Städning en väsentlig del av vårdhygienen

På ett äldreboende finns det många olika typer av utrymmen där otillräcklig städning kan innebära en risk för de boende. Likaså ytor där mat, omläggningsmaterial och läkemedel hanteras. Bra städrutiner är viktigt för kvaliteten. Det behöver finnas instruktioner för hur och hur ofta olika utrymmen ska städas.

Foto: Mostphotos

Städning en del av vårdhygienen


Städning på vårdboenden är en grundläggande del av vårdhygienen. Felaktigt utförd eller otillräcklig städning kan bidra till smittspridning. Det måste finnas bra arbetsbeskrivningar. Städrutiner handlar om arbetsmiljö, hygien och rutiner för att förhindra smittspridning.

På ett äldreboende finns det många olika typer av utrymmen där otillräcklig städning kan innebära en risk för de boende. Likaså ytor där mat, omläggningsmaterial och läkemedel hanteras. Bra städrutiner är viktigt för kvaliteten. Kunskaper om städning, punktrengöring och val av material för städning är nödvändiga för att undvika smittspridning.

Hygienklass på olika lokaler


Äldre människor har ett sämre immunförsvar och är mer exponerade för sjukdomar, ex. finns risk för att sår blir infekterade vid undermålig städning. Bristande kvalitét på städningen kan utgöra en hälsorisk för de boende. Olika ytor ställer olika krav på städningen. Nivån styrs av hur utrymmen används. Det finns en standard för hur städning av lokaler ska planeras och utföras. Lokalerna indelas i fyra hygienklasser baserat på smitt- och infektionsrisker samt i vilken utsträckning boende vistas där:
• Hygienklass 0: inga boende förväntas vistas.
• Hygienklass 1: kortare passage eller vistelse av boende.
• Hygienklass 2: vård, behandling och mottagning av boende.
• Hygienklass 3: lokaler med särskilda krav på renhet.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är god hygienisk standard en del av god kvalitet i vård och omsorg. Städning och punktdesinfektion minskar risken för vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Rena lokaler bidrar till trivsel och god arbetsmiljö. Alla utrymmen ska städas regelbundet, men hur ofta beror på hur utrymmet används.

Städinstruktioner


För att städningen ska utföras rätt krävs kunskap och tydliga städinstruktioner och att verksamheten har rätt utrustning. Likaså att rätt rengörings- eller desinfektionsmedel används i olika lokaler och de ytor som rengörs. Om det förekommer smittspridning exempelvis vinterkräksjuka och kohortvård så kan det krävas särskilda tillfälliga städmetoder för att undvika smittspridning.

Städningen kan underlättas exempelvis genom val av entrémattor, möblernas utformning, ordning och reda och bra ventilation. Viss typ av städning ska ske fortlöpande. Att torka upp spill så att ingen halkar är ett exempel. Här måste alla ta ansvar för att ta hand om det som uppstår.  Om det är kroppsvätskor används desinfektionsmedel. Det gäller att tänka på ytor som den boende eller kollegor riskerar ta i.

Ett förråd behöver inte städas så ofta, medan en personaltoalett som används av många måste städas flera gånger per dag. Köket är en plats där det städning sker fortlöpande och noggrant så att inte magsjukebakterier får fäste. Likaså avställningsytor som bänken i läkemedelsrummet. Golv som lämnas alltför blöta kan medföra att boende eller personal halkar och skadar sig.

Hantering av städmaterial


Om trasor används så får det absolut inte finnas risk att de hamnar på fel ställe. Tänk om trasan som används till att torka av köksbänken är smutsig redan innan den används. Då måste det finnas tydliga signalsystem eller barriärer så att inte samma trasa används i kök och på toaletten. Ett sätt är att ha olika färger på städmaterial som används på olika platser.

En annan aspekt som ska uppfyllas av de som städar är bemötandet av de boende. De måste klara av det ”sociala samspelet”. Äldre vill ofta byta ett par ord vilket innebär att den som städar får ta sig tid att umgås när tillfälle ges.

På många enheter städar omsorgspersonal. Hos den som är bärare av multiresistenta bakterier ska det finns speciella dagliga städrutiner för att minska risken för smittspridning på boendet. Det är bra med signeringslistor som bekräftar att uppgiften är utförd.

Det ska finnas särskilt framtagna instruktioner för att undvika att den som bär på smitta för den vidare. Det kan kräva särskild planering då den boende bör vara ren, sprita sina händer och har rena kläder på sig. Detta är inte alltid lätt exempelvis i samband med vård av personer med demenssjukdom.

Om tvål, handsprit och förkläden finns tillgängligt på rummet kan medarbetare enklare upprätthålla en god hygien. Om möjligt är det bra om den boende har egen dammsugare och golvmopp. På nyare boenden har den boende ofta egen tvättmaskin vilket motverkar spridning av bakterier. Därigenom minskar risken för spridning av smitta mellan de boende.

Medarbetare måste också vara uppmärksamma på förekomst av skadedjur. Detta gäller såväl där mat förvaras som i boendeutrymmen. Mjölbaggar, vägglöss och andra skadedjur kan ställa till en hel del oreda i verksamheten och det gäller att agera innan skadedjuren spridits alltför mycket.

Flyttstädning


En bekant frågade vilka krav en ny hyresgäst på ett äldreboende kan ställa på att det är rent vid inflyttning. Mitt självklara svar var att det är samma krav som vid all annan inflyttning, det ska vara rent. Visas en lägenhet där det finns fläckar på golvet eller fönstren är smutsiga så bidrar det inte till förtroende.

När en boende lämnar ett äldreboende ska lägenheten flyttstädas. Det är ett grannlaga arbete. Vi lever i en tid när multiresistenta bakterier frodas liksom en del skadedjur och annan ohyra. Om någon flyttar in och smittas av MRSA eller upptäcker vägglöss kan förtroendet för verksamheten få sig en knäck. Äldreboendet måste ha tydliga rutiner för både hur och med vilken kvalitet flyttstädning ska ske.

Kommuner har olika rutiner för utflyttning i samband med dödsfall på äldreboende. Några äldreboenden säljer tjänsten flyttstädning till de anhöriga eller utför det som en del av verksamhetens uppdrag. Den enskilde kan inte få RUT-avdrag för flyttstädning efter sitt eget dödsfall.

Det handlar inte bara om vem som städar. Äldreboendet har ett ansvar att det är rent och fräscht när jag som ny hyresgäst flyttar in. Är det inte det så minskar tilltron till äldreboendet. Det kan innebära en smittrisk om tidigare hyresgäst haft multiresistenta bakterier. Det finns bra stöd från Vårdhygien och i Vårdhandboken när det gäller att städa ur vårdutrymmen.

Reflektion - städning
Undersköterska och vårdbiträde:
• Finns det bra städinstruktioner och utrustning på enheten?
• Har ni återkommande utbildning om städning och punktrengöring?
• Har ni en bra egenkontroll för att följa upp städningen?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Fungerar städning i gym, omklädningsrum och läkemedelsrum?
• Finns det tydliga städscheman som visar hur, när, vem och på vilket sätt alla utrymmen på äldreboendet ska städas?
• Har ni trygga rutiner i samband med in- och utflyttning?
• Fungerar städrutiner och rengöring av exempelvis rollatorer och rullstolar?

Boende och närstående:
• Är det rent och fräscht på boendet och i lägenheten?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Aktuellt i media
  • 2024-02-22 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Care for the soul, forest and nature
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-02-19 04:00 09 Mat och måltid
    Do the residents get the nutrients they need?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-02-15 04:00 05 Planering
    Ability to handle constant changes
    Foto: Pixabay
    info
  • 2024-02-14 11:10
    Patient Safety Report
    info
  • 2024-02-12 04:00 07 Riskhantering, 19 Samhället utanför
    What kind of patient injury insurance do you have?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-02-08 04:00 14 Läkemedelshantering
    Quality review of drug management
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus