandeplan?
- Hur hanterar ni det då hos er?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Finns det en röd tråd mellan genomförandeplanen och hälsoplaner/vårdplaner?
- Hur kan ni arbeta med att hjälpa undersköterskorna att utveckla arbetet med genomförandeplaner?
- Är genomförandeplanerna av god kvalitet?  

Boende och närstående:
- Känner ni att det är den boendes genomförandeplan eller känns det som att det är medarbetarnas arbetsverktyg?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen