Resiliens är ett begrepp som ofta används för att beskriva förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Olika system eller organisationer har olika förmåga att hantera störningar och avvikande händelser. En svårighet är att klara av uppgifter på ett bra sätt och samtidigt hela tiden förbättra verksamheten.

På ett äldreboende sker hela tiden förändringar som innebär att verksamheten måste anpassa sig. Någon får feber, en nyinflyttad person har särskilda behov av omsorg, en boende kommer tillbaka från sjukhuset och behöver rörelseträning eller sondmatning. Nya behandlingsmetoder och medicinsktekniska produkter och förändrade krav. För medarbetarna så innebär det ett ständigt lärande och att anpassa arbetet till situationen, vilket för det mesta går bra.

I verksamheten måste det finnas barriärer för att begränsa risken att någon gör fel. Det handlar om exempelvis kompetens och rutiner. Det gäller även att medarbetare ser risker och förstår hur de behöver anpassa arbetet för att undvika riskerna. Förmågan att improvisera på ett säkert sätt ökar ofta med ålder och erfarenhet.

Det är också viktigt att undersköterskor möts av lyhördhet och respekt när de kontaktar legitimerad personal för att säkerställa att omsorgen är säker. Det behöver också finnas grundläggande fortbildning så att inte undersköterskor förväntas klara av att mäta blodets syresättning (saturation) om de inte har gjort det förr.

Även den boende och närstående är viktiga för att bedriva trygg och säker vård. De kanske har sett hur en ny uppgift genomförts på sjukhuset och reagerar när någon på äldreboendet gör på ett annat sätt. Oro hos den boende kan vara en signal om att allt inte står rätt till. Bra kommunikation med boende och närstående minskar riskerna för vårdskador. Ofta kan vårdhandboken eller kollegor ge vägledning om hur uppgiften ska genomföras på ett tryggt sätt.

Särskilda risker kan finnas då en boende är nyinflyttad. Oro och förvirring hos den boende är vanligt förekommande samtidigt som medarbetarna har en otillräcklig kännedom om den boendes sociala och medicinska behov.

Genom att skriva avvikelser på händelser som lett till eller kunnat leda till vårdskada så bidrar alla till att öka förmågan att hantera snabba förändringar på ett tryggt sätt. När verksamheten arbetar strukturerat med avvikelser så blir alla medvetna om vilka situationer och moment som kan vara särskilt riskfyllda i verksamheten.

Olyckor och vårdskador inträffar ofta i samband med stress. God arbetsmiljö, en bra grundplanering, ordning och reda är faktorer som bidrar till att minska riskerna i verksamheten. En annan riskfaktor kan vara medicinsktekniska produkter som sällan används i verksamheten eller där nyanställda medarbetare hamnar i situationer där de behöver utföra arbetsuppgifter som de inte fått tillräcklig träning för.

Nattetid då bemanningen är låg finns särskilda risker. Arbetar man ensam och det händer flera allvarliga saker samtidigt kan det vara svårt att göra rätt prioriteringar. Samverkan mellan enheter och med joursjuksköterska är grundläggande för att skapa en säker och lärande kultur.

Undersköterska:
• Får ni bra stöd att hantera nya situationer?
• Har enheten bra förmåga att hantera oplanerade händelser?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Gör ni riskanalyser regelbundet för att ha beredskap för det oväntade?
• Hur skulle vården fungera om boendet blev utan el eller vatten under en dag?

Boende och närstående:
• Hanterar medarbetarna stress på ett bra sätt?