Att få vara fin och känna sig speciell

Huden fyller många roller för vårt välbefinnande. Skadad hud medför risker för infektioner och lidande.

Foto: Mostphotos

Känslan av att vara fin väsentlig för välbefinnandet för många människor. Att få håret upplagt, läpparna målade, näshår borttagna och naglarna vårdade är viktigt för många. Många enheter arbetar medvetet med detta. Om inte förutsättningarna finns varje dag så kan det vara en aktivitet som SPA eller skönhetssalong någon gång i veckan. Att få klä upp sig inför en måltid väcker ofta en positiv förväntan.

Får man vara fåfäng även när man är gammal? Får man tycka att man själv är vacker?

För många människor och kanske framför allt många kvinnor så är valet av kläder något som de lägger ner tankemöda på. Även sådant som att få vårda sitt hår, måla sina naglar, sätta på lite läppstift kan vara viktigt för välbefinnandet. Att få välja kläder, titta sig i spegeln och korrigera utseendet om man inte är nöjd.

Hårvård
Kan man få hjälp med att ta bort generande hårväxt, näshår, öronhår och långa strån som växer på halsen. Många äldre herrar får skrynklig hud och det kan krävas viss ansträngning för att få bort alla skäggstrån.

Jag har sett äldreboenden som vissa fredagar erbjuder skönhetssalong, kanske med ett glas vin, samtal och lite stillsam musik. Ett äldreboende i Kungsbacka valde att inreda ett tomt rum som skönhetssalong. Det finns äldreboenden som skapat en SPA-avdelning av det gemensamma badet.

När vi blir äldre blir vårt hår märkbart tunnare, får en förändrad textur och blir grått. Att håret blir grått är den mest uppenbara förändringen på åldrande. Anledningen är att det sker biologiska förändringar i kroppen som påverkar att hårsäcken inte längre producerar det naturliga pigmentet melanin in i hårets fibrer. Vid 35 årsåldern börjar håren förlora sina pigment och de blir gråa. Håret blir också strävare och svårare att hantera. Med åren blir även hårbotten torrare på grund av minskad produktion av talg och lipider. Den största förändringen är att håret blir tunnare och att vi får färre hårstrån. Det innebär också att håret blir svagare och hårstråna mer lättskadade.

Hårvården påverkar också hur slitet håret blir. Hårtork och plattång sliter på håret liksom väder och vind. Hårvård kan ofta utföras på boendet. Många enheter har numera särskilda rum där det bedrivs skönhetsvård. Ofta kommer en frisör regelbundet och erbjuder klippning. Den som önskar ha kvar sin tidigare frisör kan åka dit med färdtjänst.

Det kan vara ett bra sätt att hålla kontakten med samhället utanför boendet. Personalen kan ibland också lägga upp håret på rullar i samband med dusch. För den egna självkänslan kan det vara viktigt att få känna sig snygg. För många är det viktigt att få ta hand om sitt hår och sin hud. Det bör framgå i genomförandeplanen hur den boende vill ha sitt hår och sin hud skött och vad den boende behöver hjälp med.

Hudvård
Huden är vårt största organ och viktig för välbefinnande och hälsa. Uppmärksamhet på hudskador och omvårdnad av huden behöver ske i samband med personlig hygien. Det är viktigt att den boende får hudvård anpassad till sina behov. Likaså att hudförändringar uppmärksammas och tas omhand på ett korrekt sätt.

Personlig hygien ska ge välbefinnande och avlägsna smuts och andra föroreningar. Att vara ren och lukta gott ger också en ökad självkänsla. Hudens normala bakterieflora ska påverkas så lite som möjligt, eftersom den utgör ett försvar mot oönskade mikroorganismer.

Omsorg ska ske i nära samråd med den som vårdas och enligt hens önskemål och behov. Om den boende kan behålla sina vanor stärks självuppfattningen och välbefinnandet kan öka. Gör den boende så delaktig som möjligt. Uppmuntra till att vara delaktig och ta egna initiativ. Om det finns ordinerade hjälpmedel, så använd dem. Kontakta arbetsterapeut eller fysioterapeut om du tror att något hjälpmedel skulle underlätta för den boende eller om något behöver tränas för att öka självständigheten.

Som personal har du ansvar för att vara lyhörd för och i möjligaste mån tillgodo se den boendes önskemål. Om den boende önskar kan en närstående vägleda i de fall den boende inte själv kan ge uttryck för sina önskemål. Dokumentera i genomförandeplanen om det finns särskilda önskemål. Det är viktigt att ta hänsyn till kulturella skillnader. Synen på kroppen varierar exempelvis mellan olika kulturer och generationer.

Många upplever att det är skönt att bli omhändertagen av någon annan under förutsättning att det utförs på ett bra sätt. Bemötande, respekt samt hur beröringen upplevs är viktigt. Berätta hela tiden vad du gör och vad du tänker göra. När ni arbetar tillsammans måste ni se till att den boende är medelpunkten i samtalet. Prata inte över huvudet på hen.

Försök att skapa en trivsam atmosfär och beakta basala hygienrutiner. Om du hjälper någon med hygienen så är det viktigt att du gör de olika momenten i rätt ordning. Det finns bra instruktioner i vårdhandboken kring att hjälpa någon med hygienen såväl i dusch, vid handfat och i sängen. Var uppmärksam på hudförändringar.

När du blir äldre bildas nya hudceller inte längre lika snabbt och det yttre lagret blir tunnare. Det gör din hud sämre på att behålla fukt än tidigare. Produktionen av kollagen och elastin minskar. Huden blir som ett resultat av detta både slappare och grövre. Det innebär att många äldre har behov av att bli smorda regelbundet. Torr och skör hud ökar risken för tryckskador och andra sår.

Inspektera, rapportera och dokumentera hudförändringar som kan vara tecken på hudskador eller läkemedelsbiverkningar. Observera även den boendes allmäntillstånd och aktivitetsförmåga samt om naglarna behöver skötas om. Likaså om det finns besvärande hårväxt som den boende vill bli av med.

Fotvård
Äldre människor får ofta mer förhårdnader och mer svårskötta naglar. Bra rutiner för fotvård minskar risken för självsprickor och sår. Vissa har behov av och rätt till medicinsk fotvård, men även övriga behöver regelbundet få sina fötter omhändertagna. Nagelsvamp och förhårdnader kan behöva behandlas.

Alla boende behöver regelbunden fotvård då tånaglarna ibland blir mycket hårda och svåra att klippa på äldre. Det kan vara bra att ha en fotvårdare knuten till boendet som kommer regelbundet så att alla får hjälp med sina tånaglar. Naglar på händerna klipps av personalen i samband med dusch och däremellan vid behov.

De boende ska ha bra skor. Det får inte finnas förhårdnader på fötterna. Dessa filas försiktigt bort med sandpappersfil. Fötterna tvättas med tvål och vatten och torkas noga mellan tårna. Naglar ska klippas raka och ej för kort. Smörj fötterna och byt strumpor ofta.

Vid behov anlitas medicinsk fotvård. Preventiv fotvård för diabetesboende minskar risken för svårläkta sår och amputation. Fötterna bör bedömas årligen och undersökas vad gäller vibrationssinne, känsel och cirkulation av sjuksköterska eller läkare. Om diabetespatienten får sår är det viktigt att veta att högt blodsocker och dålig näringsstatus påverkar sårläkningen negativt. Vid diabetessår behöver därför patienten energi –och proteinrik kost samt eventuellt proteinrik näringsdryck. Om såret är svårläkt behöver ställning tas till om patienten behöver komma till ett multidiciplinärt fotvårdsteam.

Verksamheten behöver ha bra rutiner så att alla får sina fötter vårdade regelbundet. I vårdhandboken finns bra stöd för att arbeta med fotvård på de som inte tillhör riskgrupp och därmed ska erbjudas medicinsk fotvård. Den boende och verksamheten kan också behöva ha bra utrustning för att kunna erbjuda fotvård till den boende.

Reflektionsfrågor kring hudvård
Undersköterska:
• Vad gör ni för att göra den äldre delaktig i klädval, hårskötsel med mera?
• Får de som bor på äldreboendet välja sina kläder själva?
• Hur hanterar vi haklappar i matsalen?
• Går det att få en smakfull makeup, målade naglar och håret lagt?
• Finns det önskemål och behov som avser hjälp med personlig hygien dokumenterade i genomförandeplanen?
• Fungerar återrapporteringen till sjuksköterska när någon har torr hud eller hudskador?
• Har de som behöver mjukgörande kräm?
• Sköter ni de boendes fötter på ett bra sätt?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vilka förutsättningar ges för frisören?
• Skulle det finnas förutsättningar att inreda en skönhetssalong eller ett SPA?
• Går det att köpa hem lite vin vid något tillfälle och umgås under lite festligare omständigheter?
• Fungerar den personliga hygienen bra på enheten?
• Får ni återrapportering kring torr hud eller hudskador?
• Följer ni upp hur arbetet med att hjälpa till med personlig hygien utförs?
• Får alla boende sina fötter skötta på ett bra sätt?
• Finns det tillgång till medicinsk fotvård?  

Närstående:
• Brukar er närstående vara vårdat klädd?
• Fungerar hygien och hårvård på ett bra sätt?
• Har din närstående de produkter som behövs för att hen ska kunna sköta sitt hår som hen vill?
• Fungerar den personliga hygienen för din närstående?
• Har din närstående bekväm fotbeklädnad?
• Är fötterna och naglarna välvårdade?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-08-18 04:00 18 Arbetsmiljö och utveckling
    Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-08-15 04:00
    Döden
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus