Kontaktmannen är en värdefull tillgång för den boende och deras närstående när det fungerar som det ska. Kontaktmannen ska ha tydliga ansvarsområden, befogenheter och stöd i att samarbeta med andra runt den boende. Det bör finnas tydliga mandat när det gäller att forma en genomförandeplan och använda egen tid och utrymme för handledning och reflektion i rollen.

En genomförandeplan ska göra tydligt vilka behov av insatser den enskilde ska erbjudas utifrån sina intressen och önskemål. Den ska uppdateras fortlöpande. Genomförandeplanen ger vägledning till övriga medarbetare när kontaktmannen inte finns på plats.

Egen tid är tid som verksamheten sätter av för att kontaktmannen ska kunna göra sådant som den boende önskar tillsammans med kontaktmannen. Kontaktmannaskapet är ett viktigt inslag i äldreomsorgen. Det finns vårdgivare som har broschyrer som beskriver vad kontaktmannaskapet innebär när det gäller såväl innehåll som ansvar och befogenheter.

Rollen är ett sätt att organisera arbetet för kontinuitet. Kontaktmannen har till uppgift att kommunicera, informera och bidra till sociala aktiviteter samt fungera som en kontakt och länk till anhöriga. Inom omsorg är kontinuitet och kunskap grundläggande för att skapa trygghet.

Många tillämpar kontaktmannaskap men det händer att arbetet är otydligt och endast en pappersprodukt. Ofta har kontaktmannen ansvar för att en genomförandeplan upprättas. Kontaktmannen kan hjälpa till med att till exempel boka tider för fotvård och frisör. För att vården så långt möjligt ska vara personcentrerad bör arbetet planeras så att kontaktmannen ges möjlighet att arbeta med ”sin” boende så ofta som möjligt. Kontaktmannen har ofta ansvar för att hjälpa till med hantering av privata medel.

Kvalitetssäkrat kontaktmannaskap
En utbildning i kontaktmannaskap bör innehålla syftet med samt grund och förutsättningar för kontaktmannaskapet. Likaså vad uppdraget innebär när det gäller innehåll, ansvar och befogenheter.

Vid ett bra första möte med ett välkomstsamtal så påbörjas arbetet med att ta fram levnadsberättelse och genomförandeplan. Det är viktigt att komma överens med närstående angående samarbete och kontakter. Genom att sätta av tillräckligt med tid för mötet och att dokumentera noga så får kontaktmannaskapet en bra start.

När det fungerar väl är kontaktmannaskapet en del av kvalitetssäkringen av den boendes delaktighet. Kontaktmannen står för kontinuitet och lär känna den boende. Det blir en bra grund för att utgå från personens förutsättningar och behov. Begrepp som personcentrerad vård som står för att sätta den äldres behov i centrum hörs allt oftare.

Kontaktmannen bör ges utbildning och befogenhet att samordna i samförstånd med den boende och närstående om den boendes behov och vad som ska ingå i vården. Kontaktmannen ska informera sina kollegor.

Ett sätt att tydliggöra ansvaret och befogenheterna är att verksamhetschef delegerar uppgiften såsom sjuksköterskan delegerar medicinska arbetsuppgifter. Kontaktman ska ha en ersättare som känner och tar ansvar för att träda in vid ordinarie kontaktmans frånvaro. Genom att värna om den enskildes livssituation och tillvarata dennes intressen samt att veta vad som är livskvalitet för den enskilde går det att skapa guldkantade upplevelser.

Arbetsuppgifter som kan ingå är exempelvis att samordna, skapa kontakt med närstående, vara kontaktlänk mot omvärlden, utformning av genomförandeplan, uppföljning och utvärdering av hur hjälpinsatsen har genomförts. Likaså uppföljning av hur den boende upplever att omsorgen fungerar och att kontakter tas med arbetsterapeut eller fysioterapeut. Rengöring och skötsel av hjälpmedel bör ingå i kontaktmannaskapet.

Guldkant
Alla har rätt till guldkant i vardagen, egen tid som bara fokuserar på välbefinnandet. Det kan vara promenad, fika, ett glas vin, att spela schack, njuta av klassisk musik eller gå ut i skogen. Den boende har rätt att själv få välja aktiviteter. För att den boende ska kunna få chansen att välja måste medarbetare ges utrymme att anpassa sitt arbete efter den boendes behov.

En dotter ringde till verksamhetschefen för en hemtjänstgrupp. Hon var överlycklig. En medarbetare som hade varit och avlöst en anhörig som behövde åka i väg hade fått hennes pappa att ta en promenad. Mannen hade inte gått att få ut på väldigt länge och han var själv lycksalig över att ha varit ute. Efter den här händelsen så kom mannen ut regelbundet och hans välmående förbättrades såväl fysiskt som psykiskt. Verksamhetschefen lyfte det goda exemplet i personalgruppen för att stödja individuella initiativ. Här är en chef som ser vikten av att premiera goda initiativ i personalgruppen.

Det är lätt att göra äldre till ett kollektiv, allrahelst när de bor på särskilt boende. Alla gillar inte bingo eller allsång. Vi måste alla ibland själv få välja vad vi
vill äta eller göra. Kanske till och med fritt få välja mat utan att ta hänsyn till matleverantörens matsedel. Nu har det tack och lov blivit bättre med åren. Medarbetarna måste stanna upp och lyssna hur den äldre vill ha det. Då menar jag verkligen lyssna, inte filtrera allt genom ett raster av äldreboendets möjligheter utan få göra det man önskar och när man önskar det.

När det gäller välbefinnande så är det mer än att bara vara torr och ren och att ha mat i magen. Det är också att uppleva harmoni och lycka.

Reflektion - kontaktmannaskapet
Undersköterska:
• Hur arbetar ni med kontaktmannaskapet?
• Får ni någon utbildning som kontaktman?
• Finns det en tydlig arbetsbeskrivning för kontaktmannarollen?
• Hur mycket tid i veckan sätter du av till de personer du är kontaktman för?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad innebär kontaktmannaskapet hos er?
• Ger ni utbildning till kontaktman?
• Hur länge kan en medarbetare vara frånvarande utan att ersättare som kontaktman utses?
• Följer ni upp att kontaktmannaskapet med en utsedd kontaktman fungerar?
• Har ni någon introduktion för nya kontaktmän?
• Finns det något skriftligt material om innehåll, ansvar och befogenheter?
• Hur säkerställer ni att kontaktmännen sätter av egen tid för de boende?
• Väljer den äldre sin kontaktman eller väljer kontaktmannen den äldre?
• Vilket handlingsutrymme har medarbetarna för att möta den enskildes behov?

Boende och närstående:
• Fungerar kontaktmannaskap bra?
• Upplever du att undersköterskorna är trygga och vågar ta egna initiativ?
• Har den som är kontaktman en trygg och tydlig roll?
• Kan undersköterskorna anpassa vården till den boende?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen