Ansvarig läkare för vårdboendet är ofta knuten till en vårdcentral och bekostas av regionen. Läkaren brukar komma någon eller några gånger per vecka. Däremellan ska läkare finnas tillgänglig via telefon dagtid. Jourtid kan konsultation förekomma i form av möjlighet att nå sjuksköterska och läkare. För att undvika onödiga inskickningar till sjukhus kan ofta en joursjuksköterska åka till boendet kvällstid och göra bedömningar på plats.

Det står den enskilde fritt att välja en annan läkare om man inte är nöjd med boendets läkare eller kanske vill behålla den husläkare man haft i många år. Ibland kan det vara svårt att få till ett fungerande samarbete med en läkare som inte regelbundet kommer till bonedet.  

Rutiner ska finnas för hur och när medarbetare ska ta kontakt med legitimerad personal. Sjuksköterskan i sin tur ska kunna nå läkare för bedömning. I många regioner kan läkare göra hembesök även nattetid. I andra fall kan den enskilde behöva åka in till sjukhus för bedömning.

I kommunalt finansierad vård har Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvar för att det finns rutiner för att kontakta legitimerad personal vid behov. Varje boende ska ha en patientansvarig sjuksköterska. Enheten ska informera på vilka tider sjuksköterska finns tillgänglig. Likaså förmedla kontakt med övrig legitimerad personal i teamet. Sjuksköterska ska finnas tillgänglig dygnet runt och det ska finnas tydliga instruktioner hur man når sjuksköterska på såväl jourtid som kontorstid.  

En svårighet på vissa enheter är hur informationsöverföringen ska ske. Många journalsystem har inbyggda funktioner för att skicka meddelanden. Men där detta inte finns kan man vara hänvisad till att skicka fax. Detta kan kräva särskilda rutiner då fax inte är säkert ur sekretessynpunkt.  

Att överföra patientinformation mellan två vanliga mailadresser är inte tillåtet. Möjligen kan man ha mailkontakt med patienten om denne själv initierat mailkontakten. Om man faxar material kan man radera personuppgifter eller spara initialer och namn och därefter ringa och lämna dessa till mottagaren. Det har hänt ett flertal gånger att journaler som faxats hamnat helt fel. Inte så kul att hamna i faxen på Aftonbladet kanske som lär ha inträffat vid ett tillfälle för många år sedan.  

Ett verktyg som kan användas vid informationsöverföring är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. SBAR är en strukturerad metod som används vid överrapportering mellan olika vårdgivare. Överrapporteringen blir säkrare om raporteringsmetoden SBAR används mellan olika vårdgivare som vid inläggning på sjukhus.  

Undersköterska: Fungerar rutinerna för att komma i kontakt med sjuksköterska bra dygnet runt? Upplever du att ni får ett bra stöd?

Chef och legitimerad personal: Finns det en tydlig skriftlig rutin för hur kontakt tas med sjuksköterska dygnets alla timmar? Finns det en skriftlig överenskommelse om hur samverkan mellan enhetens sjuksköterskor och jourorganisationen ska fungera? Finns det trygga rutiner för informationsöverföring mellan de olika sjuksköterskor som har ansvar över dygnet?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen

Närstående: Har ni fått frågan om det går bra att kontakta er nattetid om något händer? Har ni fått frågan om vem som ska kontaktas i första hand?